Den nya dataskyddsförordningen som även kallas GDPR, ställer idag krav som företag och organisationer måste uppfylla samt regler som måste följas när det kommer till hur personuppgifter ska behandlas. Att radera data är en stor del i GDPR och i Rätten att bli bortglömd som är en del i GDPR, måste data raderas. Detta är regler som såklart ska följas men det manuella arbetet för detta är en väldigt lång och tidsödande process för den som ska utföra det arbetet. Robotic Process Automation är en relativt ny teknik som används för att automatisera manuella, repetitiva och tidskrävande affärsprocesser inom företag och organisationer.

Syftet med studien är dels att undersöka hur fallföretaget kan uppfylla GDPR-kravet Rätten att bli Bortglömd med RPA tekniken. Rätten att bli bortglömd innebär att personuppgifter som kan kopplas till en viss individ ska raderas bort från ett företag om den specifika individen skulle begära det. Studien kommer även belysa de problem som uppstår mellan RPA tekniken ochRätten att bli Bortglömd inom fallföretaget. Studiens empiri består av den egna erfarenheten men kommer även kompletteras med intervjuer samt avstämningsmöten som skall användas som stöd och underlag för själva genomförandet av RPA.

Studiens resultat visar de identifierade hindren som har uppstått i undersökningen. Det finns inget regelverk för hur fallföretaget går tillväga när de ska söka och radera personuppgifter. Undersökningens avgränsade process för Rätten att bli bortglömd var varken standardiserad, mogen, regelbaserad, repetitiv eller återkommande vilket gör automatiseringen problematisk och olämplig för RPA automation. För att uppfylla kravet Rätten att bli bortglömd med hjälp av RPA tekniken måste fallföretaget jobba med att få fram ett tydligt regelverk för hur de ska söka och hitta personuppgifter. Därefter krävs det att processen standardiseras och process stegen väl definieras för att kunna identifiera vilka delar av processen som går att automatisera med RPA.