Tidigare studier av (Bailey et al, 2013) beskriver att vanligt förekommande är: kvinnor som söker uppmärksamhet från män, genom att lägga upp sexualiserade bilder av sig själva på sociala nätverksplatser. Med detta sagt hade forskarna som mål att öka förståelsen för hur unga kvinnor tolkar dessa kvinnors stereotypiska självrepresentationer på Facebook (ibid). Till följd av ett intresse för studien ville jag ta reda på hur istället män får erfara kvinnliga stereotyper på sociala nätverksplatser. Syftet med min undersökning var således att utforska hur kvinnliga stereotyper på Instagram kan förstås. Forskningsdeltagarna i min studie var totalt 10 män uppdelade i semistrukturerade fokusgrupper. Teman och stimulimaterial valdes ut efter de kännetecken som Baileys studie menar att denna stereotypiska kvinnliga självrepresentation innefattar (Bailey et al, 2013). Resultatet visade bland annat att männen betraktade den kvinnliga självporträtteringen som oäkta och tolkade den som ett sätt för kvinnor att övertyga andra och sig själva, om att de lever åtråvärda liv. Det fanns även en enighet om att självporträtteringen är typisk för just kvinnor. Åsikterna var varierande i den yngre och äldre gruppen om huruvida det är fördelaktigt eller ej med denna typ av kvinnliga instagramprofiler när de är öppna för allmänheten. Samtliga män i den yngre gruppen, menade att en kvinna med en stängd profil är mer åtråvärd. Detta på grund av att det visar att personen i fråga inte är lika beroende av vad andra tycker. En äldre forskningsdeltagare menade istället raka motsatsen. Det vill säga att en stängd profil med samma innehåll tyder på osäkerhet och rädsla för potentiella elaka kommentarer från allmänheten. Utifrån svaren blev det tydligt att det fanns några återkommande teman i resultat och analys, vilka var: äkthet, normativitet och påverkan.