Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologiska indikatorsystem och indikatororganismer: en litteraturstudie med inriktning mot Bottenvikens havsområde
Luleå tekniska universitet.
1992 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Biologiska indikatorer, i form av indikatorsystem alternativt enskilda indikatororganismer, ger kvalitativ information om ett ekosystems historia, aktuella status och utvecklingstrender. Biologiska indikatorsystem baserade på interaktioner mellan arter i ekosystem ger kvalitativt unika resultat och bör ingå i effektiva miljöövervakningssystem. Interaktionerna i biologiska indikatorsystem kan vara svåra att utvärdera, vilket leder till att enskilda indikatororganismer används som indikatorer. Dock kan denna information aldrig ersätta den som indikatorsystemen ger. Krav på en enskild indikatororganism, är att den skall vara abundant och stationär inom undersökningsområdet, samt vara lätt att fånga eller att samla in. Organismen bör ackumulera föroreningar utan omfattande letalitet, kunna uppvisa föroreningsgradienter inom undersökningsområdet, samt vara av rimlig storlek för organ- eller vävnadsanalyser. Organismen skall leva tillräckligt länge för att möjliggöra åldersrelaterade studier, samt klara av att leva i laboratoriemiljö utan att predera den egna arten. Den bör även ha ett kontrollerbart reproduktionsmönster. Slutligen skall indikatororganismen ha en väl känd fysiologi och ekologi. För miljöövervakning inom Bottenvikens havsområde är följande arter intressanta för utveckling av biologiska indikatorsystem: Nitocra spinipes L., copepod; Saduria (Mesidothea) entomon L., skorv; Corophium volutator L., slammärla; Pontoporeia (Monoporeia) affinis LINDSTRÖM, vitmärla; Theodoxus fluviatilis L., algsnäcka; Lymnaea peregra L., dammsnäcka; Anodonta cygnea L., dammussla; Pisidium amnicum L., ärtmussla; Phoxinus phoxinus L., elritsa; Alburnus alburnus L., löja; Pomatoschistus (Gobius) minutus PALLAS, sandstubb och Myoxocephalus (Cottus) quadricornis L. hornsimpa.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 1992.
Series
Research report / Luleå University of Technology1 jan 1974 → 31 dec 1996, ISSN 0347-0881 ; 1992:35
National Category
Geochemistry
Research subject
Applied Geology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:ltu:diva-24180Local ID: 9fb38410-0e44-11dd-ab53-000ea68e967bOAI: oai:DiVA.org:ltu-24180DiVA, id: diva2:997231
Note
Godkänd; 1992; 20080419 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Geochemistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 80 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf