Bakgrund: Magnetresonanstomografi, MR, är en bilddiagnostisk undersökningsmetod som har ökat markant de senaste åren. Metoden kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme under längre tid, något som många kan uppleva oro och ångest inför. Detta leder till avbrutna och fördröjda undersökningar vilket kan resultera i mer stress för röntgensjuksköterskor samt ökad kostnad för samhället. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur oro och ångest kopplad till magnetkameraundersökningar skiljer sig emellan två sjukhus, samt vad de bakomliggande orsakerna är. Därtill ska patientupplevelsen av röntgensjuksköterskornas bemötande undersökas.

Metod: Studien var av empirisk kvantitativ design. Totalt 100 egenkonstruerade enkäter fördelades mellan Akademiska sjukhuset i Uppsala och Lasarettet i Enköping. Patienter som uppfyllde inklusionskriterierna tillfrågades om att anonymt deltaga i studien efter genomförd MR-undersökning.

Resultat: Den största faktorn till oro visade sig vara svaret på undersökningen. Andra vanliga faktorer till oro var att behöva ligga stilla samt det trånga utrymmet i MR-kameran. Patienternas upplevelse av information och bemötande från röntgensjuksköterskan visade att den absoluta majoriteten blev lugnare eller upplevde ingen skillnad i oro innan samt under undersökningen. Generellt var patienterna mycket nöjda med bemötandet vilket framgick i den kvalitativa analysen. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan de båda sjukhusen i den jämförande analysen (p>0,05).

Slutsats: Svarsresultaten vid respektive sjukhus var väldigt liknande och ingen signifikant skillnad uppmättes i den jämförande analysen. Genomgående var att deltagarna blev lugnare av informationen och bemötandet som gavs. Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse för patienters eventuella oro vid MR-undersökningar. 

Background: Magnetic Resonance Imaging (MRI) is a medical imaging technique of which the usage has increased a lot during the last decades. The technique requires the patient to lay completely still in the narrow space during a long time, which causes anxiety for some patients. This results in canceled and postponed examinations and causes stress for the radiographers together with economic consequences for the society.

Purpose: The purpose of this study is to evaluate the most common reasons for anxiety when undergoing an MRI-scan and to compare differences between two hospitals. The study will also evaluate the patients experiences of the communication and information given by the radiographers before and during an MRI-scan. 

Method: An empirical quantitative method was chosen. The authors designed a questionnaire that was distributed to the patients after their MRI-scan at Uppsala University Hospital or Enköping Hospital.

Results: The main reason for anxiety was the fear of what the scan might reveal. Other reasons were the narrow space in the MRI and the requirement to be completely still during the scan. Most of the patients felt calmer by the given communication and information, or declared it had no influence on their anxiety levels. The comparison between the two hospitals resulted in no significant difference (p>0,05). 

Conclusion: The results from each hospital were very similar to each other and no significant difference was discovered. Overall, the patients became calmer by the communication and information given before and during the examination.