Denna uppsats har som syfte att undersöka om elevers motivation främjas med hjälp av digitala verktyg i samhällskunskapen, detta sker med hjälp av Banduras socialkognitiva teori. Banduras teori består av tre grundpelare Prestation och resultat, Egna influenser och sociala influenser.

Under detta arbete har jag intervjuat sex elever från fyra olika skolor i Sverige, där svaren de gett varit varierande gällande användandet av digitala verktyg i skolan. Svaren som eleverna har delgivit mig analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det är indelad i tre stora teman: digitala verktyg och motivation samt kunskapsinhämtning.

I skolan sker ideligen olika reformer som lärare och elever ska förhålla sig till, 2006 beslutade Europaparlamentet att Europas medlemsländer ska arbeta för en digitalisering av samhället och skolan. Detta ledde till att regeringen 2017 beslutade om en nationell digitaliseringsstrategi som ska arbetas med fram till 2022. Denna nationella riktlinje är anpassad efter Sveriges skola, och det svenska samhället. I digitaliseringsstrategin nämns det att alla ska ha likvärdig tillgång till digitaliseringen för att främja möjligheten att bli en digital och aktiv samhällsmedborgare. Inom skolan handlar digitaliseringen till största delen om att vi ska nå en högre måluppfyllelse och att skolan ska bli mer likvärdig oberoende på vart i landet du studerar.

Tidigare forskning inom området har varit positiv till implementeringen och användandet av digitala läromedel samt digitala verktyg i undervisningen som en del i att främja elevers lärande, motivation och engagemang i skolarbetet.

Resultatet i denna studie är att elever inte har en ökning av motivation vid digitaliseringen utan att det vid många tillfällen istället blir en distraktion. Elever som redan har en inre motivation att prestera bra har mindre problem med fokus än elever som är svagare inom de teoretiska ämnena.