Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
ResursCentra för kvinnor som samhällsentreprenörer och företagare inom regional utveckling och politik
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
2017 (Svenska)Ingår i: Genus och företagande, Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, , 2017, Vol. 136, 109-128 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Kapitlet inleds med en djupgående historisk bakgrund och presentation av framväxten av verksamheten ResursCentra för kvinnor, från ett underifrån perspektiv med initiativ och strategier från olika kvinnogrupper med en början år 1988 till ett formellt inrättande av regering år 1994, samt verksamheten och dess drift fram till år 2016. Kortfattat syftar ResursCentra för kvinnor till att bredda och fördjupa demokratin och att arbeta för att kvinnor får sin del av de offentliga resurserna samt öka kvinnors inflytande och stärka deras ställning i samhället. 

De som driver ResursCentra för kvinnor kan i många fall ses som samhällsentreprenörer, vilka inom forskningen ofta beskrivs som individer som besitter viktig kunskap, har goda kontakter och nätverk, och som genom social mobilisering arbetar för social utveckling och entreprenörskap, samt hjälper att skapa försörjning lokalt, samtidigt som de fungerar som en länk mellan olika nivåer och delar av samhället och olika organisationer. De i kapitlet intervjuade, likt flertalet andra som driver resurscentraverksamhet inte minst på lokal nivå, är inte bara samhällsentreprenörer utan också egenföretagare.

Därmed fortsätter kapitlet med en belysning av erfarenheter från personer som har drivit och driver resursverksamheten med fokus på lokal nivå och då framförallt delar av Gävleborgs län, och kapitlet avslutas med en problematisering av relationen mellan att arbeta aktivt med regionala och lokala utvecklingsfrågor samt att parallellt inom olika branscher vara egenföretagare, och vad det kan innebära för möjligheter och problem tillika vilka effekterna kan bli för respektive verksamhet (resurscentra för kvinnor/eget företagande). Kan resurscentra för kvinnor ses som en försörjningsmöjlighet? Är det egna företaget en förutsättning för att kunna driva resurscentra för kvinnor?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm: Svenska sällskapet för antropologi och geografi, , 2017. Vol. 136, 109-128 s.
Serie
Ymer, ISSN 0044-0477 ; 136
Nyckelord [sv]
resurscentra för kvinnor, organisering, institutioner, samhällsentreprenörer, företagare, regional politik, regional utveckling, försörjning
Nationell ämneskategori
Ekonomisk historia Företagsekonomi
Forskningsämne
ekonomisk historia; genusvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:su:diva-142730ISBN: 978-91-982150-2-1 (tryckt)OAI: oai:DiVA.org:su-142730DiVA: diva2:1092735
Tillgänglig från: 2017-05-04 Skapad: 2017-05-04 Senast uppdaterad: 2017-08-02Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas

Övriga länkar

Fri fulltext

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Hård, Ursula
Av organisationen
Ekonomisk-historiska institutionen
Ekonomisk historiaFöretagsekonomi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 53 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf