I den här studien undersöker jag genom komparativ metod hur Roald Dahls bok Häxorna skildras när den går från kapitelbok och adapteras till serieversion. De böcker som jämförs är originalutgåvan av Häxorna från 1984 och serieversionen som kom ut 2020 och analysen undersöker handlingens kompositioner och karaktärsskildringar. Studien tar även upp en didaktisk aspekt kring hur man kan använda sig av adaption i ett klassrum. Utifrån styrdokumenten för svenska på högstadiet, avser den didaktiska delen att genomföra en jämförelse mellan äldre utgåva och ny utgåva och den senares förmåga att skapar förutsättningar för dels elevernas utveckling i läsning men även för deras förmågan att kritiskt analysera olika verk. Resultatet visar att adaptionen från kapitelbok till serieformat påverkar berättelsen till en viss grad, men också att karaktärer skildras på nya sätt när en boks utformning sker i bilder istället för text. De förändringar som har gått att urskilja i handlingens kompositioner och karaktärsskildringar påverkar inte berättelsen i sin helhet, dock man kan se vissa karaktärer och vissa kapitel i ett nytt ljus.