Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Uppföljning av exploatering i kustzonen: rekommenderade geodata och analysmetoder
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Norbotten.
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Kustens strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Sveriges kuster blir alltmer exploaterade och antalet orörda kuststräckor minskar. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som kustområdet förser oss människor med. Det finns därför ett behov av att följa trender i exploateringsgrad på kommunal‐, läns‐ och riksnivå. Kunskapen behövs som underlag för t ex miljömål, detaljplaner, tillståndsgivning och

områdesskydd. Att kartera och följa exploateringen i kustnära områden har tidigare gjorts på många olika sätt, baserat på olika variabler och i olika geografiska områden. Resultaten är därmed inte jämförbara. För att kunna analysera det egna området i relation till andra områden krävs att samma metod appliceras över hela landet. En enhetlig metod krävs även för en relevant

kvalitetssäkring av resultaten. Denna studie är en del av landets regionala miljöövervakning som finansieras av naturvårdsverket. Syftet med studien har varit att presentera en enkel och kostnadseffektiv metod för att kartera och följa upp exploatering av strandzonen på nationell nivå, med resultat

som också är användbara på regional och lokal nivå. Metoden som förordas går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa kunskapsunderlag som indikerar exploatering. Metoden omfattar inte all exploatering utan ett antal variabler som ska ge oss en bild av den exploatering som kan vara

negativ för växt‐ och djurlivet i kustens strandområden. Resultaten är lämpliga att följa upp med ca fem års intervall. Inom den tidsperioden har alla terats nationel

aktuella databaser hunnit uppdalt. Rekomm

läggande uppföljning av exploatering är:

rade variabler för

grund

er (fastighetskartan)  )

VDB och fastighetskartan

 Kraftledningar (fastighetskartan) Variablerna kan antas spegla en generell exploateringsutveckling och de är lätt tillgängliga och väl dokumenterade. Metoden baseras på vektoranalys, vilket ger mer exakta avgränsningar än nalyse

rasterar. För en

utökad uppföljning kan ovanstående variabler kompletteras med bryggor, pirar och hamnar genom manuell digitalisering. Genom att detta redan är gjort krävs endast en

uppdatering av digitaliseringen var 5:e år. Sjöfartsverket och Lantmäteriet har inlett ett samarbete för att ta fram en gemensam strandlinje, så kallad nationell strandlinje (NSL). Tidigare har strandlinjen skiljt sig åt mellan sjökort och kartor från lantmäteriet. När Nationell strandlinje är färdigställd kan variabler från denna till iss del ersätta den manuella digitaliseringen, t ex bryggor och pirar längre än 10 meter.

v

Metodes är att buffra ytor, linjer och punkter enligt följande:

m rekommendera

er 50 meter 

edd multiplicerat med 2,5  meter baserat på typ

ngar 25, 50 och 100 

 

 Hamnområden, marinor 50 meter Samtliga variabler läggs

därefter samman till en gemensam yta som representerar den xploaterade ytan.

e

d

Som analysområde rekommenderas i första hand strandzonen eftersom detta ger en mer robust yta för uppföljning jämfört med en strandlinje. Strandzonen skapas utifrån strandlinjen i lantmäteriets grundläggande geografiska data (GGD) i kombination med SMHI:s havsområden

som avgränsar sötvatten från hav. Strandlinjen buffras 100 respektive 300 meter upp på land. En strandzon på 100 respektive 300 meter skapas genom att strandlinjen enligt fastighetskartan buffras. För att avgränsa sötvatten från hav används SMHI:s havsområden som grund. Från denna zon maskas ytor bort som är vatten enligt fastighetskartan så att strandzonen enbart

omfattar landyta.

Andel ech kommun beräknas.

ploaterad yta (%) per län o

m strandzon 100 meter 

m strandzon 300 meter  Fördelat på fastland och öar

Vill man dessutom följa upp de rent marina variablerna bör en marin zon också inkluderas. Här rekommenderas en minsta zon på 100 meter i överensstämmelse med strandskyddet. En större zon än detta bör endast beaktas i de fall många variabler avseende den marina miljön inkluderas

i analysen. I samband med att variablerna sammanställs för regionen bör alltid kunskap om utbredning och samvariation mellan de olika variablerna sammanställas. På detta sätt kan eventuella trender

bedömas bättre. Variablerna kan presenteras på olika sätt. De kan överlagras enskilt eller grupperat i teman så att "hotspots" med fler korsande intressen, verksamheter och exploateringar bildas. Enskilda buffrade variabler och hotspots överlagras strandzonen, strandlinjen och eventuellt markslag vilket visar hur stor andel strand och strandzon som är exploaterad eller påverkad. Vidare är det möjligt att analysera gröna korridorer för att hitta exempelvis bristande eller viktiga

migrationskorridorer längs stränderna.Ovanstående analyser kan genomföras

nationellt med tillhörande statistik på kommunnivå till en uppskattad kostnad av ca 120 000 SEK (exklusive moms) per omdrev. Detta motsvarar .

ungefär 10 000 SEK per kustlän, vilket inkluderar rekvirering av data, bearbetning och analysAtt även inkludera uppdatering av bryggor, bryggliknande pirar och hamnar skulle innebära

län.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 56 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Landscape; Miljöövervakningens programområden, Coast and sea; Environmental Objectives, A Balanced Marine Environ­ment, Flourishing Coastal Areas and Archipelagos
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-685OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-685DiVA: diva2:697078
Available from: 2014-02-17 Created: 2014-02-17 Last updated: 2014-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6170 kB)20 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6170 kBChecksum SHA-512
58e9ad57e0941ffbd9d154621f556750d622861a436c34af53a1d7a3fa47fabb9dafa1eab4380e8b87a19227340b83539a53146cae99a029feb2540aa0463af5
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Norbotten
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 20 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 134 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf