De miljöer vi planerar för och bygger idag är de platser där kommande generationer kommer att bo och vistas. Det offentliga miljöerna fungerar som en plats för möten och socialisering, därför måste det vara säkert och tryggt för alla människor. Teorin om brottsförebyggande genom urbandesign (CPTED) har sitt ursprung på 1970-talet och har utvidgats till att bli en omfattande teori för att skapa säkra och säkra miljöer. I Sverige finns det varken nationella riktlinjer eller rättsliga krav på användning av CPTED i planeringsprocessen eller att skapa trygga offentliga miljöer bortsett från ett snävt perspektiv. Denna avhandling syftar till att mäta omfattningen av kunskap och användning av CPTED-principer i den offentliga och privata sfären inom planering - så kallad CPTED-beredskap. Detta görs genom en landsomfattande undersökning av kommuner och halvstrukturerade intervjuer med fem framstående privata utvecklare. Denna avhandling testar dessutom betydelsen av sex hypoteser för att bestämma sådan beredskap bland kommunerna genom att genomföra ett stratifierat urval av kommuner för statistiska analyser. Resultaten av denna studie visar att många kommuner inte är beredda att implementera CPTED- principer i sin planeringspraxis och att privata utvecklare i allmänhet saknar CPTED-kunskap men hade en positiv åsikt om ämnet och efterfrågade potentiell vägledning från den offentliga sektorn. Dessa resultat tyder på att för att säkerställa att svenska kommuner och privata utvecklare ska vara redo att planera för säkra och säkra offentliga platser, måste det utvecklas en nationell vägledning om användningen av CPTED i stadsplanering.

The environments we plan for and build today are the places where future generations will live. The public realm serves as a place for meeting and socialization, which is why it must be safe and secure for all people. The theory of crime prevention through environmental design (CPTED) originated in the 1970s and has expanded to become a comprehensive theory for creating safe and secure environments. In Sweden, there exists neither national guidelines nor legal requirements on the use of CPTED in the planning process. This thesis sets out to measure the extent of knowledge and use of CPTED principles in public and private sphere planning practice- called CPTED readiness. This is done through a nationwide survey of municipalities and semi-structured interviews with five prominent private developers. This thesis additionally tests the significance of six hypotheses in determining such readiness amongst municipalities by subjecting a stratified sample of municipalities to an ordinary least squares regression model. The results of this study show that many municipalities are not prepared to implement CPTED principles in their planning practice and that private developers generally lack CPTED knowledge but had a favorable opinion of the subject and whished more of potential guidance from the public sector. These results indicate that, in order to ensure that Swedish municipalities and private developers are ready to plan for safe and secure public places, there is a need for national guidance on the use of CPTED in urban planning.