Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Predictors of vocational outcomes using individual placement and support for people with mental illness
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.ORCID iD: 0000-0002-6330-5640
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
Institutionen för hälsovetenskap.
Show others and affiliations
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
Abstract [en]

Objective: People with disabilities find it harder to enter the labour market than people without disabilities and those with a mental illness are, in relation to people with other disabilities, employed at an essentially lower extent. Many are effectively helped by the vocational rehabilitation model Individual Placement and Support (IPS), but there are still many individuals left in undesired unemployment. This study investigates potential predictors of the vocational outcomes of a one-year follow up of IPS in the north of Sweden.

Participants: The participants were 65 men and women, mostly younger than 30 years of age predominantly with a diagnosis of anxiety and/or depression.

Methods: Baseline data related to sociodemographic and clinical characteristics of the client, the client’ own perceptions of every day living and participation, self-esteem and quality of life, as well as  the quantity of employment support, were investigated using analyses of  logistic regression.

Results: Of three identified potential predictors, only psychiatric symptoms remained significant in the multivariate logistic regression analyses. A lower level of symptoms increased the odds with 5.5 for gaining employment during one year.

Conclusions: Careful investigation of how psychiatric symptoms influence clients’ occupational performance is of importance. By understanding essential aspects of the relationships between the clients´ individual characteristics, the rehabilitation context and the vocational outcomes, more appropriate and effective interventions may be offered to the individual client.

Keywords [en]
psychiatric rehabilitation, social psychiatry, work
National Category
Occupational Therapy
Research subject
Occupational therapy
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-55090OAI: oai:DiVA.org:umu-55090DiVA, id: diva2:525460
Available from: 2012-05-08 Created: 2012-05-08 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved
In thesis
1. Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext: en väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?
Open this publication in new window or tab >>Individual placement and support (IPS) i en socialpsykiatrisk kontext: en väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder?
2012 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Introduktion

Delaktighet i arbete är för de allra flesta människor en önskad och viktig aktivitet av många olika anledningar, men för personer med en psykisk sjukdom är inklusionen i arbetslivet begränsad. I Sverige är en psykiatrisk diagnos den vanligaste orsaken till sjukskrivning och värst är situationen för unga personer (2011). Det finns ett mycket stort behov av rehabilitering till arbete för personer med en psykisk sjukdom. En metod för detta är Individual Placement and Support (IPS), som internationellt betraktas som den mest effektiva insatsen för att hjälpa dessa personer till anställning. Syftet med denna avhandling är att undersöka IPS i en socialpsykiatrisk kontext med avseende på arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade utfall, prediktorer för anställning och deltagarnas uppfattning om kompetens i vardagen. Ett ytterligare syfte var att beskriva det kvalitativa innehållet i IPS-insatsen ur klienternas och IPS-coachernas perspektiv.  

Metod

Forskningsprojektets kontext utgjordes av två IPS-verksamheter, vilka var organiserade i respektive kommuns socialtjänst som tidsbegränsade projekt. Sextiofem män och kvinnor med olika psykiska sjukdomar som deltog i verksamheternas IPS-program inkluderades i studien. Arbetsrelaterade data rapporterades varannan månad av IPS-coacherna under två års uppföljning och innefattade: typ av sysselsättning och omfattning, typ och omfattning av IPS-insats, samt beskrivningar av vad som underlättat respektive försvårat i arbetet med klienterna. Icke arbetsrelaterade data samlades in vid baseline, vid 12 månader och vid 24 månader: psykiatriska symtom, självkänsla, livskvalitet, generellt psykosocialt fungerande, aktivitetskompetens och aktivitetsvärdering, samt delaktighet. Deltagarna intervjuades också vid 12 och 24 månader. Data analyserades i olika kombinationer i de fyra delstudier som är inkluderade i avhandlingen. Mest användes icke-parametrisk statistik, men också Rasch-analyser. I den sista delstudien tillämpades en kvalitativ fallstudiemetodik.

Resultat

Tjugofem procent var vid något tillfälle under det första året i anställning och ytterligare 14 procent var engagerade i reguljära studier. Alla utom fyra av deltagarna var vid något tillfälle i sysselsättning i någon form, mestadels i arbetsträning på vanlig arbetsplats. Omfattningen av anställning, studier och arbetsträning under det första året varierade mellan endast en vecka till 41 veckor. En liknande variation fanns i antalet timmar i sysselsättning. Deltagare i någon form av sysselsättning vid 12 månader visade positiva förändringar över tid med avseende på psykiatriska symtom (p=0.000) och psykosocialt fungerande (p=0.000). Dessa personer var också mer tillfredsställda med sin sysselsättningssituation (p=0.009). Tre potentiella prediktorer för anställning kunde identifieras, men bara psykiatriska symtom kvarstod som signifikant på en nivå av p<0.05. En lägre grad av psykiatriska symtom ökade oddset med 5.5 för att uppnå anställning under ett år. Generellt skattade deltagarna värdet av att kunna utföra olika aktiviteter i vardagen högre än hur de skattade sin förmåga att utföra dessa. Kliniskt meningsfulla glapp återfanns bland de mest värderade som handlade om att kunna sköta sin ekonomi och sina grundläggande behov, samt att kunna göra det man tycker om att göra. Flera av de aktiviteter som uppfattades som svårast att utföra är relaterade till förmågor av betydelse för att uppnå anställning. Fallstudien illustrerade komplexa processer i IPS-interventionen. En av dessa visade på betydelsen av reflekterade erfarenheter för klienters omkonstruktion av sina aktivitetsidentiteter och betydelsen av kontinuitet för att kunna göra det.

Diskussion

Deltagandet i IPS-programmen resulterade i sysselsättningsförändringar för de allra flesta av deltagarna, men proportionen i anställning var låg i jämförelse med de allra flesta internationella resultat. Komplexa processer uppstod på vägen i riktning mot arbete och både i de framgångsrika och mindre framgångsrika fallen, avseende anställning, förändrades personernas upplevelse av sig själva som aktörer. IPS är betraktad som evidensbaserad för personer med allvarlig psykisk sjukdom, vilket vanligen inkluderar personer med schizofreni och andra psykossjukdomar, men den undersökta gruppen av deltagare dominerades av personer med olika tillstånd av ångest och depression och relativt många personer hade neuropsykiatriska diagnoser. I kontrast till många andra studier av IPS, identifierades en lägre grad av psykiatriska symtom utgöra en prediktor för att bli anställd. Deltagarnas uppfattning om aktivitetskompetens och värdering av kompetens visade att det fanns glapp däremellan, som är viktiga att uppmärksamma när insatser ges i syfte att främja utvecklingen av värderad kompetens bland personer med psykiskt funktionshinder.

Slutsats

Denna avhandling representerar ett av de första försöken att studera IPS i en svensk kontext som kännetecknas av att det är socialtjänsten som är delvis ansvarig för psykiatrisk rehabilitering. Interventionen kan betraktas som användbar, men designen på denna studie tillåter inte att dra slutsatser om dess effektivitet. Genom att samla mer detaljerad information från klienters och IPS-coachers erfarenheter är det möjligt att få syn på processer som uppstår i en IPS-intervention och några av de komponenter som är av speciell betydelse för denna. Konsekvenserna av att ha högre grad av psykiatriska symtom tycks vara en barriär mot att bli anställd. En viktig förutsättning för att kunna förverkliga IPS uppfattas vara koordinerade samarbeten mellan de involverade aktörerna.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2012. p. 84
Series
Umeå University medical dissertations, ISSN 0346-6612 ; 1509
Keywords
arbetsrehabilitering, psykiatri, arbetsterapi, aktivitetsidentitet, förändringsprocesser
National Category
Occupational Therapy
Identifiers
urn:nbn:se:umu:diva-55103 (URN)978-91-7459-444-7 (ISBN)
Public defence
2012-06-01, Vårdvetarhusets aula, Umeå, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-05-11 Created: 2012-05-08 Last updated: 2018-06-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Nygren, UllaMarkström, UrbanBernspång, BirgittaSandlund, Mikael
By organisation
Occupational TherapyDepartment of Social WorkDepartment of Public Health and Clinical Medicine
Occupational Therapy

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 552 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf