Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Värden att värna: Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget
Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Art History, Conservation.ORCID iD: 0000-0003-0870-390x
2022 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Att undersöka hur kulturminnesvården fungerade i Norden under den utdragna kris som andra världskriget innebar har varit den övergripande forskningsuppgiften här. I en vidare mening innebär det att förstå hur kulturarv betraktades, värderades och användes i relation till krigshot och en krisberedskap. Genom att undersöka både hur olika aktörer talade om den historia som representerades av kulturegendom, och vilka åtgärder som vidtogs för att skydda denna, blir det möjligt att bättre förstå vilken roll som kulturarv spelar i tider av samhällskris. Den övergripande frågan för framställningen är denna: Hur blev kulturegendom utpekad som ett statsintresse, vad innebar det och hur tog det sig uttryck?

Boken bidrar därmed till ett forskningsområde som visar på samspelet mellan kulturvård, konst, historia och nationsbygge. Mer precist bidrar jag också med kunskap om hur svåra kriser som krig kan sägas aktivera och göra bruk av nationell kultur och historia. Forskningsuppgiften har krävt inläsning av ett mycket brett forskningsfält som omfattar disciplinerna historia, kulturvård, konstvetenskap, etnologi, arkeologi, idéhistoria och arkitekturhistoria. Det har dessutom krävt läsning av forskning från framför allt fem länder: förutom Sverige också Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Det nordiska perspektivet saknas i mycket historisk forskning, men är väl värt att undersöka närmare då de nordiska staternas politik påverkades mycket av vad som hände i närområdet under kriget. Historia tenderar än i dag att skrivas i nationella stuprör där få, om ens några, utblickar görs mot utvecklingen i andra länder.

Användningen av kulturegendom för att bygga upp ett psykologiskt försvar tog sig uttryck på olika sätt i de nordiska staterna, och skiftade också beroende på krigets utveckling. Gränser kunde flyttas genom krigföring och kulturen i nya områden inlemmas med hjälp av kulturminnesvården. Kulturegendom och nationell sammanhållning blev mycket viktigare i en orolig tid då stater upplevde sig hotade. Ett utifrån kommande hot skulle på ett psykologiskt plan bemötas med inre sammanhållning och en stark nationell identitet. Kulturegendom och kulturarv fick en roll i denna process. Kulturegendom representerade ett ’exklusivt vi’ som berättade om den nationella kulturens framväxt och utveckling. Den bidrog till att skapa identitet och samhörighet men upprättade också gränser för gemenskapen.

Vid tiden för andra världskriget resonerade museer att om det mest värdefulla skyddades från bomber kunde dessa handlingar symbolisera samhällets överlevnad i en kulturell och existentiell mening. För att göra det var det nödvändigt att bevara artefakterna. Byggnader kunde svårligen skyddas mot krigshandlingar, men mindre delar av samlingar kunde flyttas till säkrare platser. Utpekandet och särbehandlingen av elitsamlingar kunde bidra till en viss trygghet och inge en känsla av att de materiella uttrycken för sambanden mellan då, nu och framtid kunde bevaras även om samhället utsattes föra stora påfrestningar. Elitföremålen uttryckte makt och hierarki men också nationens fortlevnad.

Kulturell beredskap omsattes i handling på olika sätt i de nordiska länderna, beroende på den politiska situationen. I Sverige talade beslutsfattare om vikten av att minnas landets långa historia av fred, frihet och självständighet, som representerades av bevarade traditioner och föremål. Museimännen intog villigt undervisningsrollen tillsammans med andra auktoriteter. I Norge, som var en mycket ung men självmedveten nation, tog sig den kulturella beredskapen uttryck i form av passivt motstånd mot ockupationen men även öppet verbalt motstånd.

Tystnaden kring museernas roll i samhället under andra världskriget är slående. Inte heller efter kriget fördes någon offentlig diskussion om museerna borde ha förhållit sig mer självständigt gentemot statens intresse. I Norge och Danmark var det naturligtvis inte lika enkelt för museerna att göra ett val som det var i det fria Sverige. Att tjäna staten hade betytt att samarbeta med ockupanter och nationalsocialister. I stället sökte danska och norska museimän upp och bekräftade en nationell kultur som inte nödvändigtvis representerades av den nutida staten. De fann den i byggnadsminnen, arkiv och samlingar. Antikvarier och andra kulturforskare agerade inte i ett socialt eller politiskt vakuum utan påverkades av, och bidrog till, stämningar i samhället. Nationalismen och idén om den nationella gemenskapens unicitet och integritet var spridd i alla de nordiska länderna.

Denna historia om hur kulturegendom blev ett statsintresse och en insats i kriget är relevant även i dag. Sverige hade varit i fred mycket länge redan vid krigsutbrottet 1939, och i dag finns inte längre ett kulturellt minne där beredskapen för krig ingår. I många år rustades totalförsvaret ner. Förutsättningarna för att bedriva krig och skydda kulturegendom har delvis förändrats sedan det kalla kriget. Det senaste årtiondets konflikter i Syrien och Irak visar vidare att kulturegendom inte bara drabbas indirekt i nutida väpnade konflikter, utan att den också aktivt och medvetet görs till måltavla.

Under krigets gång visade sig propaganda, plundring, vandalisering och terror utgöra större hot mot kulturegendomen än vad luftkriget gjorde, även om omfattningen av skadorna varierade enormt mellan olika områden och tidpunkter. Stater förberedde sig för att bli bombade och i viss mån för att utkämpa gränskrig, men inte för att bli ockuperade och styrda av en främmande makt som kunde ha intresse av att använda ett lands kulturarv i politiska syften. Det kan finnas skäl att anta att situationen är likartad i dag: stater kan planera för att föra kulturegendom i skydd, men är betydligt sämre förberedda på risken för propaganda, inre oroligheter eller terror. Som jag hoppats ha visat med denna bok finns det viktiga lärdomar att dra om hur minnesinstitutioner har allierat sig med statsintressen när yttre hot tornade upp sig.    

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg och Stockholm: Makadam Förlag, 2022. , p. 450
Keywords [sv]
andra världskriget kulturvård kulturarv skydd bevarande undanförsel evakuering historiebruk norden museer arkiv bibliotek kyrkor luftkrig förstörelse
National Category
History Art History Other Humanities not elsewhere specified
Research subject
Conservation (HGO)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uu:diva-462299ISBN: 9789170613685 (print)OAI: oai:DiVA.org:uu-462299DiVA, id: diva2:1622193
Funder
The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities (KVHAA)Magnus Bergvall Foundation
Note

Mattias Legnér är historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet--Campus Gotland. Han forskar om hur kulturarv behandlas i krig. Till tidigare utgivning hör bl.a. boken "Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader 1850-1985" (2015, med Mia Geijer).

Available from: 2021-12-21 Created: 2021-12-21 Last updated: 2022-10-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search in DiVA

By author/editor
Legnér, Mattias
By organisation
Conservation
HistoryArt HistoryOther Humanities not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1153 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf