Bakgrund: Runt om i världen drabbas tretton procent av kvinnor av postpartum depression. Denna depressiva episod inträffar inom de första månaderna efter barnets födelse. I dagsläget finns det en del okunskap om postpartum depression bland sjukvårdpersonal, drabbade kvinnor och deras närstående. Dock är den faktiska siffran sannolikt högre på grund av ett betydande mörkertal. Det går att identifiera diverse riskfaktorer kopplat till postpartum depression, dock uppger utbildad sjukvårdspersonal att på grund av kunskapsbrist finns det svårigheter att identifiera detta tillstånd i rimlig tid. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mödrars upplevelse av postpartum depression. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som byggdes på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Sökningar genomfördes i databasen Pubmed för att finna vetenskapliga artiklar som besvarar litteraturstudiens syfte. Huvudresultat: Resultatet visade att mödrarna upplevde en blandning av emotionella utmaningar och diverse psykiska påfrestningar som anknytningssvårigheter, suicidtankar, nedstämdhet och tvångsmässiga beteenden. Olika samhällsnormer, ideal kring moderskap samt kulturella skillnader försvårade mödrarnas depressiva tillstånd. Inom sjukvården framkom det diverse bristfälligheter, bland annat bristande kunskap vilket försvårade mödrarnas möjligheter att få adekvat hjälp. Slutsats: Mödrar med postpartum depression upplevde emotionella utmaningar som påverkade mödrarnas självbild samt relation till familj, barn och partner. Krav och förväntningar från sin omgivning satte hög press på mödrarna vilket försämrade välmående ytligare. Mödrarna utryckte ett behov av emotionellt stöd från familj och sjukvården, vilket ofta uteblev helt. Den befintliga kunskapsluckan resulterar i en fördröjning av att adekvata åtgärder sätts in i tid, vilket i sin tur medför i existentiellt och emotionellt lidande hos mödrarna.