Bakgrund: En ny reglering har införts den 1 januari 2018, vilket är IFRS 9 finansiella instrument som ersätter IAS 39. Värdering och redovisning förändras från en objektiv till en subjektiv bedömning av kreditförluster.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt IFRS 9 har på svenska banker efter införandet. Studien undersöker även om effekten varierar beroende av bankers storlek.

Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ studie med deduktiv ansats tillämpats. Sekundärdata har inhämtats ur bankernas årsredovisningar för 2018 från respektive hemsida. Banker som ingår i studien är 43 svenska banker som står under Finansinspektionens tillsyn. Studiens tre hypoteser testades med hjälp av ttest, där parvis observation gjordes mellan åren 2017 och 2018.

Resultat och slutsats: Resultatet visade en signifikant förändring av totala kapitalrelationen och kärnprimärkapitalrelationen i de större bankerna, vilka nyckeltalen var lägre efter införandet av IFRS 9. Egna kapitalet, kreditförlusterna och soliditeten kunde inte visa någon signifikant förändring. Slutsats av studiens resultat är att införandet av IFRS 9 haft en marginell effekt på svenska banker.

Background: The new regulation IFRS 9 has replaced IAS 39. The new regulation is subjective, forward-looking, compared with the old, objective model.

Purpose: The purpose of our study was to investigate the effect IFRS 9 has on Swedish banks after the transition. Another aim is to study the effect of IFRS 9 on different bank sizes.

Method: To achieve the purpose of the study, a quantitative method has been applied. Data has been obtained from annual reports for the year of 2018. The data consist of shareholders equity, balance sheet total and reported loan losses. Hypothesis testing has been done by using t-test

Result and conclusion: The results can support a week significant positive effect on Tier 1 capital and capital adequacy ratio from large banks. No results could be found for Shareholders equity, Credit loss or Solidity.