Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utsläpp och lagring av koldioxid: En jämförelse mellan två byggnadsstommar
Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Tekniska sektionen, Institutionen för teknikvetenskaper, Tillämpad mekanik.
2019 (svensk)Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgaveAlternativ tittel
Emissions and storage of carbon dioxide (engelsk)
Abstract [en]

Impacts from climate change are affecting all life on earth and the building sector is a great contributor of greenhouse gases. A transformation of the building sector is one part of the solution to limit impacts from human-driven climate change. In Sweden approximately one fifth of all emissions of carbon dioxide comes from the building sector. In this report a comparison of emissions of greenhouse gases and storage of carbon dioxide has been done for two different building systems of a house with three floors and 12 apartments.

In the result it appears that emissions from the wooden building is near 0 carbon dioxide equivalent (9 000 kg CDE) when the storage of carbon dioxide in wooden products are considered. The value for the concrete building is almost 20 times higher, 164 000 kilogram CDE. Comparisons of each construction like exterior walls, interior walls and floors show that emissions of greenhouse gases from the concrete building are bigger for each part. Also when the captured carbon dioxide in wooden products is not considered. Floors in both buildings stand for most of the greenhouse gas emissions. For all wooden products the captured carbon is about ten times higher than the emissions of CDE in productions of the products. These values could be interpreted that wooden buildings have potential to work as efficient carbon storage.

Abstract [sv]

Klimatfrågan är en av vår tids ödesfrågor. Majoriteten av forskarkåren är enig om att mänskligheten måste minimera utsläpp av växthusgaser för att inte riskera kraftiga förändringar i klimat och ekosystem som på sikt utgör ett hot mot hela vår civilisation. En omställning av byggbranschen är nödvändig som en del av lösningen. Sveriges byggsektor står för cirka en femtedel av landets totala koldioxidutsläpp. 85 procent av alla nyproducerade lägenheter i Sverige byggs med betongstomme medan motsvarande siffra för trästomme är 13 procent. I rapporten har två alternativ av stommar analyserats ur ett klimatperspektiv för ett lägenhetshus med 12 lägenheter. Där ena stommen är projekterad i trä och den andra i betong. De klimatperspektiv som beaktas är utsläpp av växthusgaser i produktion av varje enskilt material och det bundna kolet i alla träprodukter.

Den enhet som använts för utsläpp är koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en sammanvägning av främst växthusgaserna koldioxid, metan och kväveoxid. Det bundna kolet i träprodukter är inräknat som koldioxidupptag (CO2u). Utsläpp av CO2e och upptag av CO2u har beaktats för varje material i respektive stomme. En förenklad livscykelanalys har använts där de utsläpp som genereras från utvinning av råmaterial till färdig produkt är medräknade. Det innefattar steg A1-A3 i en livscykelanalys. Dessa tre produktionssteg i livscykelanalysen bidrar till klart störst utsläpp i en byggprocess lik den som analyerats. Genom projektering av en och samma byggnad med två olika stommar har mängden byggmaterial för respektive stomme räknats fram med hjälp av ritningar, materiallistor och kalkylprogram. Egenskaperna för de olika stommarna har eftersträvas att matcha varandra gällande ljudklasser, brandskydd, hållfasthet och värmeisoleringsförmåga. Fukt och andra byggtekniska egenskaper har lämnats utanför.

Resultatet visar att nettoutsläppen för byggnaden med trästommen är nära 0 (9 ton CO2e). För betongstommen är klimatpåverkan nästan 20 gånger högre, 164 ton CO2e. Om inte upptaget kol i träprodukter tas med blir utsläppen från trästommen cirka 171 ton CO2e och för betongstommen hamnar utsläppen på cirka 212 ton CO2e. Jämförelser har utförts på varje byggnadsdel och resultatet visar att betongstommens koldioxidpåverkan är större i alla byggnadsdelar, även då inte koldioxidupptaget beaktas, men skillnaden i bjälklagen är små. Bjälklagen som är den byggnadsdel i respektive stomme som står för störst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 34 procent i betongbyggnaden samt 40 procent i träbyggnaden av de totala utsläppen från vardera stomme. Betongen står för klart högst klimatpåverkan av materialen i betongstommen med cirka 129 ton CO2e. I trästommen står isoleringen i form av mineral och stenull samt cellplast för störst klimatpåverkan med utsläpp av 93 ton CO2e. Samtliga resultat presenteras utförligt i diagram och tabeller.

Ingen av stommarna är projekterade med mål för en liten klimatpåverkan. Förbättringspotential hos vardera konstruktion är därmed stor. Ytterväggarna i betongstommen skulle med fördel vara byggda av lättbetong för att nämna en koldioxidbesparande åtgärd. Isolering med mineralull och stenull står för cirka 50 % av utsläppen i träbyggnaden, hade träfiberisolering används skulle den posten av CO e minskat samtidigt som koldioxidupptaget ökat.

För samtliga träprodukter överstiger det bundna kolet utsläppen av koldioxid som skapas vid produktionen av varan. Upptaget av koldioxid är cirka 1,6 kg per kilo material medan träprodukter i framställning släpper ut mellan 0,1-0,2 kg per kilo material. Detta visar potentialen hos träbyggnader ur ett klimatperspektiv om virket kommer från ett hållbart skogsbruk där återplantering är ett krav och den totala virkesvolymen bibehålls, vilket är fallet i Sverige. Den vetskapen visar att trähus kan fungera som effektiv koldioxidlagring och att sveriges husbyggnadsbransch har möjlighet att vara klimatneutral vid mer byggande i trä.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2019. , s. 31
Emneord [sv]
LCA, Livscykelanalys, Koldioxidupptag, Koldioxidlagring, Trä, Betong, Klimatpåverkan
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:uu:diva-392421ISRN: UTH-INGUTB-EX-B-2019/011-SEOAI: oai:DiVA.org:uu-392421DiVA, id: diva2:1348229
Eksternt samarbeid
Structor Byggteknik Dalarna AB
Utdanningsprogram
Bachelor Programme in Construction Engineering
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2019-09-04 Laget: 2019-09-03 Sist oppdatert: 2019-09-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(3226 kB)1924 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 3226 kBChecksum SHA-512
12e8b5cf634d5193abbce244998841443147f552228a842e7aa10268b426e57695bf0eeb0ce2935083adc86a99aa74470727dc2e167d1111a7e07f45bf0fbdf0
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1929 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 1014 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf