Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv
Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, Educational Sciences and Mathematics. (BUSS)ORCID iD: 0000-0003-2679-6441
2017 (Swedish)In: Barn och Unga i Skola och Samhälle / [ed] Anders Garpelin och Anette Sandberg, Västerås: Mälardalens University Sweden , 2017, p. 111-133Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

År 2015 innefattade fritidshemmet 84 % av grundskolans elever i åldern 6-9 år. Verksamheten tar sin utgångspunkt i nationella styrdokument och inbegriper såväl kvalitetsarbete som pedagogiskt innehåll. Den ska komplettera skolans verksamhet och bidra till lärande och utveckling, såväl socialt och grupporienterat som ämnesmässigt. Syftet med undersök­ningen som ligger till grund för detta kapitel är att belysa vad fritidspersonal ser som viktigt i elevers sociala lärande. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med totalt 21 del­tagare i fyra grupper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bronfen­bren­ners bioeko­lo­gis­ka teori, genom vilken elevers sociala lärande förstås som en interaktion mellan olika faktorer i fritids­hemmets miljö. Resultatet visar en samstämmighet i fritidspersonalens perspektiv på elevers sociala lärande. De betonar bland annat den empatiska förmågan och förmågan att ta ansvar, liksom tryggheten som grund för det sociala lärandet i fritidshemmet.

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalens University Sweden , 2017. p. 111-133
Series
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 31
Keywords [sv]
Bioekologisk teori, fritidshem, fritidspersonal, social kompetens, socialt lärande
National Category
Educational Sciences
Research subject
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-36543ISBN: 978-91-7485-326-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:mdh-36543DiVA, id: diva2:1145177
Funder
Swedish Research Council, 729-2013-6848Available from: 2017-09-28 Created: 2017-09-28 Last updated: 2021-03-04Bibliographically approved
In thesis
1. Socialt lärande - arbetet i fritidshemmet
Open this publication in new window or tab >>Socialt lärande - arbetet i fritidshemmet
2018 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant.

This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are.

The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning.

Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values.

The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level.

Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt.

Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör.

Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande.

Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund.

Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalen University, 2018
Series
Mälardalen University Press Licentiate Theses, ISSN 1651-9256 ; 273Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 37
Keywords
fritidshem, fritidshemspersonal, personalens perspektiv, socialt lärande, bioekologisk systemteori, gruppintervju
National Category
Didactics
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-40191 (URN)978-91-7485-397-1 (ISBN)
Presentation
2018-09-27, Delta, Mälardalens högskola, Västerås, 15:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
Swedish Research Council, 729-2013-6848
Available from: 2018-07-06 Created: 2018-07-06 Last updated: 2018-11-01Bibliographically approved
2. Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer
Open this publication in new window or tab >>Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer
2021 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The overall aim of this thesis is to investigate social learning in the Swedish school-age educare (SAEC), based on the descriptions of the SAEC staff and SAEC principals. The results are based on two sub-studies. Sub-study 1 was conducted with SAEC staff, with a total of 21 persons divided into four groups. This sub-study sought answers to what knowledge and abilities the SAEC staff consider to be important for pupils in their work with social learning in the SAEC, and what appears to be significant in the work to promote pupils’ social learning. In the second sub-study, the focus is on the principals’ descriptions. Initially, seven principals in the SAEC for the early years were interviewed individually. Thereafter, six of them participated in a series of group interviews. This sub-study aimed to answer the questions of what characterises social learning in the SAEC in the principals’ descriptions, and what vision for social learning in the SAEC, is expressed by the principals.

The data were analysed abductively, using Bronfenbrenner’s bioecological system theory. The analysis highlights the factors that impact the work in the SAEC and how they interact. The theory thereby contributes to an understanding of what affects the work of social learning in the SAEC. This enables a didactic understanding of the SAEC’s activities, and how social learning for pupils is enabled in the SAEC, based on what is expressed by the SAEC staff and the principals. 

