Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Reinholdt, Sofia
Publications (10 of 10) Show all publications
Reinholdt, S., Upmark, M. & Alexanderson, K. (2010). Health-selection mechanisms in the pathway towards a disability pension (ed.). Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, 37(1), 41-51
Open this publication in new window or tab >>Health-selection mechanisms in the pathway towards a disability pension
2010 (English)In: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 37, no 1, p. 41-51Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Studies emphasizing the disability pension (DP) process are rare. Objective: To identify similarities and differences in work and health between persons who, prior to DP changed jobs due to health-reasons (health-selectors) to other disability pensioners. Participants: a retrospective cohort study was performed on a random sample of all individuals in three counties of Sweden who, in 1998, were under the age of 65 and had been granted DP. Methods: A questionnaire was administered in 2000 (n=917, response rate 52%). The responses and register data on sickness absence in 1990 - 1998 and DP diagnoses were analysed. Results: The health-selection group had lower self-perceived health; more partial sick-leave days during the eight years preceding DP, and DP diagnoses were more often musculoskeletal and psychiatric disorders, than the other disability pensioners. The groups did not differ regarding occupational affiliation before the last job. For subjects in the health-selection group, the job change did more often not involve a change of employer, and more had switched to jobs entailing less physical strain, particularly customer service work. Work history did not differ between the groups regarding the average level of physical work demands during the work career, however, disparities were found in the distribution of demands. Conclusions: The findings pinpoint the importance of studying disability pensioning as a process over time in order to identify and elucidate how exposure and selection interact and contribute to early exclusion from the labour ma

National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Research subject
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-3138 (URN)10.3233/WOR-2010-1055 (DOI)000282092400006 ()20858986 (PubMedID)2-s2.0-78650529732 (Scopus ID)0ebbf47e-2b67-4a97-99cc-1891ac4b72fb (Local ID)0ebbf47e-2b67-4a97-99cc-1891ac4b72fb (Archive number)0ebbf47e-2b67-4a97-99cc-1891ac4b72fb (OAI)
Note

Validerad; 2011; 20110107 (andbra)

Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2020-06-05Bibliographically approved
Reinholdt, S. & Alexanderson, K. (2009). A narrative insight into disability pensioners’ work experiences in highly gender-segregated occupations (ed.). Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, 34(3), 251-261
Open this publication in new window or tab >>A narrative insight into disability pensioners’ work experiences in highly gender-segregated occupations
2009 (English)In: Work: A journal of Prevention, Assessment and rehabilitation, ISSN 1051-9815, E-ISSN 1875-9270, Vol. 34, no 3, p. 251-261Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study examined some plausible explanations for the higher rates of ill-health seen in extremely gender-segregated occupations. The focus was on the work experiences of disability pensioners with last jobs prior to pensioning characterized by segregated conditions (i.e., less than 10% of the employees of their own sex). Seven interviews were subjected to qualitative content analyses focusing on aspects of health selection, gender differences in work tasks, and in the work situation. The results show a negative health selection into occupations in which the participants constitute an extreme minority. There were some differences in work tasks between the gender in extreme minority and the other gender. Exposure to different stress factors related to the minority status included increased visibility, performance pressure, and harassment. Gender had been of main importance for differences in exposure, for assigning work tasks, and for interaction dynamics between the groups in majority and extreme minority. Conclusions: A combination of negative health selection, gender marking of work tasks, and group interaction dynamics related to group proportions and gender may play a role in cumulative health risks. Additional longitudinal studies are needed to identify mechanisms and interactions in this context in order to better understand possible relationships between occupational gender segregation and increased health risks.

Keywords
Gender, gender segregation, disability pension, health selection, token, work tasks, work situation
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-3908 (URN)10.3233/WOR-2009-0923 (DOI)000273753600002 ()20037240 (PubMedID)2-s2.0-77449129056 (Scopus ID)1c24b7f0-b1bc-11de-8293-000ea68e967b (Local ID)1c24b7f0-b1bc-11de-8293-000ea68e967b (Archive number)1c24b7f0-b1bc-11de-8293-000ea68e967b (OAI)
Note

Validerad; 2010; 20091005 (sofia_b)

Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2022-08-22Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2009). Jämförande utvärdering av Botkyrkas, Huddinges och Södertäljes samordningsförbund: förutsättningar, samarbetsprocesser och utfall i samverkan (ed.). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>Jämförande utvärdering av Botkyrkas, Huddinges och Södertäljes samordningsförbund: förutsättningar, samarbetsprocesser och utfall i samverkan
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009. p. 93
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-23717 (URN)82181470-d6e3-11de-bae5-000ea68e967b (Local ID)82181470-d6e3-11de-bae5-000ea68e967b (Archive number)82181470-d6e3-11de-bae5-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2009; 20091121 (sofia_b)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2009). Norrlänningarna och hälso- och sjukvården (ed.). In: (Ed.), Anders Lidström (Ed.), Kan norra Sverige regionaliseras?: beslutsprocesser och medborgarperspektiv (pp. 135-151). Umeå: Umeå universitet
Open this publication in new window or tab >>Norrlänningarna och hälso- och sjukvården
2009 (Swedish)In: Kan norra Sverige regionaliseras?: beslutsprocesser och medborgarperspektiv, Umeå: Umeå universitet , 2009, p. 135-151Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet, 2009
Series
Forskningsrapporter i statsvetenskap vid Umeå Universitet ; 2009:2
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-20174 (URN)28e573b0-df4f-11de-bae5-000ea68e967b (Local ID)9789172648647 (ISBN)28e573b0-df4f-11de-bae5-000ea68e967b (Archive number)28e573b0-df4f-11de-bae5-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2009; 20091202 (biem)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2023-09-06Bibliographically approved
Johansson, S., Lundgren, N.-G. & Reinholdt, S. (2008). Paradoxen Haparanda: ett gränsfall (ed.). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>Paradoxen Haparanda: ett gränsfall
2008 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport beskriver och analyserar Haparanda utifrån iakttagelsen att kommunen länge utmärkt sig på ett i många fall "negativt" eller "problematiskt" sätt. Det handlar om mycket höga ohälsotal, hög arbetslöshet, lågt arbetsmarknadsdeltagande, låg utbildningsnivå och indikationer på ett flertal folkhälsoproblem. Studiens syfte har varit att analysera kommunen mot denna bakgrund och inför den expansion som IKEAS etablering utlöst. Den grundläggande frågan är alltså om, när och på vilket sätt denna dramatiska förändring på Haparandas och Torneås arbetsmarknad kommer att påverka dessa negativa särdrag. Den frågan kan dock givetvis inte besvaras här, utan först när den ekonomiska expansionen pågått ett antal år. Här har alltså "Haparanda före IKEA" beskrivits och analyserats. Sammanfattningsvis är det uppenbart att Haparanda sedan lång tid präglats av motsägande drag, uppenbara paradoxer, som måste förstås och analyseras i en finsk-svensk kontext. Rapporten visar att Haparandas befolkning har en låg utbildningsnivå samtidigt som kommunens skola uppvisar hög effektivitet och mycket goda studieresultat. Haparanda har ett av landets högsta ohälsotal, men samtidigt en låg sjukfrånvaro. Vi har också konstaterat att Haparanda kännetecknas av låga inkomster, men samtidigt inte visar några tecken på låg materiell levnadsnivå och har landets högsta tillväxt liksom snabbt stigande småhuspriser. För att alls begripa Haparandas välfärdsnyttjande, bostadsmarknad, inkomst- och förmögenhetsbildning, såväl som arbetsmarknadsbeteende bland kvinnor och män i olika åldersgrupper, måste man ha en klar uppfattning om hur interaktionen med det Finska och främst nordfinska sammanhangen ser ut. Vi har endast i liten omfattning inom ramen för denna studie kunnat placera Haparanda i ett sådant sammanhang.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2008. p. 48
Series
Research report / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1528 ; 2008:05
National Category
Economics History of Technology
Research subject
Economics; History of Technology
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-23343 (URN)69227e70-0bb4-11dd-9b51-000ea68e967b (Local ID)69227e70-0bb4-11dd-9b51-000ea68e967b (Archive number)69227e70-0bb4-11dd-9b51-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2008; 20080416 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2006). Arbetslivsinriktad rehabilitering: kartläggning av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens insatser för arbetslösa sjukskrivna i Luleå (ed.). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>Arbetslivsinriktad rehabilitering: kartläggning av Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens insatser för arbetslösa sjukskrivna i Luleå
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Försäkringskassa och länsarbetsnämnd är myndigheter som båda använder särskilda resurser för arbetslivsinriktad rehabilitering av arbetslösa sjukskrivna. Riksdag och regering anslår årligen resurser för att såväl försäkringskassa som länsarbetsnämnd ska arbeta aktivt för att stärka den enskilde så att försörjning genom arbete blir möjligt. Den här undersökningen omfattar en kartläggning av 1) om hur, när och i vilken omfattning resurser för arbetslivsinriktad rehabilitering använts av försäkringskassan och arbetsförmedlingen i Luleå för de som varit inskrivna som arbetslösa sjukskrivna 2003, samt 2) vad insatserna resulterat i och 3) hur de fördelats mellan könen. Studien har också belyst de arbetslösa sjukskrivnas bakgrund och vilka motiv till/hinder för arbetslivsinriktad rehabilitering som funnits i fallen.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2006. p. 74
Series
Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, CUFS, ISSN 1403-5294 ; 2006:035
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-24115 (URN)9bc66260-ea08-11dc-9092-000ea68e967b (Local ID)9bc66260-ea08-11dc-9092-000ea68e967b (Archive number)9bc66260-ea08-11dc-9092-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2006; 20080304 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2006). Vägen till förtidspension: intervjuer med tolv personer (ed.). In: (Ed.), Marianne Upmark; Curt Edlund (Ed.), Den komplexa sjukfrånvaron: (pp. 79-90). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Vägen till förtidspension: intervjuer med tolv personer
2006 (Swedish)In: Den komplexa sjukfrånvaron, Lund: Studentlitteratur AB, 2006, p. 79-90Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2006
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-21043 (URN)aace9ca0-66a0-11dc-a0c3-000ea68e967b (Local ID)91-44-00722-1 (ISBN)aace9ca0-66a0-11dc-a0c3-000ea68e967b (Archive number)aace9ca0-66a0-11dc-a0c3-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2006; 20070919 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2003). En illustration av vägen till förtidspension (ed.). (Licentiate dissertation). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>En illustration av vägen till förtidspension
2003 (Swedish)Licentiate thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

En av de största utmaningarna som industrialiserade välfärdsstater står inför, rör det faktum att vi idag har en minskande andel arbetsför (åldrande) befolkning samtidigt som vi har ett ökat förtida utträde ur arbetslivet. Det allra vanligaste sättet att lämna arbetslivet i förtid är via förtidspension. I Sverige finns idag drygt 450.000 förtidspensionärer vilket motsvarar ca 10% av arbetskraften som p.g.a. permanent nedsatt arbetsförmåga lämnat arbetsmarknaden i förtid. Kunskaperna om den genomsnittliga förtidspensionären (t.ex avseende ålder, utbildning, yrkestillhörighet vid förtidspensionstillfället) får betraktas som förhållandevis god medan longitudinella kunskaper om hur vägen till förtidspension kan te sig är avsevärt mer begränsad. I uppsatsen har olika individers väg till förtidspension illustrerats med avseende på deras arbets-, social- och hälsohistorik. Undersökningen har baserats på djupintervjuer och syftar till att finna en mer sammansatt kunskap om vägen till förtidspension. Intervjustudien inbegriper också en närmare gransking av män och kvinnor som förtidspensionerats från ett yrke där de befunnit sig i extrem könsmässig minoritet, en grupp som i tidigare studier visat sig ha högre ohälso-och förtidspensionsrisker jämfört med könet i majoritet i yrket.

