Digitala Vetenskapliga Arkivet

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Särredovisning av kostnader i kommunal verksamhet: Rapport från sju kommuner med erfarenhet av att rapportera om kostnader för olika kalkylobjekt
Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering. (Ekonomiska informationssystem, Economic Information Systems)
Linköping University, Department of Management and Engineering, Industrial Economics. Linköping University, Faculty of Science & Engineering.
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om särredovisning av kostnader i sju svenska kommuner. En rad olika aktörer kan vara intresserade av en verksamhets kostnader, bland annat Konkurrensverket för att avgöra om en organisation gör sig skyldig till över- eller underprissättning. Även myndigheter som Statistiska centralbyrån (SCB), kommunpolitiker och tjänstemän samt media ställer frågor om kostnaden för specifika kalkylobjekt (till exempel processer, brukarkategorier eller produkter). Ofta gäller det något som inte följs upp rutinmässigt. Hur besvaras sådana frågor?

Vi har undersökt detta genom en explorativ studie i sju svenska kommuner. Fokus i rapporten ligger på kostnadssammanställningar som görs i tillägg till bokföringens löpande uppföljning. Sådan särredovisning kan både göras ad hoc (för att besvara en unik fråga) och löpande.

Studiens syfte är att beskriva hur sju svenska kommuner med stor erfarenhet av uppföljning och analys, hanterar frågor om kostnader för kalkylobjekt som inte redan är föremål för löpande särredovisning samt identifiera resurser och kompetenser som krävs för att lyckas med detta. Vi avgränsar oss alltså till ett antal ”goda exempel”, snarare än att ge en representativ bild av särredovisning i svenska kommuner. Vi fokuserar produktionen av kostnadsinformationen och analyserar inte konsekvenserna av att använda den.

Kostnader särredovisas av olika anledningar. För att öka förståelsen av detta beskrivs tre situationer då kostnader för specifika kalkylobjekt efterfrågas: frågor internt från politiker och tjänstemän, frågor externt från myndigheter och andra granskande aktörer samt frågor från medborgare eller massmedia. Dessutom beskriver vi fem viktiga vägval som påverkar vilken precision som kan uppnås i särredovisningen. Dessa är hämtade från en tidigare rapport för Konkurrensverket (Olve och Petri, 2014), och handlar om hur kalkylobjekt definieras, hur data samlas in, vilket urval av kostnader som görs och hur samkostnader fördelas, samt hur kostnadsinformationen används.

Resultaten visar att kommunerna kan göra avancerade kostnadskalkyler, men att sådana analyser är förknippade med resursanvändning bland såväl ekonomer som verksamhetspersonal. Om kostnadsinformationen inte är till nytta internt, kan det vara svårt att mobilisera intresse för att upprätta kalkylerna (i konkurrens med annan uppföljning som också efterfrågas). För kalkylobjekt som motsvarar konton i bokföringen, organisatoriska enheter eller leverantörer, kan fackekonomerna själva ta fram kostnadsinformation med hög precision. Men för mer verksamhetsnära kalkylobjekt (som produkter, processer och brukare) krävs ofta engagemang även från experter i verksamheten. Kostnadsinformationen som används internt ligger ofta till grund för styrningen och fokuserar därför ”påverkbara” kostnader snarare än full självkostnad. Utvecklingen mot större inslag av marknadslogik (så kallad New Public Management/NPM) har också påverkat uppföljningen. Gradvis har politikens och beställarnas fokus flyttats från kostnader i verksamheten, till det pris som betalas för den upphandlade verksamheten – oavsett om den levereras av en extern leverantör eller av den interna utförarorganisationen.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Konkurrensverket , 2017. , p. 76
Series
Konkurrensverket uppdragsforskningsrapport, ISSN 1652-8089 ; 2017:3
Keywords [sv]
kalkylering särredovisning konkurrensträtt
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-135752OAI: oai:DiVA.org:liu-135752DiVA, id: diva2:1083013
Available from: 2017-03-20 Created: 2017-03-20 Last updated: 2019-12-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Särredovisning av kostnader i kommunal verksamhet: Rapport från sju kommuner med erfarenhet av att rapportera om kostnader för olika kalkylobjekt(1203 kB)82 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1203 kBChecksum SHA-512
b0d5d752fe0c7c356551386b4c15d4ad425c025fdf851297cd5605b6e841c53ce0d22eaa157937694e51aa78f28b367349f0f10814e8690b6f8f558a59c521d8
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Olve, Nils-GöranPetri, Carl-Johan
By organisation
Industrial EconomicsFaculty of Science & Engineering
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 82 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 385 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf