Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Socialt lärande - arbetet i fritidshemmet
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.ORCID-id: 0000-0003-2679-6441
2018 (svensk)Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant.

This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are.

The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning.

Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values.

The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level.

Abstract [sv]

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt.

Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör.

Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande.

Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund.

Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Västerås: Mälardalen University , 2018.
Serie
Mälardalen University Press Licentiate Theses, ISSN 1651-9256 ; 273Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 37
Emneord [sv]
fritidshem, fritidshemspersonal, personalens perspektiv, socialt lärande, bioekologisk systemteori, gruppintervju
HSV kategori
Forskningsprogram
didaktik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:mdh:diva-40191ISBN: 978-91-7485-397-1 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:mdh-40191DiVA, id: diva2:1231356
Presentation
2018-09-27, Delta, Mälardalens högskola, Västerås, 15:15 (svensk)
Opponent
Veileder
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 729-2013-6848Tilgjengelig fra: 2018-07-06 Laget: 2018-07-06 Sist oppdatert: 2018-11-01bibliografisk kontrollert
Delarbeid
1. Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv
2017 (svensk)Inngår i: Barn och Unga i Skola och Samhälle / [ed] Anders Garpelin och Anette Sandberg, Västerås: Mälardalens University Sweden , 2017, s. 111-133Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

År 2015 innefattade fritidshemmet 84 % av grundskolans elever i åldern 6-9 år. Verksamheten tar sin utgångspunkt i nationella styrdokument och inbegriper såväl kvalitetsarbete som pedagogiskt innehåll. Den ska komplettera skolans verksamhet och bidra till lärande och utveckling, såväl socialt och grupporienterat som ämnesmässigt. Syftet med undersök­ningen som ligger till grund för detta kapitel är att belysa vad fritidspersonal ser som viktigt i elevers sociala lärande. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med totalt 21 del­tagare i fyra grupper. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Bronfen­bren­ners bioeko­lo­gis­ka teori, genom vilken elevers sociala lärande förstås som en interaktion mellan olika faktorer i fritids­hemmets miljö. Resultatet visar en samstämmighet i fritidspersonalens perspektiv på elevers sociala lärande. De betonar bland annat den empatiska förmågan och förmågan att ta ansvar, liksom tryggheten som grund för det sociala lärandet i fritidshemmet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Västerås: Mälardalens University Sweden, 2017
Serie
Mälardalen Studies in Educational Sciences ; 31
Emneord
Bioekologisk teori, fritidshem, fritidspersonal, social kompetens, socialt lärande
HSV kategori
Forskningsprogram
didaktik
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-36543 (URN)978-91-7485-326-1 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 729-2013-6848
Tilgjengelig fra: 2017-09-28 Laget: 2017-09-28 Sist oppdatert: 2021-03-04bibliografisk kontrollert
2. Promoting social learning in the Swedish leisure time centre
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Promoting social learning in the Swedish leisure time centre
2019 (engelsk)Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 0, nr 3, s. 243-257Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Swedish leisure time centres (LTCs) are included in the Swedish Education Act and are used by almost every pupil in the age range of 6–9 years. They are governed by national policy documents with a certain emphasis on social learning. This article aims to highlight the LTC staff’s perspectives on their work of promoting social learning in the Swedish LTC. The article is based on a qualitative study, with data from group interviews with 21 LTC staff. The data are analysed with an abductive approach, with Bronfenbrenner’s bioecological systems theory as a theoretical point of departure. Our results show that the work is directed both by the staff’s beliefs and by the structural conditions of the activities, which the staff seldom feel able to influence. This causes frustration among staff and, owing to a lack of didactic reflections, social learning among pupils is not optimised. We argue that the LTC needs to be further explored, at the municipal and local management levels, to enable optimised social learning for pupils in the LTC.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:mdh:diva-40207 (URN)10.1080/20004508.2019.1571358 (DOI)000648588500004 ()2-s2.0-85061048399 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2018-07-06 Laget: 2018-07-06 Sist oppdatert: 2022-02-10bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1662 kB)4495 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT03.pdfFilstørrelse 1662 kBChecksum SHA-512
8e45176ee123df9c71132948a429560a97ac0ef49c3091243c158293fc23ce0cb9a86f0b1334d968d7b1ed550758a2b969da3e0b4ac848d8e3a34621866f5b60
Type fulltextMimetype application/pdf

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Jonsson, Kristina
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 4502 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

isbn
urn-nbn

Altmetric

isbn
urn-nbn
Totalt: 6727 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf