Länsstyrelsen har provtagit väggmossa (Pleurozium schreberi) på 39 punkter i länet under år 2000. Flertalet av punkterna är centralt belägna. Provtagningen utgör ett komplement till den provtagning som utförs i Riksskogstaxeringens regi vart femte år, och som främst berör ytor perifert i länet. Riksskogstaxeringens provtagning sker på ett tiotal ytor.Provtagning och analys av mossan görs för att få en bild av tungmetallspridningen via luften och ett relativt mått på tungmetallnedfallet. Den halt som finns i mossan ansesrepresentera ett genomsnitt av de tre senaste årens nedfall.Utsläppen av tungmetaller till luften har minskat under en lång följd av år. Utsläppsstatistiken för de senaste åren är dock bristfällig både på nationell och regional nivå. Ettgenerellt antagande är att utsläppen av tungmetaller har fortsatt att minska. Undantag kan dock finnas.De regionala skillnaderna i halter, som konstaterades vid tidigare provtagningar, finns kvar för flertalet metaller. Det grundläggande mönstret är att de centrala punkterna harhögre halter än de perifera, särskilt för aluminium, krom, koppar, järn, kvicksilver, nickel, vanadin och wolfram. Summan av alla aktiviteter i de centrala tätbefolkade delarna av länet genererar utsläpp av tungmetaller som ger en förhöjning på i snitt 1,5 till 2,5 gånger i de centrala punkterna jämfört med de perifera. Från mönstret avviker endast arsenik, kadmium och palladium. Dessa metaller har en relativt jämn haltfördelning över länet.Utvecklingen under perioden 1990 till 2000 har testats med olika statistiska tester. Mellan 1990 och 1995 sjönk halterna av krom och bly, medan halterna av koppar steg centralt. Den tydligaste förändringen gällde för bly, vars halter sjönk både centralt och perifert. Under perioden 1995 till 2000 har halterna av kadmium, koppar, bly, vanadin och zink inte förändrats signifikant. Däremot har halterna av krom, nickel, arsenik och järn ökat med statistisk säkerhet. Ökade halter av nickel i mossprov från år 2000 har konstaterats även i andra delar av Sverige.Att utreda orsaken till de haltförändringar som konstaterats i väggmossan har inte ingått i detta arbete. De haltförhållanden och förändringar som redovisas ger dock anledning till att följa metallinnehållet i väggmossan, men även att följa förändringar i användning, förekomst och utsläpp av tungmetaller. Intransporten till länet kan vara en faktor som slår igenom om de egna utsläppen minskar i omfattning. Utöver de traditionella tungmetallerna ger analys av mossan en möjlighet att följa spridningen via luften av ett antal nya metaller.