I uppsatsen beskrivs två praktiker för lyrikläsning med 14–18–åriga skolelever:klassrumssamtal samt ett formulär för kreativ analys. Dessa praktiker ställs mot ettinteraktionellt synsätt som företräds av disciplinen receptionsestetik så som denna beskrivs avWolfgang Iser, ett transaktionellt synsätt som företräds av disciplinen reader–response theorymed Louise Rosenblatt som förgrundsfigur, samt disciplinen kognitiv poetik såsom dennabeskrivs av Peter Stockwell. Praktikerna jämförs också med rön inom forskningsområdetlitteraturpedagogik och –didaktik.
I uppsatsen diskuteras interaktionella begrepp som tomrum, luckor ochläsanvisningar samt transaktionella begrepp som estetisk och efferent läsning. Den kognitivapoetiken jämförs framförallt med det transaktionella synsättet. Stort utrymme ges åt fråganom texten som responsförberedande struktur är gemensam för alla läsare. Begrepp från denpedagogiska och didaktiska forskningen som diskuteras är lässammanhang ochtolkningsgemenskap liksom autentiska och icke-autentiska frågor respektive öppna ochslutna. Tolkningsgemenskap ställs mot de informella maktstrukturer eller hierarkier somverkar i klassrumsdynamiken. Till sist behandlas frågan om hur litterär kompetens kanutvecklas.