Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fixartjänster i Sveriges kommuner: Kartläggning och samhällsekonomisk analys. Regeringsuppdrag
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
Linköping University, Department of Medical and Health Sciences, Health Technology Assessment and Health Economics. Linköping University, Faculty of Health Sciences.
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En fixartjänst är en tjänst som primärt riktas till äldre personer och syftar till att förebygga fallolyckor i hemmet. Fixartjänster tillhandahålls i de flesta fall i kommunal regi. Omfattningen och användningen av fixartjänster i Sverige har tidigare inte studerats på nationell nivå. Syftet med denna studie är att genomföra en kartläggning av omfattningen och användningen av fixartjänster i kommunal regi i Sverige samt att uppskatta de samhällsekonomiska konsekvenserna av fixartjänster. Data har samlats in via postenkät alternativt via telefonintervju.

Av Sveriges 290 kommuner är det 191 stycken (66 %) som har fixartjänst i kommunal regi. De arbetsuppgifter som primärt utförs inom ramen för fixartjänsten är sådana som innebär att äldre inte ska behöva klättra upp på stegar eller liknande, att förebygga fall genom att fästa lösa sladdar och borttagning av mattor samt översyn av olycksrisker i hemmet. I ett fåtal fall erbjuds även utomhustjänster såsom snöskottning. I majoriteten av kommunerna (58 %) är tjänsten kostnadsfri men brukaren får betala för förbrukningsmaterial, i 32 % är tjänsten helt kostnadsfri och i 9 % av kommunerna tas en kostnad ut för fixartjänsten. Tjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna: fixartjänsten kan bedrivas helt i kommunal regi där utföraren är en eller flera fixare, personer tillhörande daglig verksamhet eller arbetsmarknadsenheten. I vissa fall bedrivs tjänsten av räddningstjänsten i samarbete med kommunen och i andra fall bedrivs tjänsten av företag på uppdrag av kommunen. Det finns även volontärorganisationer/ideellt arbetande personer som utför fixartjänster med mer eller mindre inblandning från kommunen, dessa har i denna rapport inte inkluderats som fixartjänster i kommunal regi till skillnad från de ovan nämnda. I 99 kommuner erbjuds inte fixartjänster i kommunal regi. Anledningar till detta är bland annat ekonomiska skäl samt svag efterfrågan.

Upplevda vinster och nytta med fixartjänsterna som kommunerna själva rapporterar är bland annat fallprevention, att möjliggöra kvarboende, medverka till social samvaro samt möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning. Problem som framkommit är exempelvis låg efterfrågan, svårighet att nå ut med information samt svårighet att mäta effekten på fallskador.

En samhällsekonomisk modell för analys av fallskador har skapats. Denna modell inkluderar de stora kostnadsposterna fördelade på olika sektorer samt utfall i form av mortalitet samt livskvalitetsförlust när man drabbas av en fallskada. Kostnader för fallskador totalt i Sverige har i tidigare forskning beräknats till cirka 5 miljarder kronor, bara i direkta kostnader under det första året efter skadan. Av de totala fallolyckorna sker drygt hälften i hemmet. Ett beräkningsexempel baserat på kostnadsdata från litteraturen har i denna rapport genomförts och applicerats på en hypotetisk mellanstor kommun med 50 000 invånare. Sammanfattningsvis så visar detta räkneexempel att om endast en liten del av de allvarliga fallskador som leder till slutenvård kan förhindras genom en fixartjänst så motsvarar kostnadsinbesparingen den genomsnittliga budgeten.

för en fixartjänst med en anställd person. Därtill kommer positiva bieffekter i form av att livskvalitetsförlust kan undvikas med mera. Utifrån detta kan en sammantagen bedömning göras att fixartjänster kan anses vara väl använda pengar sett ur såväl samhälleligt som kommunalt perspektiv. Beräkningar med reella data som inkluderar både kostnader och effekter i form av livskvalitet bör genomföras.

Abstract [en]

This report deals with so called minor home help services. These services are primarily meant for older persons with the aim to prevent injuries caused by falling in domestic environments (ones home). The minor home help services are mostly provided by the municipalities in Sweden, although it is not mandatory to provide these services. The extent of the provision and use of minor home help services has previously not been studied on a national level. The aim of this study was to delineate the minor home help services run by the municipalities in Sweden and further to examine and estimate the societal costs and consequences of providing these services.

Out of the 290 municipalities in Sweden, 191 (66 %) offer minor home help services to their citizens. The tasks carried out are primarily aimed at preventing falls from furniture such as step stools or ladders, removing items that may cause falls (cords, carpets etc.) and providing an overhaul of injury risks in the home. A few municipalities also offer outdoor services such as removing snow in wintertime. In the majority of the municipalities (58 %) the services are offered free of charge but the user has to pay for the materials, in 32 % the services are completely free of charge and in 9 % of the municipalities an amount is charged for the services. The minor home help services are organized in various ways in the municipalities: the services can be completely run by the municipality where the services are carried out by one or several employed persons, by persons with disabilities (involved in daily activity programmes in the municipality) or by persons involved in work programmes; or the minor home help services can be carried out by the community rescue service or companies paid by the municipality to offer these services to the citizens. There are also organizations with volunteers that carry out minor home help services, these are however not included in the main results since the focus in this report is on municipal minor home help services. Ninety nine municipalities do not offer minor home help services to their citizens. Reasons for this are e.g. economic restraints and low demand.

Experienced gains with minor home help services from the perspectives of the municipalities are prevention of falls, facilitation of the possibility to remain living in one’s own home, contribution to social wellbeing and being able to offer meaningful work tasks for persons in work programmes or persons with disabilities. Problems that have been brought forward are low demand of the services, problems with providing the target group with information and difficulties to measure the effect on fall injuries.

A socioeconomic model was constructed for the analysis of costs and consequences of fall injuries. The model includes the large cost items as well as outcomes such as mortality and loss of quality of life when affected by a fall injury. The total direct costs in Sweden for fall injuries has previously been calculated to approximately 5 billion SEK, which includes only the direct costs during the first year of the injury. A calculation exercise was performed and applied to a hypothetical municipality with 50 000 inhabitants. This calculation exercise shows that if only a small amount of falls that lead to serious injuries (fractures) can be prevented by minor home help services, then the costs saved are approximately equivalent to the mean budget of minor home help services with one employed person. Calculations using real data including both costs and effects need to be performed.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: VINNOVA , 2013. , 58 p.
Series
VINNOVA Information VI 2013:09, ISSN 1650-3120 ; 2013:09
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Other Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-90917OAI: oai:DiVA.org:liu-90917DiVA: diva2:615122
Funder
VINNOVA, 2011-01997.5
Available from: 2013-04-08 Created: 2013-04-08 Last updated: 2015-03-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(639 kB)58 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 639 kBChecksum SHA-512
d8f156a8dce86c75545446f05e35327491ab8252549b570219a03e6c84977bbb63eca55ed3a0fcd9d534e47a9d10d02ba02bb5725283e565853e02d547c5eb45
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Alwin, JennyBernfort, LarsEckard, NathalieHusberg, Magnus

Search in DiVA

By author/editor
Alwin, JennyBernfort, LarsEckard, NathalieHusberg, Magnus
By organisation
Health Technology Assessment and Health EconomicsFaculty of Health Sciences
Public Health, Global Health, Social Medicine and EpidemiologyOther Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 58 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 160 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf