Skolforskning i allmänhet visar på att läraren är viktig, läraren är faktiskt en av de viktigaste faktorerna för elevernas framgång. Läraren är betydelsefull både när det gäller elevernas prestationer och deras attityder. Från tidigare attitydforskning vet vi att lärarens attityder har betydelse för undervisningen, men även för lärarens eget tankesätt. När det kommer till området teknikundervisning behöver lärarnas attityder undersökas och utforskas mer, vilket denna licentiatuppsats, bestående av två delstudier, bidrar till. Den övergripande forskningsfrågan är; Vad har svenska tekniklärare i grundskolan för attityder till teknikämnet och teknikundervisningen? Tekniklärarnas attityder har undersökts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den första studien baseras på en enkätundersökning med 1153 tekniklärare i Sverige. Till att börja med identifierades fyra dimensioner av attityd i materialet; Teknikundervisning är viktigt, Förutsättningarna för teknikundervisning är goda, Kursplanen är i fokus för teknikundervisningen och Läraren har intresse, kunskap och självförtroende. Vidare så fanns tre kluster av lärare, Positiva, Negativa och Blandade, vilka baserades på lärarnas attityd till teknikämnet och teknikundervisning. Därefter testades olika variabler som prediktorer för klustertillhörighet, och att ha tekniklärarutbildning visade sig vara den mest betydelsefulla prediktorn. Licentiatuppsatsens andra studie är kvalitativ och bygger på intervjuer med 10 svenska tekniklärare. I den delstudien studeras en specifik del av attityder till teknikundervisning, nämligen lärarnas upplevda kontroll, som består av två komponenter; upplevd självförmåga (self-efficacy) och kontextberoende. Studien resulterade i tre underkategorier av upplevd självförmåga (self-efficacy). Dessa var Erfarenhet, utbildning och intresse, Ämneskunskap och Förberedelse. Vidare så utvecklades fyra underkategorier av kontextberoende; Stöd av kollegor, Kursplan, Resurser och Status. Lärare har olika attityder till olika delar av teknikundervisningen, men generellt sett så har lärare med tekniklärarutbildning fördelar vad gäller attityd. Vidare så pekar resultatet på att kontextuella faktorer både kan begränsa och utveckla teknikundervisningen.

Att avsätta tid på olika sätt: genom tid för teknikundervisning, tid för tekniklärare att mötas och tid för utbildning av tekniklärare, visar sig vara möjliga vägar för att komma framåt och att förbättra tekniklärares attityder till teknikundervisning.

Teachers are important for students’ achievement and students’ attitudes in education in general; actually, the teacher is seen as one of the most important factors for student achievement. The teacher is important, for both the students’ achievements and mind-sets. Attitudes matters in teaching and education, which is known from previous attitude research. In technology education, teachers’ attitudes to technology education needs to be further investigated, and that is where this licentiate thesis, based on two studies, is contributing. The main research question was; What are Swedish technology teachers’ attitudes to the technology subject and to technology teaching? In this licentiate thesis, technology teachers’ attitudes were investigated by mixed methods, in two studies. The first study was based on quantitative research and an inquiry based on 1153 technology teachers in Sweden. The second study is qualitative and is based on ten interviews with Swedish technology teachers. In the first study four dimensions of attitude were found in the material; Technology education is important, Conditions are favourable for technology education, Curriculum is in focus in technology education and Confidence, interest and knowledge of the teacher is high. Further, three teacher clusters were identified, Positive, Negative and Mixed, based on teachers’ attitudes towards technology education. Predictors for cluster belonging were identified, and for a positive attitude, education in technology was identified to be the most influential predictor. In the second study, teachers’ perceived control, as a part of attitude, was studied in particular. Perceived control consist of two attitude components: self-efficacy and context dependency. Three sub-themes of self-efficacy were found; Experience, education and interest, Subject knowledge, and Preparation. Further, four sub-themes of context dependency were found; Collegial support, Syllabus, Resources and Status. Teachers in this study have different attitudes to different parts of technology education, but teachers educated in technology generally seem to have advantages, when it comes to attitudes. The results further tells that contextual factors both can limit and boost technology education.

Time for teaching technology, time for technology teachers to meet and time for education of technology teachers, seems to be a key to how to find ways forward and how to improve teachers’ attitudes towards technology teaching. 

En lärare behöver i sitt arbete göra val och fatta beslut som påverkar vilken undervisning eleverna får möta. Skolämnet teknik, som är ett av grundskolans obligatoriska ämnen redan från lågstadiet, har sina specifika förutsättningar och traditioner. I avhandlingen undersöks hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen – hur lärare transformerar teknikämnet. Två perspektiv på lärares transformering ligger till grund de ingående studierna: lärares attityder till teknik-undervisning samt lärares syn på kunskap i teknikämnet.   

I de fyra ingående artiklarna har olika forskningsansatser och metoder använts. En studie är kvantitativ och utgår från en enkätstudie som analyserats med olika statistiska metoder. Två studier är kvalitativa där intervjuer är metoden för den ena och fokusgrupper är metoden för den andra. I både den kvantitativa och de kvalitativa studierna är det lärare som undervisar i teknik i grundskolan i Sverige som är informanter. I avhandlingen finns också en teoretisk artikel som genom argumentation och resonemang utvecklar ett ramverk för kunskap i teknikundervisning.   

Resultaten bidrar till en ökad förståelse av lärares attityder till teknik-ämnet – attityder kan se olika ut och påverkas av olika variabler. Ett av delresultaten är ett ramverk för kunskap i teknikundervisning som beskriver tre kunskapskategorier i teknikämnet, vilket kan användas som teoretiskt ramverk i forskning eller i planering och utvärdering av undervisning i teknik. Ett annat delresultat handlar om ny förståelse av hur lärare talar om kunskap i teknikundervisning och innebär att lärares syn på kunskap är bred och inkluderar mer än vad ett ramverk för kunskap gör. Det övergripande resultatet visar på aspekter som har betydelse för lärares transformering av teknikämnet. Det är både aspekter hos läraren själv såsom kunskap och attityder liksom aspekter utanför läraren som tid och kultur och traditioner på skolan. Lärarens val, mål och syften är betydelsefulla för transformeringen. För att omsätta resultaten till implikationer diskuteras begreppet medvetenhet i relation till transformering. Genom att vara medveten om att transformering sker och att ha medvetenhet om att transformering påverkas av olika aspekter så kan olika aktörer bidra till en utveckling av teknikundervisningen i grundskolan. Medvetenheten av transformering kan underlätta för läraren att hålla fokus på målen och ämnesinnehållet i teknikämnet.   

A teacher needs to make choices and decisions that affect what teaching students are exposed to. The school subject of technology is mandatory in Swedish compulsory-level schools (grades 1–9) and is a subject with its own traditions and presumptions. This thesis examines how teachers perceive and shape technology education – their transformation of the subject of technology for teaching. Two aspects of transformation are explored: teachers’ attitudes towards technology education and teachers’ views of knowledge in technology education.   

The study employs different research designs in each of the four articles. One study analyses quantitative survey data using statistic methods. One study is based on qualitative data from interviews, and another uses qualitative data from focus groups. These three data-oriented studies recruited teachers teaching technology in Swedish compulsory schools as participants. The fourth article is theoretical in nature and uses philosophical argumentation and reasoning to develop a framework for researching knowledge in technology education.  

The results contribute to our understanding of teachers’ attitudes towards technology education – attitudes may look different and be affected by different variables. Another result is a framework for technology education based on knowledge traditions, which can be used in research or in teaching. The research also contributes new understandings about how teachers talk about knowledge in technology education, showing that teachers have a broad view of knowledge that includes more than what is included in the framework for technology education. The overall results identify several aspects of teachers’ transformation of the subject of technology. Some of these aspects pertain to the teachers themselves, such as their knowledge and attitudes. Others regard aspects external to teachers, such as time-related aspects and school culture and traditions. Teachers’ choices, goals and purposes are significant for how they transform technology into teaching practices. In seeking to move from the results of my research towards its implications, I discuss the awareness of transformation. By being aware that teaching involves transformation, and by being aware of the different aspects that affect this transformation, school and university stakeholders can contribute to the development of technology education. Being aware of the transformations involved in teaching may make it easier for teachers to stay focused on the goals and content of the subject of technology.