Denna studie har utifrån ett elevperspektiv, valt att undersöka hur lärandet anser påverkas av digitala verktyg i undervisningen. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och använde semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio intervjuer med gymnasieelever genomfördes och valdes genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna hölls via Zoom och spelades in via röstmemo för att möjliggöra transkribering och analys. Analysen genomfördes med en tematisk analys där det empiriska materialet strukturerades i fyra kategorier med underkategorier. Dessa kopplades till de tre teoretiska perspektiven som bestod av B.F Skinners (2013) Teaching machines, J, Deweys (2001) Learning by doing och slutligen Säljös (2015) tolkning av Lev. S:Vygotskij, teori Sociokulturella perspektiv. Elevernas upplevelser av digitala verktyg var främst fokuserade på datorer. Datorn har effektiviserat elevernas möjligheter att hantera skolrelaterat material, programvaror som PowerPoint, olika applikationer som fanns på datorn. Eleverna upplevde både positiva och negativa effekter av digitala verktyg. De positiva effekterna som framkom var att datorn bidrog till en effektiv och ändamålsenlig hantering som bland annat informationssökning som ökade elevernas motivation och engagemang till studierna. Bland de negativa effekterna upplevde vissa elever distraktion med datorer och svårigheter att hänga med under lektionerna. Studien har därefter diskuterats och sammanfattat resultatet med hänvisning till tidigare forskning och studiens frågeställningar. Slutsatsen visar på att det finns möjligheter och utmaningar för elevernas lärande och kunskapstillväxt med användningen av digitala verktyg. Trots de utmaningar eleverna möter med att hitta en balans av användningen av datorerna på lektionerna och hemma, kan eleverna uppnå ett ökat engagemang och motivation till sina studier. Studien bidrar avslutningsvis med insikter som kan användas för att studera vidare om detta ämne.