Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning. I och med utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för Europa pågår dock en diskussion om vad svensk utrikespolitik är idag. Likaså pågår idag en akademisk debatt om hur utrikespolitik ska förstås i en alltmer internationaliserad värld. Till följd av detta är vår studie av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik i allra högsta grad befogad.

Vi konstaterar i vår studie att både enighet och meningsskiljaktigheter förekommer i den diskurs om utrikespolitik som de intervjuade ledamöterna ger uttryck för. Under våra intervjuer framkom framförallt att utrikespolitik definieras som relationer mellan stater och staters rätt att bedriva utrikespolitik motiverades med hänvisning till att medborgarna i en stat har en gemensam identitet. Det blev också tydligt att grupptillhörighet ofta uppfattades påverka det europeiska utrikespolitiska samarbetet. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att ett djupt rotat identitetstänkande tycks vara tongivande för synen på utrikespolitik.

The purpose of our essay is to investigate the discourse of foreign policy from a Swedish perspective. In this essay we explore how Swedish politicians discuss the Swedish foreign policy of today and of the future. The study is based on interviews with seven members of The Advisory Council on Foreign Affairs of the Swedish Riksdag. The point of departure for our analysis of these members’ narratives is discourse analysis and discourse theory. In history Swedish foreign policy has been associated with neutrality and the work for important values such as human rights and disarmament. However, as a consequence of the development of a common foreign and security policy for Europe, there is a debate concerning what Swedish foreign policy is today. Furthermore, there is today an academic debate about how foreign policy is to be understood in a more and more internationalized world. This makes our study of the understanding of foreign policy of Swedish politicians highly legitimate.

In our study we show that both unity and difference of opinion is present in the discourse of foreign policy that the interviewees give voice to. During our interviews we found that foreign policy was defined as relations between states and that the right of states to pursue foreign policy was commonly seen as derived from the thought that citizens of a state share a common identity. During the interviews it also became obvious that feelings of belonging to a certain group were thought to affect European foreign policy cooperation. To sum up the results of our study we conclude that a deeply rooted sense of identity seem to be very influential when it comes to the understanding of foreign policy.