Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
A study of the effects of vocal intensity variation on children’s voices using long-term average spectrum (LTAS) analysis
KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Tal, musik och hörsel, TMH, Musikakustik.ORCID-id: 0000-0002-4804-6310
1998 (Engelska)Ingår i: Logopedics, Phoniatrics, Vocology, ISSN 1401-5439, E-ISSN 1651-2022, Vol. 23, nr 3, s. 111-120Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Studies of adult voices have shown that, as vocal intensity is increased, the partials at higher frequencies gain more than those at lower frequencies. Investigations involving children's normal productions are uncommon, however, and there is, consequently, little knowledge of how children's vocal function differs from that of adults. Using LTAS analysis, this study investigates the effects of vocal intensity variation on the voices of 10-year-old schoolchildren singing in soft, mid and loud voice. A frequency-dependent gain factor was calculated which showed the increase in level to have been greater for partials at higher than at lower frequencies for these children. Also, gain within frequency bands was often different between boys and girls, although this was not demonstrated statistically.

Abstract [sv]

Studier av vuxenröster har visat att ökad röststyrka medför större nivå ökning hos deltoner i det högre frekvensområdet än i det lägre. I denna artikel redovisas motsvarande data för 10-a˚riga pojkar och flickor. Barnen sjöng en 25 sekunder lång sång med svag, medelstark och stark ro¨ st. Långtidsmedelva¨rdesspektrum (LTAS) för de tre röststyrkorna var likartade, men vissa spektrala skillnader mellan pojkar och flickor fanns i alla tre röststyrkorna (Fig. 2). Den spektrala lutningen var större hos flickorna, dock ej signifikant. Samtliga försökspersoner visade ett positivt, linjärt samband mellan generell ljudnivå och nivån i vart och ett av 24 stycken 250 Hz breda band i området mellan 250 Hz och 6 kHz. En frekvensberoende skalfaktor beräknades (Fig. 4 och 5), som visade att nivåändringen var större för höga frekvenser än för låga hos dessa barn. Ändringen i de högre frekvensbanden (över 1,5 kHz) var dock större för flickorna än för pojkarna. Vidare återfanns toppar i skalfaktorn vid samma frekvenser fo¨ r pojkar och flickor, men storleken på topparna visade stora skillnader mellan könen; pojkarnas största topp låg vid 1,75 kHz medan flickornas låg vid 3,5 kHz. Skalfaktorn för frekvenser lägre än 1,75 kHz var mycket lika mellan grupperna.

Abstract [fi]

Aikuisten a¨a¨nia¨ tutkittaessa on havaittu, etta¨ a¨a¨nenvoimakkuuden kasvattaminen korostaa korkeampia osasa¨velia¨ spektrissa¨. Tutkimuksessa selviteltiin vastaavaa asiaa kymmenvuotiaiden tytto¨ jen ja poikien a¨a¨nissa¨. Lapset lauloivat n. 25 s mittaisen laulun hiljaa, keskivoimakkaasti ja kovaa. LTAS analyysissa¨ todettiin tytto¨ jen ja poiken spektrien eroavan toisistaan, vaikka sina¨nsa¨ eri voimakkuuksien va¨lilla¨ piirteet olivat yhteneva¨iset. Tytto¨ jen a¨a¨nen spektri laski jyrkemmin (Kuva 2). Äa¨nen voimakkuuden kasvattaminen lisa¨si aina osasa¨velten voimakkuutta alueella 250 Hz-6 kHz 250 Hz kaistaleveydella¨. Muodostettiin faktori (kauvat 4 ja 5), jonka avulla voitiin todeta korkeiden osasa¨velten voimistuvan alempia enemma¨n. Korkeampien taajuuskaistojen (yli 1,5 kHz) tasot olivat korkeammat tyto¨ illa¨. Spektrissa¨ esiintyi energiahuippuja samoilla alueilla, mutta pojilla 1,75 kHz alueella oli voimakkain huippu ja tyto¨ illa¨ 3,5 kHz. Alle 1,75 kHz alueella tasot eiva¨t poikenneet tytto¨ jen ja poikien va¨lilla¨ toisistaan.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
1998. Vol. 23, nr 3, s. 111-120
Nationell ämneskategori
Oto-rino-laryngologi Arbetsterapi Övrig annan teknik
Forskningsämne
Tal- och musikkommunikation; Teknik och hälsa
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kth:diva-93475DOI: 10.1080/140154398434121Scopus ID: 2-s2.0-0007644119OAI: oai:DiVA.org:kth-93475DiVA, id: diva2:516389
Anmärkning

QC 20180417

Tillgänglig från: 2012-04-18 Skapad: 2012-04-18 Senast uppdaterad: 2018-04-17Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(351 kB)108 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 351 kBChecksumma SHA-512
ca9c576a72d46c46448c05f371583a1ec4e0f45aebb7bb259e0a6d386c7558be7255d17d25591bc1bf075357c2a2f603d58e397fae08a68c4b1b76536683d575
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextScopus

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
White Sjölander, Peta
Av organisationen
Musikakustik
I samma tidskrift
Logopedics, Phoniatrics, Vocology
Oto-rino-laryngologiArbetsterapiÖvrig annan teknik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 108 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 118 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf