Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hur kritisk kan man vara som följeforskare
Blekinge University of Technology.ORCID-id: 0000-0002-5161-5801
Blekinge University of Technology.ORCID-id: 0000-0002-9984-6596
2013 (Svenska)Ingår i: Svenska utvärderingsföreningen (SVUF) konferens 2013: Utvärdering i politiken och politiken i utvärdering, 2013Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Studien baseras på erfarenheter som följeforskare inom ett projekt, finansierat av Eu:s strukturfonder. Den europeiska regionala utvecklingsfonden ställer krav på att följeforskaren ska vara kritisk granskande, processtödjande och arbeta för att projektidén drivs mot uppställda mål. I uppdraget finns en problematik; nämligen hur följeforskaren hanterar dilemmat närhet och involvering i relation till distans och ett kritiskt förhållningssätt. Problemet är klassiskt inom såväl aktionsforskning som interaktiv forskning och blir särskilt tydligt i en konkret verklighet. Ett tänkbart utfall av detta skulle kunna vara att följeforskningen blir antingen okritisk eller kritisk och därmed inte infriar de förväntningar som ställs. Studien tar sin utgångspunkt i uppfattningen att följeforskarens primära uppdrag är att följa utvecklingen i ett projekt mot uppsatta mål med syfte att skapa lärande och återföra kunskap från de innovativa och nydanande momenten i projektet. 

Syfte

Studiens övergripande syfte är att beskriva den följeforskning som genomfördes i projekt Syster Gudruns fullskalelaboratorium i Blekinge för It i vård och omsorg (SGF). Ytterligare ett syfte är att reflektera över följeforskarens balansgång mellan att vara utvecklingsstödjande, ge konstruktiv kritik och att inte uppfattas som alltför kritisk.

Metod

Den interaktiva kritiska forskningen inom SGF handlade om att följeforskarna i dialog med deltagarna byggde upp gemensam och reflekterande kunskap. Primärt inriktades det processuella lärandet på diskussioner om projektidén i relation till uppsatta projekt- och effektmål. Reflektioner om projektets processtöd ledde fram till frågan hur kritisk man kan vara som följeforskare. För att kunna följa SGF:s utveckling mot uppsatta mål eftersträvades en pendling mellan att ibland följa projektets aktiviteter på nära håll för att vid andra tillfällen söka information på ett mer övergripande plan. De metoder som tillämpades var observationer, semistrukturerade intervjuer/samtal, lärandeseminarier samt dokumentanalys. Observatörsrollen kan närmast beskrivas som ett kontinuum från fullt deltagande till avskildhet från den situation/interaktion som studerades. Observationerna låg till grund för de semistrukturerade intervjuer/samtal som fortlöpande genomfördes med projektägare, projektledare och delprojektledare. Tillvägagångssättet skapade förutsättningar för följeforskarna att fånga the actor’s point of view, som utgjorde grund för alternativa tolkningar av skeenden. Lärandeseminarier innebar att projektgruppen regelbundet träffades och tillsammans genomlyste problemområden inom projektet.

Resultat

För att följeforskaren ska kunna inta ett kritiskt förhållningssätt och återföra väl underbyggda slutsatser krävs en vetenskaplig ansats. Följeforskning överensstämmer till stora delar med interaktiv forskning där mötet mellan olika perspektiv, delaktighet, lärprocess och gemensam kunskapsbildning är central. När följeforskningens kritiska granskning sätts i relation till projektdeltagarnas olika perspektiv framstår olika bilder av samma praktik. Sett ur ett sociologiskt perspektiv kan detta förstås utifrån att verkligheten är en social konstruktion. Denna konstruktion skapar en inifrån- och en utifrånvy, men även konflikter mellan konkurrerande fält. Vid analys av SGF framstod att projektets aktörer påverkades av spänningar på såväl individ- som strukturnivå. Detta kan förstås utifrån Bourdieus fältteori, Foucaults maktanalytik och den kunskapssociologi som företräds av Berger och Luckman. För följeforskaren och projektdeltagarna blir utmaningen att se konflikter som en produktiv medvetande- och lärprocess. De lärandeseminarier som genomfördes inom ramen för projektet blev följeforskningens viktigaste redskap för att kunna följa processer, egengranskning, synliggöra konkreta problem och öka förståelsen för olika perspektiv.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2013.
Nationell ämneskategori
Sociologi
Forskningsämne
Samhällsvetenskap, Sociologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-54533OAI: oai:DiVA.org:lnu-54533DiVA, id: diva2:946501
Konferens
Svenska utvärderingsföreningen (SVUF) . Stockholm, 2013
Tillgänglig från: 2016-07-05 Skapad: 2016-07-05 Senast uppdaterad: 2018-05-16Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Conference Program

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Albinsson, GunillaArnesson, Kerstin
Sociologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 292 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf