Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares olika uppfattningar om digitalaverktyg i verksamheten. Studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv som utgårfrån att sociala interaktioner bildas i förskolans verksamhet och är ett sätt för att främjabarns lärande. De teoretiska begreppen som vi utgår ifrån i detta arbete är mediering, dennärmaste utvecklingszonen och appropriering. För att besvara studiens syfte harsemistrukturerade intervjuer genomförts med sex förskollärare från två olika kommuner.Resultat belyser förskollärares användning av olika digitala verktyg. Det framkom attdigitala verktygen som används av förskollärare är i form av applikationer ochprojektorer. Applikationer som exempelvis Polyglutt används för att främja barnsspråkutveckling inom både svenska samt inom andra språk. Projektorer används för attskapa mysiga miljöer för barn, det används även för högläsning. Resultatet av studienvisade även att förskollärare har olika uppfattningar kring användning av digitala verktygi verksamheten. Förskollärare beskriver att digitala verktyg är främjande för barns språkoch rörelseutveckling. Samtidigt finns det förskollärare som förklarar att användningenav digitala verktyg inte är nödvändigt i undervisningen men kan vara ett hjälpmedel tillbarn med särskilda behov. Studien synliggör vilka utmaningar som förskollärare möter isin användning av digitala verktyg, där det har visat sig att förskollärares kompetens inomdigitala verktyg är betydande i barns lärande i förskolan. Studien lyfter även fram viktenav att det finns fungerade digitala verktyg i förskolans verksamhet. En annan utmaningsom framkom i resultatet var hur personalbrist kan leda till en ökad användning av digitalaverktyg.