Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetspendling, bebyggelse och regional tillhörighet: en översiktlig kartläggning av Sveriges tätorter
Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
2015 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]

Den här uppsatsen studerar förhållandet mellan arbetspendling och bebyggelsestrukturer bland Sveriges tätorter. Studien använder data över arbetspendling, där landets tätorter är uppdelade i huvudorter och förorter. Denna data jämförs med bebyggelsedata, som med hjälp av så kallad hierarkisk klustermetodik, delar in landets tätorter i åtta separata kluster. Även de kommungruppsindelningar som görs av Sveriges kommuner och landsting används för att studera sambanden ur ett regional perspektiv.

Resultaten visar att landets tätorter kan delas in i tre huvudsakliga kategorier:

  • Centrala tätorter med en blandad bebyggelse, men hög andel flerbostadshus.
  • Tätorter som oftast är förorter, med en hög andel småhus och generellt mindre blandad bebyggelse än i övriga tätorter.
  • Tätorter som varierar mellan att vara huvudort, förort och självförsörjande, med en generellt blandad bebyggelse och en relativt låg andel småhus.

Det finns alltså en tydlig skillnad i bebyggelsemässig struktur mellan de stora tätorterna (städerna) och deras förorter. Geografiskt sett återfinns den tredje tätortskategorin ofta utanför de största tätortsregionernas inflytande i kommuntyper såsom ”Varuproducerande kommuner”, ”Pendlingskommuner” och ”Turism- och besöksnärings-kommuner”. Tätorter av den första kategorin är relativt vanliga i glesbygdskommuner, troligen för att kompensera för ett annars glest bebyggt närområde. Bebyggelsestrukturer som liknar den första kategorin är också relativt vanlig runt storstäderna, men då i form av förorter. I detta fall kan det tolkas som att förorterna avlastar bebyggelsen i stadskärnorna, genom att erbjuda bostäder och dylikt som i vanliga fall bara kan associeras till centrala huvudorter.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2015. , s. 43
Nyckelord [sv]
Tätorter, bebyggelsestruktur, arbetspendling, kluster, regioner
Nationell ämneskategori
Kulturgeografi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-261022OAI: oai:DiVA.org:uu-261022DiVA, id: diva2:849458
Ämne / kurs
Geografi
Handledare
Examinatorer
Tillgänglig från: 2015-09-10 Skapad: 2015-08-28 Senast uppdaterad: 2015-09-10Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(985 kB)127 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 985 kBChecksumma SHA-512
e9ba27a124496338acf77018d425de3c987746882f35b642aecf55940bceb95b9de0162820f2c8f7d2735860edd738c68f986c4ab965b532dc9a78474c6c984d
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Kulturgeografiska institutionen
Kulturgeografi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 127 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 582 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf