I denna undersökning har syftet varit att undersöka historieskrivningen och textens struktur i tre olika historiska läroböcker om den europeiska stormaktstiden. Utefter textens narrativa struktur har det varit möjligt att undersöka vilken mening som förmedlas i läroböckerna. Jag har tillämpat ett tema kring makt och maktförhållanden för att kunna resonera kring läroböckernas övergripande mening. Resultatdelen i undersökningen innefattas av en redogörelse för de olika infallsvinklarna som tas i läroböckerna. Eftersom läroböckerna inte är upplagda på samma sätt stötte jag på ett metodologiskt problem, där infallsvinklarna skiljer sig ganska mycket från varandra. Tabellerna används som ett komplement för att indelningen ska bli tydligare, med hjälp av dessa har jag radat upp vad som får störst utrymme i respektive lärobok. Tabellerna används också i den andra delen av resultatavsnittet där maktförhållanden diskuteras. Maktförhållandena och drivkrafter till makt har kommit att spela en viktig roll i undersökningen eftersom detta tema präglar samtliga texter. Valet av tema har känts relevant för en undersökning om texter som behandlar europeisk stormaktstid eftersom denna period präglades av en maktkamp mellan de europeiska stormakterna.

Infallsvinklarna skiljer sig åt i de olika läroböckerna, och det har visat sig att de har fått stor betydelse för läroböckernas meningsskapande. Graninger & Tägil lade upp texten utefter fyra olika stater: Tyskland, England, Frankrike och Sverige. I denna uppdelning fick Sverige störst plats, fokuset låg på både inrikes-och utrikespolitik. Krigen står i fokus i denna historiska framställning, och de maktförhållanden som presenteras var i huvudsak mellan de olika stormakterna. I denna bok förmedlas en bild av ett Europa i ständigt krig med pågående maktkamper. Brolin, Dannert & Holmberg ger Sverige och framför allt Frankrike stort fokus, och även de olika staternas relation till varandra. Denna lärobok fokuserar på att ge bakgrund till de olika händelserna, snarare än åt att utförligt förklara olika händelser. I denna lärobok ligger fokuserat snarare på att beskriva hur ett envälde kom att uppstå och fungera. Ekonomiska aspekter får stort utrymme, framför allt kopplade till Frankrike. Eftersom Frankrike får så stort utrymme i läroboken blir resultatet att Frankrike framställs som Europas absolut mäktigaste land, de andra stormakterna hamnar lite i skymundan och framställs som att de ständigt behöver förhålla sig till Frankrike. Hildingson & Samuelson har en del likheter med Brolin mfl. i sin framställning. Frankrike hamnar även här i fokus. Brolin mfl. redogör däremot för bakgrunden till olika skeenden i mycket högre utsträckning än Hildingson & Samuelson. Maktförhållandena som framkommer i denna bok utgår från Frankrike och Frankrikes relation till andra stater.

I undersökningen blev det tydligt att textens struktur har en stor påverkan på vilken mening som förmedlas. Graninger & Tägil visar exempel på detta, texten lägger stort fokus på krig, och konflikter mellan olika stater, den är således ganska ensidig i sin framställning. Det blir då naturligt att den mening som förmedlas av läroboken har att göra med ett Europa i kris med ständiga krig. Samma princip gäller Hildingson & Samuelson som redogör för Colbert och ekonomins utveckling i Europa, och hur detta påverkade Europa. Resultatet blir att Frankrike framställs som Europas mittpunkt, som grunden till ekonomisk utveckling och kärnan för makt. Texterna består av olika byggstenar som på olika sätt påverkar den mening som förmedlas, där det ekonomiska perspektivet och Colbert är ett exempel på detta. I Graninger & Tägil är det extra tydligt hur maktförhållandena och infallsvinklarna med fokus på krig och konflikter går hand i hand med meningen som förmedlas kring ett kaotiskt Europa.

Tidigare forskning har fastslagit att det finns en tendens att porträttera Sverige som en moraliskt överlägsen stat i förhållande till andra stater, och att det går att utläsa ett underliggande syfte i de historiska framställningarna i läroböcker, som grundar sig i olika drivkrafter. Ammert menar på att de historiska läroböckerna från 80-talet fokuserade mycket på “vanliga människors liv”. Dessa slutsatser går inte direkt att bekräfta i denna undersökning. En problematik som uppstår har att göra med avgränsningen förundersökningen. Med tanke på att det endast är vissa delar som har plockats ut ur läroböckerna för undersökningen finns det en möjlighet att resterande delar av läroböckerna bekräftar den tidigare forskningens resultat. I undersökningen är det inte möjligt att påstå att någon av läroböckerna förmedlar en mening kring att Sverige skulle vara moraliskt överlägset andra stater. Det finns inte heller någon stark nationalistisk underton, som Danielsson Malmros menar på att det fanns i äldre läroböcker. Det är istället makten somstår i centrum snarare än moralen, på grund av detta kom maktförhållandena att spela en viktig roll.

När det kommer till skildringarna av “vanliga människors liv”, är detta inte något som fick särskilt mycket plats. Periodisering är dock något som tillämpats i läroböckerna, det finns dock en avsaknad på kvalitativ periodisering där människor som kollektiv står i centrum snarare än individer. De olika aktörerna står i centrum för skildringarna, framför allt i Hildingson & Samuelson 1982, och Brolin mfl. 1981. Detta aktörsperspektiv går samman med temat kring makt, eftersom de aktörer som står i centrum skildras som starka makthavare. I Graninger & Tägil gavs Sverige stort utrymme, texterna innefattas till större del av skildringar av vanliga människor jämfört med Brolin mfl. och Hildingson & Samuelson. Med denna undersökning önskar jag bidra till forskningsläget kring läroböckers narrativa struktur och meningsskapande. Genom att redovisa hur textens struktur är uppbyggd i dessa tre slumpvis valda läroböcker, vill jag belysa att och hur läroböcker som gavs ut under samma tidsperiod kan förmedla olika mening på olika sätt baserat på hur texten är uppbyggd och var fokuset i texten ligger. Jag har en förhoppning om att denna undersökning öppnar uppför ny forskning om historieskrivning och meningsskapande. Ett förslag är att utforska jämförelser mellan äldre läroböcker och nutida läroböcker, och undersöka hur den mening som förmedlas skiljer sig åt.