Sjukskrivning är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Utbrändhet är en vanlig orsak till detta, dock finns det idag inte något konkret svar på varför. Inom den forskning som finns anges ofta sömnstörningar som en vanligt förekommande riskfaktor för både stress och utbrändhet. En bidragande orsak till sömnproblem och stress är avsaknad av möjlighet till återhämtning. Inom vården är det vanligt förekommande med skiftarbete. Inom olika verksamheter finns det olika system för schemaläggning, där personalen i vissa fall inte har något inflytande i sina arbetstider. Det kan då leda till en schemaplanering som missgynnar personalen och kan därmed leda till konsekvenser för både personal och patienter.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan verksamhetsstyrd schemaläggning utan inflytandemöjligheter och dess konsekvenser för sjuksköterskan och patienten. Studien genomfördes med en empirisk kvantitativ metod med hjälp av en enkät. I enkäten efterfrågades personal som inte hade möjlighet att påverka sitt eget schema och hur deras sömn och arbete påverkades, exempelvis i vilken utsträckning de kände sig trötta och hur detta påverkade bemötande till patienten samt patientsäkerhet.

Resultatet visar att förekomsten av kvällspass följt av dagspass är vanligt förekommande. Det framgår även av resultatet att tillräcklig sömntid på minst sju timmar sällan eller aldrig uppnås. Deltagarnas egna upplevelse var att de upplevde både fysisk och psykisk trötthet och att detta påverkade bemötande gentemot patienten samt patientsäkerheten. Det finns många olika faktorer som spelar in när det kommer till stress. Denna studie riktar sig endast till en riskfaktor utav många. Denna studie visar att schemaplanering, även om det inte kan konstateras att det har en direkt koppling till stress och utbrändhet, ändå är en riskfaktor som skulle kunna åtgärdas.