Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lärplattor och Appar i Förskolan har kommit för att stanna men för vadå?: En studie om appar med inriktning på matematik och språk i Upplandsbro och Vaxholms kommuner
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
2015 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Studien är ett projekt som startade 2013 i Upplandsbro och Vaxholms kommuner. Studien handlade om lärplattor(surfplattor, iPads) i förskolan och hur pedagoger kan arbeta i grupper med introduktionen av apparinom kunskapsområden matematik och språkutveckling. Forskningen finansierades delvis av kommunerna.Syftet med projektet var att beskriva och förstå hur arbete med lärplattor kan förändra förutsättningar för lärandei förskolan.En första huvudfråga formulerades och löd: Hur påverkas barns intresse och kunskapsutveckling när de arbetarmed hjälp av lärplattor inom områdena matematik och språkutveckling i förskolan. Fokus ligger i hur devuxna organiserar och genomför arbetet med yngre barn i ovan nämnda områden. Fokus inte riktas mot enskildabarn, utan om hur pedagogerna ser på detta hjälpmedel.Studien använde sig av flera datainsamlingsmetoder, enkäter, forskningscirklar, intervjuer med barn och personalenfilmade sekvenser när lärplattan användes i några utvalda grupper. Den första enkäten var avsedd attgöra en lägesbeskrivning av de två valda temana innan lärplattor skulle användas. Frågorna i den första enkätenfokuserade på vilket sätt personalen arbetade med de två nämnda ämnesområden. Den andra enkäten togupp frågor kring apparnas innehåll och vad personalen trodde barnen hade lärt sig under den tid de arbetademed lärplattorna samt frågor kring kvalitetsarbetet. Grupperna som deltog i projektet var mycket heterogenaoch arbetade med lärplattor på olika sätt och det är därför svårt att uttala sig om huruvida och på vilket sättbarns lärande har påverkats.Resultatet av projektet visar att personalen och barnen har lärt sig att hantera IKT i den dagliga verksamhetenoch att en viss kunskapslyft kring språk och matematik har kunnat skönjas. Barnen har lärt sig att snabbthantera apparna, det har visat sig att barnens kollaborativa lärande ökade, att apparna har stimulerat barnsmatematiska och språkliga utveckling då barnen har lärt sig nya begrepp och nya färdigheter.Andra aspekter med beröring på lärande, t.ex. turtagning och kollaboration (dvs barnen hjälpte varandra attlösa de problem som de mötte i samband med användning av de olika apparna) kunde också påvisas. Vidareframgick det att såväl barn som personal som inte hade svenska som modersmål visade förbättringar i uttaletav det svenska språket genom imitation. Vad gäller små barn lärde sig touchtekniken, lägga pussel, härmaljud och även att hjälpa varandra. Anmärkningsvärt var att barn som hade behov av särskilt stöd och stimulanspåverkades positivt av lärplattans övningar, enligt personal från en avdelning talade ett barn med autismsyndromför första gången och en annan blev lugnare och mer koncentrerad av att se bilder och filmsamt lyssna på musik.Apparnas innehåll - trots många inslag av mekaniskt lärande (lärande utan reflektion) - visade positiva effekterpå hela verksamheten. Delar av personalen som var teknikpessimister ändrade uppfattning under projektetsgång och de som redan arbetade IKT-inriktat utvidgade användningen av apparna. Denna utvidgadeverksamhet stimulerade till matematik och språkövningar med inslag av kreativt material. Fördelarna medintroduktionen av lärplatta överträffade nackdelarna några exempel var; lättare att arbeta med Pedagogiskdokumentation, dokumentera verksamheten och gå tillbaks till olika händelser. Surfplattan var lätt att ta medsig i samband med utflykter, lättillgänglig, samarbete underlättades, barnen interagerade och den sociala kontaktenökade.Nackdelarna som kunde identifieras var att lärplattan inte kan erbjuda barnen tredimensionella upplevelser,det observerades ett bläddrande utan mål, det går inte att producera tal, imitation och enkla belöningar resulterari mekaniskt inlärning och överdrivet bläddrande kan hämna sociala relationer vilket blir en paradox dåbarnet samtidigt kunde öka sitt kollaborativa arbete.!2Vidare togs det upp som nackdel att ledningen på förskolorna inte gav pedagogerna tillräckligt med tid attdelta samt att den tekniska supporten inte alltid fanns tillhands. Underhållet av tekniken var inte optimal,personalen önskade få bättre villkor vad gäller den pedagogiska utmaningen med Pedagogisk Dokumentationoch tidsfaktorn är problem som ofta togs upp vid forskningscirklarna.Personalen som deltog arbetade med många organisatoriska problem visade entusiasm och intresse för attlära sig och tillsammans med barnen utforskade och upptäckte ämnesområdena på ett meningsfullt sätt.Sammantaget var kunskapen kring apparnas innehåll å ena sida mekaniskt och å andra sidan visade sig meningsfullt.Denna paradox handlar kanske mer om vad man vill att barnen skall lära och den intressekonfliktensom råder kring ”skolifiering” av förskolan. Vad och varför skall barnen lära sig matematik och språk i enslags undervisande form? På vilket sätt bör den kunskap barnen tillgodogör sig vara meningsfull?Kanske handlar dessa paradoxer om kvalitet i lärandet av matematik och språk anpassad till förskolans praktik.Att apparna är uppbyggda utifrån en kvantitativ och behavioristisk syn på kunskap med belöning, stimulusoch respons som har varit ovant i förskolans värld behöver inte i sig innebära en nackdel - det är upprepandesom har bidragit till att barnen har lärt att hantera apparna. Barnen lärde sig att hantera dessa två områdenoch med lärplattan som tekniskt verktyg gick lärande snabbt, effektivt, barnen samarbetade och interagerademed varandra.Frågor som skulle vara intressanta att lära sig mer om i framtida studier inkluderar: Är detta ett kvalitativtbättre lärande? Lär sig barnen bättre utan införande av lärplattan? Och vad är framtidens lärande för förskolebarn?Det behövs givetvis en annan typ av forskning över tid för att utröna hur och på vilket sätt dessa apparutvecklar barns lärande och i synnerhet småbarnslärandet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm, 2015. , 28 s.
Nyckelord [sv]
Lärplatta, IKT, Appar, matematik, språk, förskola
Nationell ämneskategori
Teknik och teknologier Humaniora Samhällsvetenskap
Forskningsämne
didaktik; IT för lärande
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-113462OAI: oai:DiVA.org:su-113462DiVA: diva2:785247
Tillgänglig från: 2015-02-02 Skapad: 2015-02-02 Senast uppdaterad: 2015-02-11Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(296 kB)1667 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT03.pdfFilstorlek 296 kBChecksumma SHA-512
c8d5ff0324a0dad1f443adfedf63c85fa77430d422a581b9ce263c36d2707694fd6166640321dc48c4943baf963106518ecd057c50ea66b43fe7478745232cfd
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Bergman, Maria ElenaFors, Uno
Av organisationen
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionenInstitutionen för data- och systemvetenskap
Teknik och teknologierHumanioraSamhällsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1678 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 4921 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf