Studien undersöker hur pedagoger i svenska förskolor stödjer flerspråkiga barns språkutveckling i svenska språket. För att fördjupa förståelsen använder vi ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ metod. Vi observerade två förskolor och identifierade strategier som pedagoger använder för att skapa språkutvecklande miljöer. Resultaten av vår studie visar att språkutveckling kan främjas genom tre huvudsakliga teman: planerade undervisningssituationer, spontana undervisningssituationer och vardagssituationer. Studien lyfter fram betydelsen av artefakter, mediering och stöttning (scaffolding) som centrala verktyg för att stödja barns språkutveckling. Vi har funnit att pedagogernas användning av TAKK, lek och humor skapar en inkluderande och stimulerande miljö där barnens flerspråkighet ses som en resurs snarare än en utmaning. Nyckelresultaten från vår studie lyfter fram hur förskolor kan bidra till att främja både språklig utveckling och likvärdighet i en alltmer kulturellt varierad miljö. Förskolan utgör en betydelsefull arena där pedagoger, genom noggrann planering och praktiska aktiviteter, skapar förutsättningar för barns språkutveckling. Resultaten understryker vikten av att integrera barns språkliga och kulturella erfarenheter i den pedagogiska verksamheten, samtidigt som deras utveckling i det svenska språket stärks.