Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rekommendationer till nytt program för nationell övervakning av miljögifter
Ansvarig organisation
2007 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Den verksamhet som Naturvårdsverket har ansvaret för kan delas upp i tidsserier, screening, provbankning och effektstudier.

TIDSSERIER

Långa tidsserier utgör en central del av dagens miljögiftsövervakning. Dessa långa mätserier har fått en allt större internationell betydelse – långsiktigheten behövs bl.a. för att mänsklig miljöpåverkan ska kunna skiljas från naturliga variationer i miljötillståndet. Tidsserier är kostsamma och i takt med ett ökat behov av att mäta allt fler ämnen behövs en tydlig process för prioritering av vilka ämnen som bör följas med hjälp av tidsserieövervakning. Detsamma gäller även när en tidsserie kan avslutas, utglesas i tid eller rum eller på annat sätt prioriteras ned. Det kan vara svårt att avgöra när en tidsserie kan fasas ut eller trappas ner. Ett sätt att spara resurser är att fortsätta provta de matriser som övervakats men att inte analysera alla prover. Proverna förvaras i provbank och eventuella analyser kan göras eller kompletteras senare.

Att ta fram generella, allmängiltiga kriterier för när en tidsserie ska avslutas eller mätningarna glesas ut bedöms vara svårt. Det vore dock värdefullt med en genomgång av vilka olika aspekter som vanligen bör beaktas inför ett beslut om in- eller utfasning, och en sammanställning av dessa. Sannolikt kommer sedan varje beslut kräva en omfattande utredning för att svara på om kriterierna uppfylls och vilka eventuella andra aspekter som bör beaktas.

SCREENING

Upptäckter av nya miljögifter görs då och då. Behov kan då uppstå att undersöka hur spritt ämnet är i miljön, både geografiskt och till vilka matriser, och om halterna är så höga att det finns anledning att misstänka effekter. I sådana fall kan en screeningundersökning göras. Utifrån screeningresultaten kan det bli aktuellt att göra retrospektiva studier i provbankat material, infoga ämnet i en tidsserie eller föreslå att screeningstudien ska upprepas efter några år. Resultaten kan också användas som motiv för riskbegränsande åtgärder. Screeningen är också ett sätt att få information om svenska förhållanden för alla de kemiska ämnen som finns med på olika internationella listor och som i vissa fall innebär åtaganden om övervakning.

För att välja ut vilka ämnen som ska screenas bevakas forskningen inom miljögifter, lagstiftning och internationella krav. Det finns modeller för att välja ut ämnen som ska screenas genom deras egenskaper och användningsmönster. Screeningstudien föregås av en litteraturstudie för att kunna välja rätt platser, matriser och analysmetoder. Detta för att i möjligaste mån säkerställa att ämnet hittas om det finns i miljön.

PROVBANKNING

Det är i detta sammanhang också viktigt med en fortsatt utveckling av provbanksverksamheten. Fler matriser behöver samlas in för kommande behov och den insamling som redan pågår kan behöva ske i en ökad omfattning. Vi behöver samla in material från såväl opåverkade som mer påverkade områden, inte bara för att uppfylla dagens krav utan också för de behov som kan komma om 20-30 år. Det ställer krav på såväl framåtseende som ökade lagringsmöjligheter som ett väl fungerade system för insamling av material. Ett viktigt förslag som därför måste prioriteras är att utreda hur provbanksverksamheten ska förändras och utvecklas för att uppfylla kommande behov.

Möjligheten att spara prover (provbankning) under säkra former i den nationella miljöprovbanken är en mycket viktig komponent för länsstyrelsernas miljöövervakning. Principer för vad som kan provbankas och en approximativ prislista (om en sådan är aktuell) bör upprättas eftersom det möjliggör för länsstyrelser att insamla prover och samordna retrospektiva studier när ett behov identifierats.

EFFEKTSTUDIER

Effekter av miljögifter mäts i programområde hav & kust och i hälsorelaterad miljöövervakning. Övriga programområden saknar egentligen effektmätningar som kan relateras till miljögiftsbelastning. Effektmätningar i marin miljö har av tradition byggts upp där miljögifternas effekter upptäcktes dvs. på havsörn och säl. Inom PO hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) har det varit naturligt att mäta effekter då området ligger nära miljömedicin. Inom programområde hav&kust görs bl.a. histopatologiska studier av sälar. Dessa undersökningar borde utvidgas till fler typer av undersökningar även inom andra programområden.

Ett system effektscreening behöver utvecklas. Det bör vara ett delprogram inom programområde miljögiftssamordning som sedan utvärderas tillsammans med de undersökningar som görs t.ex. inom programområde hav&kust.

FÖRSLAG TILL AKTIVITETER SOM SKA GENOMFÖRAS VAD GÄLLER ÖVERGRIPANDE MILJÖGIFTSÖVERVAKNING (MILJÖGIFTSSAMORDNING)

Följande förslag bör kunna genomföras inom ramen för nuvarande budget:

  • Utveckla en kommunikationsstrategi för screeningkonceptet och screeningresultat för att sprida metoden och resultaten.
  • Bygga upp en riskbedömningsgrupp med representanter från KemI som kan gå vidare med bedömningen av screeningresultaten samt upprätta rutiner för kontakter med miljödepartementet.
  • Se över hur Naturvårdsverket i sina avtal bättre kan reglera rapportering av avvikelse för att passa miljögiftsövervakning och Early Warning.
  • Ta fram riktlinjer för hur länen ska kunna spara material i provbanken.
  • En fortsatt utveckling av kriterier för utfasning av ämnen ur tidsserier genom att bl.a. testa det reviderade förslaget till kriterier på ett antal tidsserier
  • Utveckla kriterier för när individmätningar kan ersättas med poolade prover.
  • Se över referensgruppen till screeningprogrammet och dela ev. upp i en informationsgrupp och en mindre referensgrupp.
  • Förmedla miljögiftskompetens genom regelbundna seminerier och workshops.
  • Regelbundet och förhållandevis frekvent ge ut ett nyhetsbrev i en relativt enkel layout
  • Fortsätta utveckla screeningen genom att bl.a. genomföra fler studier inom som letar mer förutsättningslöst i olika matriser (bl.a. blod, biologiskt material i övrigt). 
  • Se till att det finns en uppdaterad allmän informationsskrift om screeningverksamheten på såväl svenska som engelska.
  • Om screeningrapporterna skrivs på engelska, se till att det finns en utökad sammanfattning på svenska som kan ”stå för sig själv” och kan skickas ut separat.
  • Använda olika typer av utvärderingsmetoder, som idag utnyttjas för dataanalys inom en mängd andra områden, för att extrahera mer information från befintliga analysdata från tidigare genomförd miljöövervakning inom Sverige och andra länder.

För följande förslag till förändring kan ytterligare finansiering krävas:

  • Utreda hur provbanksverksamheten ska förändras, samt utveckla verksamheten för att uppfylla kommande behov.
  • Utveckla effektövervakningen genom att införa ett delprogram för effektscreening.
  • Utveckla övervakningen i mer påverkade områden, t.ex. utgående vatten från reningsverk, slam
  • Öka miljöövervakningen framförallt för dioxiner och andra oavsiktligt bildade ämnen genom att snarast inleda en screeningundersökning för dessa typer av ämnen.
  • Permanenta det regionala bidraget till screening.
  • Ta fram ett utvecklat system för rapporter på nätet. Titlar på de senaste och viktigaste publikationerna och ett söksystem för andra publikationer kan vara ett sådant exempel.

För förslag till förändringar inom övriga programområden se tabell 15.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Naturvårdsverket, 2007. , s. 73
Serie
Rapport / Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 5749
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Nationell miljöövervakning; Miljöövervakning, Miljögiftssamordning; Miljögiftssamordning, Screening; Sveriges miljömål, Giftfri miljö
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2248ISBN: 978-91-620-5749-7 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2248DiVA, id: diva2:781461
Anmärkning

ISBN i publikationen: 798-91-620-5749-7

Tillgänglig från: 2015-01-16 Skapad: 2015-01-16 Senast uppdaterad: 2023-06-27Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(2105 kB)106 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2105 kBChecksumma SHA-512
98df10a13facbc6cbb1c9965db75ff214a2abe3cc227714146f094a6887b992c8b8b62e37fb365b541c628ff982cf900ff1cfd067737d8b66c5f3f009613630e
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Miljövetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 106 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 64 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf