Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Pedagogik som vetenskap: Analys och argument
Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för utbildningsvetenskap (UV). (LINNAEUS-SITE)ORCID-id: 0000-0003-0644-3489
(svensk)Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vad är pedagogik idag? Var befinner sig ämnet och forskningen och hur har dess utveckling sett ut? Finns det egentligen ett ämne som kan kallas pedagogik? Är det i så fall ett universellt, nationellt eller lokalt projekt att bygga?  Har inte ämnet också sönderdelats i ett oräkneligt antal mindre beståndsdelar som gör själva etiketten förlegad och omöjlig? Hur förhåller sig pedagogik till andra beteckningar som utbildningsvetenskap, pedagogiskt arbete, didaktik? Vilket bidrag kan studier och kunskap i pedagogik ge?  Varför skulle pedagogik vara ett akademiskt ämne? Är det verkligen en ’riktig disciplin’? På vilket sätt bidrar pedagogik som vetenskap till att utveckla utbildning och skola, undervisning och lärande? Vad bör pedagogisk forskning bidra till när det gäller de utmaningar som skola och utbildning står inför med ökande ojämlikhet, orättvisa och social utslagning?

 

Frågorna om pedagogikens innebörd, roll och betydelse är många. Tyvärr är försöken att lämna de många åsikter som florerar och i stället gå till botten med hållbara svar rätt sällsynta. Här vill jag bara, utan anspråk på slutgiltighet eller fullständighet, försöka ge en bild och analys av pedagogikens position idag och mot en sådan bakgrund ge ett argument och förslag till utveckling framgent[1]. Det finns naturligtvis inte utrymme här för att göra full rättvisa åt en så mångfasetterad fråga som pedagogikens paradigmatiska grunder, utan framställningen blir med nödvändighet selektiv. Dock, hoppas jag, selektiv på goda grunder. Jag har också försökt att lägga in förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare.

 

Pedagogiken har en praktisk sida och en teoretisk. De båda sidorna förutsätter varandra, men här kommer jag företrädesvis ägna mig åt den teoretiska. Min tes är att pedagogik som praktik behöver kvalificeras av en systematisk teoretisk reflektion. Modernitetens store kunskapsarkitekt René Descartes hade alltså fel. Det finns ingen anledning till att välja antingen teori eller praktik. Inte heller göra en definitiv åtskillnad av fakta och värde som annars ligger som grundfundament i den ”moderna konstitutionen” (Latour 2005).   Pedagogik som teori behöver kvalificeras av ett klokt pedagogiskt praktiskt omdöme. Pedagogikens teorier har uppgiften att förstå, förklara och på så sätt också fungera som begreppsliga kartor, språkliga gränsdragningar och navigeringshjälp för pedagogiska verksamheter och praktiker av olika slag. Då pedagogik rör hela människan och utgör en grundläggande mellanmänsklig aktivitet måste också det pedagogiska studiet ta in kunskap om människan och samhället i dess konkreta sammanhang. Så frågan blir: Hur kan en pedagogisk teori på en praktisk grund byggas? I denna framställning kommer jag att avgränsa mig till att behandla denna fråga med fokus riktat mot politiskt styrda utbildningsinstitutioner med gemensamma överenskomna uppdrag att realisera pedagogiska strävanden, syften och mål[2].

 

Ett centralt tema genom texten är att försöka analysera de pedagogiska kunskaperna i en samtida senmodern kontext och att utforska olika vägar för den pedagogiska teoribildningen att röra sig förbi en tilltagande fragmentisering. I texten kommer jag först att ta upp tre yttre villkor för pedagogisk teoribildning (vetenskaps- och kunskapssociologiska aspekter av de pedagogiska vetenskapernas geografi) och diskutera tre fallgropar i den samtida utvecklingen. Därefter kommer jag att behandla tre centrala inre villkor (epistemologiska aspekter av de pedagogiska kunskapernas ”topografi” – teman och frågeställningar som kännetecknar kunskapsbildningen) och även här ta upp tre fallgropar som kunskapsbildningen riskerar att möta. I den avslutande delen kommer jag på basis av anförd analys dra tre konklusioner om pedagogikens uppgifter och adressera fyra utmaningar i en samtida senmodern tid.

[1] Texten bygger på tidigare föreläsningar, publikationer, reflektioner och analyser som spänner över en tioårsperiod. Avsikten med texten är att ge en introduktion till ämnet för studerande, d.v.s. en i dubbel bemärkelse pedagogisk text. Framställningens empiriska underlag utgörs huvudsakligen av utvärderingarna av pedagogik och det pedagogiska ämnesområdet (pedagogiskt arbete, didaktik, utbildningsvetenskap, musikpedagogik etc.) vid svenska lärosäten under perioden 2004-2015 i vilka jag ingått som bedömare.

[2] Framställningen tar alltså en läroplansteoretisk och didaktisk ingång och konceptualisering av pedagogikämnet. Det betyder att jag i texten inte kommer att beröra pedagogiska frågor och fenomen utanför de formella och etablerade utbildningsinstitutionerna. Jag ser emellertid inte några skäl att exkludera andra kontexter i en ämnesdefinition.

HSV kategori
Forskningsprogram
Pedagogik och Utbildningsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:lnu:diva-46420OAI: oai:DiVA.org:lnu-46420DiVA, id: diva2:855664
Merknad

Text utarbetad för kursen Pedagogik som vetenskap, forskarutbildningen vid Linnéuniversitetet

Tilgjengelig fra: 2015-09-22 Laget: 2015-09-22 Sist oppdatert: 2017-01-19bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(586 kB)1970 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 586 kBChecksum SHA-512
4db81dc1c3e5eb102d46b4ab7a0df2655ec0a8ac7f54e28b42990c736d7f666063d4240fb4bfab4a7b59be9e3bc1658cdab1ae3a65d82f619fa0cc7ae60e8297
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Sundberg, Daniel
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1970 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 4822 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf