I denna studie undersöks hur olika frågeformat stimulerar och bjuder in till olika läsarter i relation till de läsarter som läroplanen lägger upp för. Syftet är att undersöka hur flervalsfrågor och öppna frågor påverkar elevernas möjlighet att visa sin läsförståelse i de nationella proven i svenskämnet. Då de nationella proven i svenska för årskurs 9 under läsåret 2025/2026 kommer att digitaliseras och i så stor utsträckning som möjligt bli automaträttade är det betydelsefullt att undersöka hur de olika frågeformaten påverkar elevernas möjlighet till att visa olika typer av läsförståelse. I uppsatsen kommer elevsvar från ett lästest som genomförts i ett experiment att analyseras och undersökas. Analysen görs genom en teoretisk tematisk analys och utgår från Tengbergs (2011) läsarter: handlingsorienterad,betydelseorienterad, subjektsorienterad, intentionsorienterad, värderingsorienterad samt metakognitiv. Av resultatet framgår det att det är få av läsarterna som är representerade bland frågorna samt svarsalternativen. I de öppna frågorna tenderar eleverna att visa på fler läsarter än vad frågan i sig bjuder in till, medan eleverna begränsas till att inta olika läsarter genom svarsalternativen i flervalsfrågorna. Resultatet visar även att frågornas utformning i viss utsträckning styr vilken läsart eleverna väljer att inta i besvarandet av frågorna. Detta i sin tur leder till att det kan finnas anledning att ifrågasätta de nationella provens validitet och dess påverkan på elevernas slutbetyg.