Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten arbetar med att upptäcka äldre kvinnor som utsätts för partnervåld. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma socialsekreterare vid några av socialtjänstens biståndsenheter i en region i mellansverige. Den insamlade datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades vidare med ålderism som teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visade att socialsekreterare beskriver en avsaknad av rutiner och att stor vikt läggs vid arbetssätt och deras individuella förmåga att upptäcka partnervåld. Socialsekreterarna använder inga standardiserade frågor om våld trots kunskap om FREDA-kortfrågor. Hembesök beskrevs vara ett tillfälle där den enskilde socialsekreteraren har möjlighet att misstänka förekomsten av partnervåld. Av denna studies resultat framkom det även flertalet faktorer som påverkar socialsekreterarnas möjlighet till upptäckt av äldre kvinnor som utsätts för partnervåld. De beskrevs som tidsbrist, oklarheter i ansvarsfrågan vad avser upptäckt, demenssjukdom samt anhörigas roll. Arbetet påverkades även av att de äldre beskrivs tillhöra en annan generation samt att stor vikt läggs vid socialsekreterarnas förmåga att misstänka våld. Studiens slutsats understryker att socialtjänsten kan göra mer för att upptäcka äldre kvinnor som utsätts för partnervåld vilket tolkades kunna grundas i ålderism på individ- och institutionell nivå.  

The purpose of this study was to examine how social workers within the social services identify older women who are subjected to intimate partner violence. A qualitative method was employed in the form of semi-structured interviews with six practicing social workers at various social service assistance units in a region of central Sweden. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. The study's findings were interpreted through the theoretical lens of ageism. The results of the study indicated that social workers report a lack of established procedures, emphasizing the importance of work methods and their individual ability to identify intimate partner violence. Despite being aware of the “FREDA-kortfrågor”, the social workers did not utilize standardized questions regarding violence. Home visits were described as opportunities where individual social workers could suspect the presence of intimate partner violence. The study also identified several factors that influence social workers' ability to detect intimate partner violence among older women. These factors included time constraints, uncertainties regarding the detection responsibility, dementia and the role relatives play. The work was also affected by the perception that the older population belongs to a different generation and considerable emphasis was placed on the social workers' ability to suspect violence. The study's conclusion emphasizes that social services can do more to detect older women subjected to intimate partner violence which may be rooted in ageism, both regarding the individual and institutional level.