Inom det svenska försvaret pågår en av de största militära reformer som Sverige genomfört i modern tid. Från att ha varit ett invasionsförsvar ändras nu inriktningen mot ett rörligt, flexibelt insatsförsvar, som både kan försvara Sverige och medverka vid internationella insatser. I december 2004 fattade riksdagen ett beslut om Försvarsmaktens struktur under tiden 2005-2007. För Karlskronas del var beslutet av yttersta vikt, då det ger anvisningar om vilken verksamhet som skall bedrivas vid Sydkustens marinbas i Karlskrona.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa förståelsen för den påverkansprocess som ledde fram till försvarsbeslutet 2004 sett ur ett kommunalpolitiskt perspektiv. Studien omfattar tiden från det att överbefälhavare Håkan Syrén lämnade sitt underlag inför kommande försvarsbeslut till dess att riksdagen fattade beslut. De frågor som studien söker svar på är:

• Vilka hegemoniska diskurser respektive motdiskurser finns från det att överbefälhavaren lämnade sitt underlag i februari 2004 till dess att propositionen röstades igenom i riksdagen 15 december 2004?

• Hur uttrycks den politiska påverkansprocessen på lokal nivå?Avsikten är inte att utvärdera vare sig aktörer eller resultatet av försvarsbeslutet utan att skapa förståelse för försvarsbeslutsprocessen. I fokus står den påverkansprocess som lokala aktörer är en del av med målsättning att bibehålla Sydkustens marinbas. Studien kan därmed sägas sluta där en egentligen utvärdering skulle ha börjat. Den del av försvarsbeslutsprocessen som berör Flygflottiljen i Kallinge inkluderas inte i denna studie.