Att identifiera sig är något vi gör i många olika vardagssituationer; exempelvis när vi ska styrka vår ålder i krogkön, uträtta bankärenden eller bli insläppta av vakten på en bevakad arbetsplats. För att identifiera oss i dessa situationer använder vi oftast någon form av fysisk identitetshandling; ett körkort, pass eller ID-kort. Samtidigt har vi idag ett samhälle där allt fler ärenden går att utföra via nätet, där såväl offentliga som kommersiella aktörer erbjuder elektroniska tjänster (e-tjänster) i ökande omfattning. Vi blir därmed alltmer beroende av informationsteknik (IT) i samhället för att samverka och kommunicera effektivt och enkelt. Vår riskexponering och sårbarhet ökar i takt med att vi utför allt fler ärenden via e-tjänster. Känslig information kan utnyttjas av obehöriga eller missbrukas på olika sätt.
Elektronisk identifiering blir i dessa sammanhang en viktig komponent och förutsättning för att kunna erbjuda och använda effektiva och säkra e-tjänster. När man identifierar sig på nätet och i IT-system kan man göra det på många olika sätt; man kan logga in med användarnamn och lösenord, använda elektroniska ID-lösningar (eID) med dosor och koder, scanna fingeravtryck, använda e-tjänstekort och kortläsare eller RFID-teknik. Man skulle kunna betrakta dessa identifieringslösningar som rent tekniska landvinningar, som bara syftar till att man ska kunna nå den e-tjänst man vill använda. Likt en nyckel som används för att låsa upp dörren så att man kommer in i sitt hus. Vi menar dock att det är en alldeles för snäv syn på elektronisk identifiering – den behöver vara vidare än så för att vara fruktbar och kunna sättas i meningsfulla sammanhang av exempelvis design, utvärdering och vidareutveckling.
Även om det är en teknisk lösning (en artefakt) med en begränsad uppgift vi avser, så kan dess utformning och sättet den införs och används på få stora konsekvenser för hela användningssituationen. Med artefakt menas här konstruerade föremål i form av olika tekniska lösningar och människors meningar kopplade till dessa. Identifieringslösningen påverkar både säkerheten i sig och den bild vi får av den e-tjänst eller det IT-system där vi identifierar oss. Dessutom påverkar den också bilden vi har av det sammanhang där vi använder identifieringslösningen. Om vi använder en e-tjänst som erbjuds av exempelvis den kommun där vi bor, påverkas också vår tilltro till kommunen och samhället av hur vi uppfattar identifieringslösningen och e-tjänsten. Samma resonemang gäller om vi köper en vara av ett privat företag på nätet. Med andra ord påverkas samhällets såväl som företagens legitimitet av hur vi som medborgare eller kunder uppfattar olika IT-lösningar.
Den här boken handlar därför om de möjligheter och utmaningar som elektronisk identifiering kan innebära för individer, organisationer och samhället. Vi talar inte om isolerade tekniska problem i första hand, utan anlägger ett vidare perspektiv på de möjligheter och problem som kommer med e-tjänster och elektronisk identifiering.
Vi har skrivit den här boken för att dela med oss av en del av de tankar och insikter som vi fått under projektet. Syftet med boken är att sätta ljuset på ett antal teman som framstår som centrala för utveckling och användning av elektronisk identifiering. Vi beskriver tre exempel som hämtar inspiration från våra studier inom projektet. Utifrån dessa exempel lyfter vi fram ett antal teman och diskuterar dessa samt sammanfattar utmaningar som vi sett i våra studier. Vår förhoppning är att Du som läser vår bok kan använda våra resonemang för att diskutera frågorna vidare i det praktiska sammanhang som Du befinner Dig i. Oavsett om Du finns på ett kommunkontor, i ett landsting, i en myndighet eller i en privat livssituation. Vi har inte haft ambitionen att skriva en vetenskaplig, teorirelaterad text, men Du som vill läsa forskningsbaserade publikationer från projektet hittar lästips i slutet av boken.
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014. , p. 57