Jorindas resa (2014) är en ömsint film om en ung kvinna, precis på gränsen mellan barn och vuxen. Filmenutspelar sig i ett magnifikt landskap med höga fjäll. Under sin resa möter Jorinda på motstånd i form av ensnöstorm och hon fryser nästan ihjäl. Men den verkliga fienden är inom Jorinda själv. Hon måste hitta sinegen inre styrka. Vid seminariet HUKSO! (som betyder omsorg, omtanke på lulesamiska) som hölls i direktanslutning till Uppsams vårsymposium 2014, visades Jorindas resa i Uppsala för första gången. Denna artikelbeskriver just Jorindas resa, om hur den kom till, och om de stormar som filmen och jag gått igenom och fortsätter att gå igenom samt mitt vidare arbete på temat om det som ständigt tystas ner, men som jag vill tala om, högt och ljudligt.

Citatet i titeln för artikeln kommer från mitt pågående filmprojekt, Tystnaden i Sápmi, som är en dokumentär fortsättning på arbetet med fiktionen Jorindas Resa där frågeställningen vad ligger bakom det som tystas ned – våld, självmord och psykisk ohälsa hos unga i Sápmi är i fokus tillsammans med frågan om vad som kan göras för att åstadkomma förändring.

Wajstedts deltagande vid HUKSO samt en del av arbetet med artikeln har finansierats av forskningsprojektet Älvar, motstånd, resiliens: Hållbara framtider i Sápmi, under ledning av May-Britt Öhman, FORMAS, 2012–2015.

Jorinda’s Journey (2014) is a tender film about a young woman, just at the break between being a child and an adult. The film is set in a magnificent landscape with high mountains. During her journey Jorinda encounters obstacles in the guise of a snow storm and she nearly freezes to death. But the real enemy is within Jorinda herself. She has to find her own inner strength.At the seminar HUKSO! (which means care or concern in Lule Sámi), connected to the Uppsam spring symposium in 2014, Jorinda’s Journey was screened for the first time in Uppsala.

This article describes the movie, how it was created and about the storms that the movie and I myself have gone through and keep going through. I also discuss my continued work on the theme of the Silence, the things that I want to speak loud and clear about. The quote in the title of the article is from my current movie project, Silence in Sápmi. This is a documentary which continues the process started with the fictional movie Jorinda’s Journey.The focus continues to be the question of what is behind the violence, the suicides and the mental health problems of youth in Sápmi and what can be done to make a change.

Wajstedts participation at HUKSO! and part of work with the article was financed by the research project Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable futures in Sápmi, led by Dr. May-Britt Öhman, financed by FORMAS, 2012–2015.