Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mästare, idkare, arbetsgivare? Yrke, fack, klass och stånd i lärlingsfrågan i Sverige 1891-1913
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.ORCID-id: 0000-0002-0579-9101
2020 (Svenska)Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Skulle eller skulle inte Sverige få en lärlingslag? Det var den huvudsakliga frågan i en debatt som kallades för lärlingsfrågan, runt sekelskiftet 1900. Liknande debatter fördes ungefär samtidigt i andra europeiska länder. Flera av dessa länder fick också lärlingslagar. I Sverige blev det dock inte någon lärlingslag. Tidigare forskning har visat att samhällsomvandlingen – framför allt arbetares och arbetsgivares organisering och industrisektorns tillväxt – påverkade lärlingsfrågans utveckling. Denna artikel tar sig an dessa aspekter i de svenska hantverksarbetsgivarnas debatt om lärlingsfrågan, år 1891–1913, i ett begreppshistoriskt bidrag till svensk yrkesutbildningshistoria. En riksdagsdebatt och två statliga lagförslag utgör jämförelsepunkter. Syftet är att fördjupa förståelsen av hur debatten om lärlingsfrågan färgades av samhällsomvandlingen genom att analysera hantverksarbetsgivarnas begreppsbruk inom partsrelationernas semantiska fält via språkbruket kring (1) yrke, fack, klass och stånd, (2) den anställande och den anställda parten i ett arbetsavtal eller lärlingsavtal, (3) vilka grupper som hantverksarbetsgivarna anser sig tillhöra och vilka de inte anser sig tillhöra. I analysen ingår även hantverksarbetsgivarnas erfarenhetsrum och förväntanshorisont eller annorlunda uttryckt deras beskrivningar av dåtid, nutid och framtid. Resultatet visar att hantverksarbetsgivarna såg lärlingslagen som en lösning på konflikten med arbetarna. Tanken var antingen att återetablera en kunskapsbaserad yrkesgemenskap och/eller att lärlingsutbildningens uppfostrande element skulle leda till minskad antagonism. I dessa lösningar var yrkesbegreppet centralt. Partsrelationerna skilde sig också åt mellan hantverk och industri, vilket återspeglas i användning av begreppen mästare, idkare och arbetsgivare. Den begreppshistoriska analysen av partsrelationernas semantiska fält samt hantverksarbetsgivarnas erfarenhetsrum och förväntanshorisont placerar in lärlingsfrågan i en bredare samhällsomvandling under en omvälvande och formativ period.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2020.
Nyckelord [sv]
lärlingsutbildning, begreppshistoria, yrke, fack, klass, stånd, partsrelationer
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-179002OAI: oai:DiVA.org:su-179002DiVA, id: diva2:1392922
Tillgänglig från: 2020-02-13 Skapad: 2020-02-13 Senast uppdaterad: 2020-02-18Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917
2020 (Svenska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[en]
The apprentice question : Institutional change, economic perception and historical concepts in the Swedish debate of apprentice training, 1890-1917
Abstract [en]

The turn of the 20th century was a formative period of industrialisation and class formation, and a key period in the development of European systems of vocational education and training. At that time, apprenticeship training was frequently debated in Sweden, just as it was in many other parts of Europe. However, even though the apprentice question was seen as important enough to be repeatedly examined in public inquiries in the decades around 1900, Sweden did not get an apprenticeship law.

The purpose of this thesis is to investigate why Sweden did not get an apprenticeship law in the period 1890–1917, with a focus on the debate about what, if anything, to do about apprentice training. Using language-oriented analysis, the thesis contributes new knowledge about the development of the Swedish system of vocational education and training. The studies are based on primary sources from multiple actors – from the craft employers’ organisations to public inquiries and consultation statements by industry employers, unions and parliament. However, the focus is on the craft employers, who were the main proponents of apprentice legislation.

The first article analyses agreement and disagreement in political argumentation. Many of these arguments contain an economic aspect, and the second article investigates economic perceptions of apprentice training. The first and second article, in line with much of the existing literature, emphasises the impact of class conflicts and the growth of industry on the politics of apprenticeship. The third article therefore takes a closer look at how these structural changes are imprinted on the craft employers’ language in the debate on apprenticeship, by analysing historical concepts connected to yrke and fack (both of which can be roughly translated as vocation, occupation or trade, although fack is also a Swedish term for trade union), klass (class) and stånd (estate).

The main findings highlight a previously overlooked level of support for the idea of apprenticeship legislation among both employers and unions, combined with strong disagreements concerning the content of the proposed legislation. It is clear that there was both a craft/industry divide and a worker/employer divide. The latter has in previous research been emphasised as detrimental to the prospects for apprenticeship legislation. In the Swedish case, this class conflict reduced the chances of such legislation, as the state was also either unwilling or unable to introduce an apprentice law without agreement between employers and workers. The first article outlines much of these findings, while the second and third articles, in exploring other aspects of the apprentice question, further reinforce and nuance the main results.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet, 2020. s. 94
Serie
Stockholm studies in economic history, ISSN 0346-8305 ; 70
Nyckelord
apprenticeship, apprentice, institutions, institutional change, educational history, Sweden, vocational education and training, crafts, industry, economics, human capital, on-the-job training, 1890-1917, conceptual history, trade, occupation, vocation, class, estate, employer, producer, master craftsman, lärlingsutbildning, lärlingsfrågan, lärling, utbildningshistoria, yrkesutbildning, institutioner, institutionell förändring, nationalekonomi, humankapital, ekonomiska föreställningar, begreppshistoria, yrke, fack, klass, stånd, mästare, idkare, arbetsgivare, 1890-1917
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia
Forskningsämne
ekonomisk historia
Identifikatorer
urn:nbn:se:su:diva-179092 (URN)978-91-7911-006-2 (ISBN)978-91-7911-007-9 (ISBN)
Disputation
2020-03-27, Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 12, Stockholm, 13:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Anmärkning

At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.

Tillgänglig från: 2020-03-04 Skapad: 2020-02-18 Senast uppdaterad: 2020-02-25Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Hellstrand, Sandra
Av organisationen
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Ekonomisk historia

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 10 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf