Principen om barnets bästa framkommer av flera internationella överenskom- melser. Till exempel stadgas i artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättig- heter (barnkonventionen) att ”vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vid- tas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adminis- trativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Det anses idag allmänt vedertaget att principen ska beaktas vid samtliga avgöranden som rör barn.1 Det råder således ingen förvirring om att principen ska beaktas. Däremot saknas en närmare definition av principen – vad betyder barnets bästa?

Att en princip saknar tydligt reglerat innehåll är inte i sig problematiskt. Men det väcker frågor. Kan vi utgå ifrån att principen om barnets bästa är samma princip inom alla rättsområden? 

I artikeln diskuteras om vikten och innebörden av principen av barnets bästa påverkas av inom vilken måltyp principen hanteras. Artikeln baseras på en studie av 57 rättsfall från Europadomstolen. Studien visar på att det finns intressanta skillnader i Europadomstolens syn på barnets bästa. Något som i förlängningen innebär att principen inte ges den hållfasthet den borde.