Denna studie handlar om svenska grundskolerektorer och deras pedagogiska ledarskap. Syftet är att bringa klarhet till begreppet pedagogiskt ledarskap samt undersöka hur rektorer upplever utövandet av det pedagogiska ledarskapet i realiteten. Tidigare forskning visar på att det existerar en problematik inom området som härstammar från begreppets svårförståeliga karaktär. Vår teoretiska utgångspunkt för denna studie är ramfaktorteorin och studien har genomförts enligt en kvalitativ design med en induktiv synvinkel. Vi har använt oss av ett inspirerat förhållningssätt till den grundade teorin för att skapa resultatet. Resultatet visar att begreppet pedagogiskt ledarskap är besvärligt och därför svårt att definiera vilket leder till individuella tolkningar, där tiden är en rektors främsta förutsättning för att utöva det pedagogiska ledarskapet. Studiens resultat visar även att rektorn upptas av väldigt mycket administrativt arbete samt att rektorerna delger även att de upplever att det finns ett korstryck som påverkar deras arbete. Vi kan tyda att det pedagogiska ledarskapet begränsar rektorns arbete eftersom begreppet upplevs som diffust och därför skapas en missuppfattning hos användarna hur det pedagogiska ledarskapet skall praktiseras