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2003. p. 132
Series
Licentiate thesis / Luleå University of Technology, ISSN 1402-1757 ; 2003:21
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-26066 (URN)c6d1a040-be8b-11db-834c-000ea68e967b (Local ID)c6d1a040-be8b-11db-834c-000ea68e967b (Archive number)c6d1a040-be8b-11db-834c-000ea68e967b (OAI)
Note

Godkänd; 2003; 20070217 (ysko)

Available from: 2016-09-30 Created: 2016-09-30 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. (2003). Vägen till förtidspension (ed.). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>Vägen till förtidspension
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 2003
Series
Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, CUFS, ISSN 1403-5294 ; 2003:032
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-23629 (URN)7c219ac0-ea07-11dc-9092-000ea68e967b (Local ID)7c219ac0-ea07-11dc-9092-000ea68e967b (Archive number)7c219ac0-ea07-11dc-9092-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 2003; 20080304 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Reinholdt, S. & Hörte, S.-å. (1998). Ett könsperspektiv på ohälsa och yrke (ed.). Luleå: Luleå tekniska universitet
Open this publication in new window or tab >>Ett könsperspektiv på ohälsa och yrke
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Ett antal mönster framkommer i förstudien när det gäller nyckelfaktorerna yrke, kön och geografisk lokalisering och dess samband med ohälsa. Det finns ett tydligt mönster när det gäller ohälsans fördelning över yrkeskategorier, vissa yrken återkommer med en hög andel ohälsodrabbade. Även om ohälsans form varierar (långtidssjuka, arbetsskadade, förtidspensionerade) följer yrkestillhörigheten ett mönster. Ett samband kan skönjas såväl mellan de olika formerna av hälsa som mellan ohälsa och yrkestillhörighet totalt. Ohälsan varierar vidare på ett systematiskt sätt mellan män och kvinnor - kvinnor är sjukare och nyttjar sjukvården mer än män, som i sin tur har högre dödlighet. Kvinnor har generellt sett ett högre ohälsotal än män. Det finns även ett återkommande mönster, som inte bara omfattar skillnader mellan könen och den totala ohälsobilden, utan även den partiella ohälsan. Kvinnor är i högre utsträckning partiellt sjukskrivna och partiellt förtidspensionerade än män. Män och kvinnor i otraditionella yrkesroller har klara överrisker att drabbas av ohälsa. Förutom andra individ- och miljörelaterade faktorer har arbetsplatsens könssammansättning identifierats som en faktor att ta hänsyn till när ohälsans variationer ska förstås. Det finns även regionala variationer i ohälsa med systematiska inslag. Norrbotten har det högsta ohälsotalet och den lägsta andelen partiella sjukskrivningar och förtidspensioneringar i riket (vilket precis som på riksnivå i synnerhet gäller kvinnor). Vidare har Norrbotten den kortaste genomsnittliga tid från dess ett sjukfall inleds till en eventuell övergång i förtidspension. Rikets högsta förtidspensionsfrekvens återfinns även i Norrbotten, samtidigt som länet uppvisar en lägre andel långa sjukfall. Uppdragsgivare: Försäkringskassan, Yrkesinspektionen, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Place, publisher, year, edition, pages
Luleå: Luleå tekniska universitet, 1998. p. 120
Series
Centrum för utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, CUFS, ISSN 1403-5294 ; 1998:002
Identifiers
urn:nbn:se:ltu:diva-24187 (URN)a05be8c0-e947-11dc-9092-000ea68e967b (Local ID)a05be8c0-e947-11dc-9092-000ea68e967b (Archive number)a05be8c0-e947-11dc-9092-000ea68e967b (OAI)
Note
Godkänd; 1998; 20080303 (ysko)Available from: 2016-09-29 Created: 2016-09-29 Last updated: 2017-11-24Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications