Continuously maintaining a balance between production and consumption in the electric power system is necessary to prevent component malfunctions. To counteract power imbalances, which are deviations from planned schemes, balancing services are used. A model has been created at KTH to predict the size and behaviour of power imbalances. The model aims to assess the need for balancing services in future scenarios with a greater demand for electricity and a larger share of production from variable sources. This study aims to evaluate the model’s performance by comparing it with historical data. This study proposes ten Key Performance Indices to highlight different aspects of the modelling process that could impact the need for balancing services, such as intra-hourly variability and the change in power imbalance from one hour to the next. Additionally, it examines the autocorrelation of the power imbalance and the correlation with wind and load to identify further relationships. The analysis identified two critical differences between the real and simulated data sets. The real data had a non-zero mean that correlated with wind power generation, while the simulated data had a mean close to zero regardless of wind and load. In addition, the simulated data featured more prominent and abrupt changes in the power imbalance in the transition between hours. The thesis attributes these differences to two different market policies not included in the model and proposes appropriate changes. The model cannot accurately simulate power imbalances in today’s power system without implementing these changes. However, doing so might reduce the model’s flexibility for simulating other systems with different policies. Future work includes implementing the proposed changes and testing the imbalance netting step, which this project did not include but is integral to the model.

I elnätet är det avgörande att upprätthålla en balans mellan produktion och konsumtion av effekt för att undvika skador på olika komponenter. En modell har utvecklats på KTH för att simulera hur effektobalanserna kommer bete sig i framtida scenarier med mer vindkraft och en större efterfrågan på el, i syfte att effektivt utforma stödtjänster. Syftet med detta arbetet är att utvärdera om modellen på ett tillfredsställande sätt kan simulera effektobalanser genom att jämföra dess simulerade data med historisk data. I rapporten presenteras tio nyckeltal som beskriver specifika aspekter av effektobalansens beteende, vilka kan påverka behovet av stödtjänster samt ge insikt i var i modellen eventuella problem kan uppstå. Vidare har effektobalansens autokorrelation samt dess korrelation med både vind och konsumtion undersökts. Två huvudsakliga skillnader mellan den historiska och den simulerade datan. I den simulerade datan så var effektobalansens medelvärde nära noll oberoende av vindkraftsproduktionen. I den historiska datan avvek medelvärdet markant från noll och ökade vid högre vindkraftsproduktion. Dessutom observerades stora, abrupta förändringar i effektobalansen vid timövergånar i den simulerade datan medan dessa var betydligt mindre i den historiska datan. Rapporten identifierar två policyer, som ännu inte ingår i modellen, som sannolika orsaker till dessa skillnader och föreslår hur modellen kan uppdateras för att inkludera dem. Modellen kan inte användas för att simulera dagens elsystem utan att ta hänsyn till effekterna från dessa policyer, men deras inkludering skulle å andra sidan minska modellens förmåga att simulera elsystem med andra policyer. Framöver bör de föreslagna förändringarna implementeras och modellen prövas på nytt.