Studien tar sin utgångspunkt i barns övergångar från förskolan till förskoleklassen med fokus på det organisatoriska perspektivet. De två skolformerna ska samverka och utbyta information om barnens utveckling och lärande i syfte att främja progression i ett långsiktigt perspektiv. Det är sparsamt med nationell forskning som inriktat sig på skolformernas organisatoriska förutsättningar att gestalta likvärdiga övergångar utifrån de uppdrag styrdokumenten förespråkar. Studiens syfte har varit att bilda kunskap om hur förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklassen beskriver övergångsprocesser och hur ansvarsfördelningen mellan förskolan, förskoleklassen och huvudmannen kan förstås. För att undersöka ovan nämnda syfte föll valet på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med tre förskollärare i förskolan och tre förskollärare/lärare i förskoleklass.Den insamlade empirin har bearbetats genom kvalitativ analys som visar att brist på tid för samverkan och otydlig styrning är centrala utmaningar för både förskolan och förskoleklassen. Behov av tydligare styrning av övergångsprocesser diskuteras samt behov av framtida forskning kring förskollärares och lärares förutsättningar att gestalta övergångar. Vad som ska göras finns tydligt beskrivet i styrdokument men hur är frågan som behöver rätas ut för att främja jämlika övergångar för barn.