The results show that both the SAEC staff and the SAEC principals have a pupil-centred view of social learning. However, their views differ somewhat, since the SAEC staff mainly describe social learning from the point of view of daily SAEC activities, while the principals have a wider perspective. They describe the work of social learning as a part of a societal assignment. The SAEC activities are influenced by both close and distant factors concerning leading, planning for, and conducting the activities. Some of them have didactic consequences, which can affect how social learning is facilitated for the pupils. Furthermore, visions for social learning are shown in terms of the SAEC and the compulsory school as being one unit, with a teaching culture as the basis of the work. This shows that social learning should be considered as an area for education, which points out the importance of consciously reflected activities in the SAEC. Collegial discussions can be important for this, not just for the SAEC staff, but also for the principals leading the SAEC.

Abstract [sv]

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Avhandlingens resultat baseras på två delstudier där personalens och rektorernas perspektiv på socialt lärande undersöks. I delstudie 1 genomfördes gruppintervjuer med fritidshemspersonal, med sammanlagt 21 personer indelade i fyra grupper. Delstudie 1 sökte svar på vilka kunskaper och förmågor som fritidshemspersonal betraktar som betydelsefulla för elever i sitt arbete med socialt lärande i fritidshemmet, samt vad som framträder som betydelsefullt i arbetet med att främja elevers sociala lärande. I delstudie 2 står rektorernas beskrivningar i fokus. Individuella intervjuer och gruppintervjuer användes för att generera data. Sju rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år (F-3) intervjuades inledningsvis individuellt. Därefter deltog sex av dem i en serie gruppintervjuer som genomfördes under en termin. Delstudie 2 avsåg besvara vad som karaktäriserar socialt lärande i fritidshemmet utifrån rektorers beskrivningar, samt vilka visioner för socialt lärande i fritidshemmet som kommer till uttryck i rektorers beskrivningar.

Datamaterialet analyserades abduktivt med Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Analysen synliggör faktorer som påverkar arbetet i fritidshemmet och samspelet mellan dem. Därigenom ger teorin en förståelse för vad som påverkar arbetet i fritidshemmet. Det bidrar till en didaktisk förståelse för fritidshemsverksamheten och för hur socialt lärande kan bli möjligt för elever i fritidshemmet baserat på vad som kommer till uttryck hos fritidshemspersonal och rektorer.

Resultatet visar att fritidshemspersonal och -rektorer beskriver socialt lärande för elever på liknande sätt. Det visar också att både fritidshemspersonal och -rektorer har ett elevcentrerat perspektiv på socialt lärande. Samtidigt skiljer sig perspektiven åt, genom att fritidshemspersonalen främst beskriver socialt lärande utifrån den dagliga fritidshemsverksamheten. Rektorerna har däremot ett vidare perspektiv och beskriver arbetet med socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag där samhällsmedborgare utbildas. Resultatet visar också att fritidshemsverksamheten påverkas av både nära och avlägsna faktorer vad gäller såväl ledning som planering och genomförande. Vissa av faktorerna ger didaktiska konsekvenser, som i sin tur kan påverka hur socialt lärande möjliggörs för eleverna. Vidare synliggörs visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och med en undervisande kultur som grund för arbetet. Det visar att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning och påvisar vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Här kan kollegiala samtal mellan fritidshemspersonalen och rektorn vara betydelsefulla, inte bara för fritidshemspersonalen utan även för rektorns ledning av verksamheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Västerås: Mälardalen University, 2021
Series
Mälardalen University Press Dissertations, ISSN 1651-4238 ; 332Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 48
Keywords
fritidshem, socialt lärande, fritidshemspersonal, rektorer, Bronfenbrenner
National Category
Didactics
Research subject
Didactics
Identifiers
urn:nbn:se:mdh:diva-53563 (URN)978-91-7485-501-2 (ISBN)
Public defence
2021-04-23, Delta + digitalt via Zoom, Mälardalens högskola, Västerås, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2021-03-04 Created: 2021-03-04 Last updated: 2021-04-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

http://mdh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1116934&dswid=-7908

Search in DiVA

By author/editor
Jonsson, Kristina
By organisation
Educational Sciences and Mathematics
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 2021 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf