Historiskt sett har svensk glastillverkning varit koncentrerad till det småländska Glasriket. I arkivkällor beskrivs dock västerbottniska Strömbäcks glasbruk som en nationellt konkurrenskraftig glastillverkare under den förindustriella tiden. Syftet med denna uppsats är att belysa och undersöka sex utvalda svenska arkiv- och museiinstitutioners samlingar med material från Strömbäcks glasbruks tredje verksamhetsperiod underåren 1780–1879. Resultatet från den första källan, privilegiebrevet, visar hur Kommerskollegium och Kronan utövade kontroll över glasbruksägarna och bruken genom tillståndsprövningar under det sena 1700-och det tidiga 1800-talet. Den andra och tredje källan; konkursakten respektive brandförsäkringsbrevet, beskriver Strömbäcks internationella handelsnätverk åren 1832–33 och bruksmiljön år 1790. Den fjärde källan är glasföremålssamlingarna, vilka visar att Strömbäck tillverkade ett högmodernt, benvitt glas med europeiska influenser. Den femte källkategorin är smältjournalen och memorialet, vilka illustrerar Strömbäcks glastillverkning och internationella distributionssystem under det sena 1800-talet. Den sjätte källan är bouppteckningen efter den siste brukspatronen som visar hur industrialiseringen påverkade Strömbäcks traditionella glastillverkning. Eftersom inte allt material är undersökt, är fortsatta studier möjliga. Nya forskningsingångar är avräkningsböckernas innehåll över brukets anställda, kunder och arbetsgivare ur ett ekonomiskthistoriskt perspektiv och en konsthistorisk analys av glasföremålsamlingarnas europeiska influenser under den förindustriella tiden. 

Historically, the Swedish glass-manufacturing industry has been in the famous region of Småland. However, in archival records, the Westrobothnian Strömbäck’s glassworks is described as a nationally competitive glass manufacturer during the early 19th century. The aim of this paper is to inquire a selection of 6 Swedish museum and government records about Strömbäck during its third establishment between 1780–1879. The first document from the Swedish Royal Association of Commerce, depicts the official checking system of glass manufacturers during the late 18th century. The second and third documents of the inventories of glass stocks, and the fire insurance letter, account for the international trading network between 1832-1833, as the building landscape at Strömbäck in 1790. The fourth source, the preserved glass collections, reflect a high-end glass production with European origins in their craftwork. The melting journal and the memorial each depict the everyday production and international shipping distribution of Strömbäck’s glassworks. Lastly, the final will of the last owner, illustrates the reforming of traditional glass production during the Industrialisation. Further research topics of the archives are an inquiry of the accounting and financial relations at the glassworks as an art- historical analysis of the glass collections and its European origins.