I mitten av 2017 uppstod en diplomatisk kris mellan Qatar och fyra grannländer, nämligen Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Bahrain och Egypten. Som följd av krisen avbröt dessa länder sina diplomatiska förbindelser med Qatar.Syftet med denna uppsats är att undersöka innehållet i nyhetsartiklar om den inträffade diplomatiska krisen från både Al-Jazeera och Al-Arabiya samt att försöka kartlägga hur rapporteringen skilde sig åt. De primära frågeställningarna i denna undersökning kommer att behandla vilka normer de två tv-kanalerna har använt sig av för att producera sina respektive nyhetsstoff samt vilka tillvägagångssätt som har tillämpats för att publicera eller rapportera till respektive publik. Vidare kommer undersökningen att försöka kartlägga, analysera och skildra andra aspekter av värde såsom objektivitetsnivån, hur finansieringen påverkade de två nyhetskanalernas nyhetskvalitet samt deras spridning. Undersökningen kommer att granska om nyhetsartiklarna i båda kanalerna har gett en nyanserad bild eller bara rapporterat en sida av händelsen. Samtliga frågeställningar har sammanfattats i två huvudpunkter. Den första punkten syftar till att klargöra vilka språkliga skillnader som förekommer i rapporteringen om Qatarkrisen i de två satellit-tv-kanalerna Al-Jazeeras och Al-Arabiyas nyhetsartiklar. Den andra punkten avser att undersöka om Al-Jazeera och Al-Arabiya har varit neutrala eller påverkade av sina respektive regeringars politiska inställning i rapporteringen om Qatarkrisen.Jag har analyserat fem artiklar från varje kanal för att se vilken information som förmedlas. Som jag kommer att förtydliga, finns det tydliga tendenser som visar att rapporteringen av vissa händelseförlopp i Qatarkrisen skiljer sig avsevärt åt, vilket eskalerade krisen. Utifrån innehållsanalys och temaanalys med kodning presenterar jag en jämförelse av hur språket och ordvalet skiljer sig i nyhetsrapporteringen. Både innehållsanalys och tematisk analys har samma mål, nämligen att analysera material genom att dela upp texten i små innehållsenheter och sedan analysera texterna (Vaismoradi et al, 2013, ss. 400–402). Resultatet av denna jämförelse visar tydliga skillnader i ordval och parafraser av samma nyheter mellan de båda kanalerna. Till exempel rapporterade Al-Jazeera i den första nyheten att Qatars nyhetsbyrå hade hackats och att falska uttalanden av emiren hade publicerats. Al-Arabiya undvek dock att nämna att nyhetsbyrån hade hackats och rapporterade istället att alla uttalanden av emiren var falska.Denna studie baseras på tidigare forskning av forskarna Leon Brakho och Kristina Riegert, som har skrivit flera böcker om arabiska massmedier. Dessutom har jag använt tre olika teorier för att besvara frågeställningarna, nämligen normativ teori, auktoritär teori och gestaltningsteori.Denna studie baseras på tidigare forskning av forskarna Leon Brakho och Kristina Riegert, som har skrivit flera böcker om arabiska massmedier. Dessutom har jag använt tre olika teorier för att besvara frågeställningarna, nämligen normativ teori, auktoritär teori och gestaltningsteori.Genom jämförelsen mellan nyhetsartiklarna åskådliggörs att kanalerna har använt olika termer och ord om samma händelse. Samtidigt förekommer mer motstridig terminologi i rapporteringen mellan de båda nyhetskanalerna. Det var anmärkningsvärt att se hur uppbyggnaden av varje nyhetsartikel, samt hur varje kanal skildrar eller rapporterar om en viss händelse, skilde sig åt.