Bakgrund: Demens är en sjukdom som ökar på grund av att människor i världen lever längre. Farmakologiska metoders biverkningar hos personer med demens medför att vårdpersonal behöver en ny metod för att kunna hantera exempelvis oro och aggressivitet. Det kan göra att vårdpersonalen kan hantera svåra omvårdnadssituationer med hjälp av en icke farmakologisk metod. Beröring är en rekommenderad icke farmkologisk metod och det har under en lång tid varit känt att beröring har en positiv inverkan på människor och används mot exempelvis stress. Det finns olika beröringsmetoder som medför ett behag hos personer med demens, två av metoderna är massage och taktil massage. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelse av beröring hos personer med demens. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet uppmärksammade positiva upplevelser hos vårdpersonalen, beröring visade sig vara ett bra verktyg att använda mot aggressivitet och oro, vilket skapade en självständighet i omvårdnadsarbetet. Vårdpersonalen upplevde även att beröring var en personcentrerad metod vilket gjorde att vårdpersonalen fick avsätta tid med varje enskild individ. Vårdpersonalen upplevde att beröringen var tidskrävande vilket var en negativ aspekt metoden. Slutsats: Beröring kan vara en användbar icke farmakologisk metod i mötet med personer med demens. Vårdpersonalen kan använda beröring för att få en förståelse för personen bakom demensen och därmed arbeta personcentrerat i omvårdnaden. Vidare kvalitativ forskning krävs för att styrka vårdpersonalens positiva upplevelse av beröring.