2345678 201 - 250 of 488
rss atomLink to result list
Permanent link
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Olsson, Viktoria
    et al.
    Kristianstad University, School of Education and Environment, Avdelningen för Mat- och måltidsvetenskap. Kristianstad University, Research Environment Food and Meals in Everyday Life (MEAL).
    Larsson, Ewa
    Igelösa Life Science AB, Sweden.
    Wallin Bengtsson, Viveca
    Kristianstad University, Research environment Oral Health - Public Health - Quality of Life (OHAL). Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap.
    Widén, Cecilia
    Kristianstad University, School of Health and Society, Avdelningen för Oral hälsa och folkhälsovetenskap. Kristianstad University, Research environment Oral Health - Public Health - Quality of Life (OHAL).
    Sensory acceptance of a diet designed to counteract obesity, diabetes and periodontaldisease2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    A modified Nordic diet, developed by Igelösa Life Science AB, was tested in a clinical pilot study including ten individuals with type 2 diabetes during two weeks. The diet was based on locally produced, traditional ingredients such as intact grains, vegetables, legumes, root vegetables, fish, poultry, fruit and nuts. The intake of sugar, red meat and dairy products was restricted. One of the aims of the study was to study the sensory acceptance of the diet.

    The study was designed as a case-series. The diet was provided, ready-made and free of charge, to both the experimental subjects (N=10) and their partners (N=5). Two subjects were excluded due to heath implications, not related to the diet. The sensory acceptance was measured through questionnaire data and two focus groups (before and after the 2-week test period, 20 minutes each). Partners were invited to participate in the focus group interviews.

    Data from the questionnaire showed a high degree of liking for most meals. The result of the focus groups indicated the importance of the every-day meal as a social activity. They further expressed satisfaction with sensory properties and the perceived health benefits of the Igelösa diet but also some frustration regarding small portions, too little salt and somewhat unfamiliar ingredients.

    Sensory acceptance for diets nutritionally designed for weight reduction and/or maintenance is  a key factor. Despite the low number of participants, the pilot study indicate that the Igelösa diet is well accepted. An innovation of the study was that both the experimental subjects and their partners received the diet. The participants stated that this was supportive, facilitating adherence and promoting long-term impact on health. Habits, such as poor diet, can only be defeated by a concerted team effort and our work provide a glimpse of the potential benefits   of this shared approach.

  • Carlsson, Per
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Center for Medical Technology Assessment, Linköping University.
    Hedbrant, Johan
    System Analysis Group, Link6ping University.
    Pedersen, Knud
    The Department of Urology, Ryhov County Hospital in Jönköping, Sweden.
    Varenhorst, Eberhard
    The Department of Urology, Norrköping County Hospital, Sweden.
    Gray, Darryl
    Sector of Clinical Epidemiology, Mayo Clinic, Rochester, USA.
    An evaluation of prostate cancer screening using a decision analytic model1993Report (Other academic)
    Abstract [en]

    As early prostate cancer is often asymptomatic, the disease is often not diagnosed until it has reached an advanced, incurable stage. However, if diagnosed when it is still confined to the prostate, prostate caner is potentially curable. At present, there are no completed prospective evaluations or other scientific evidence to suggest that prostate cancer mortality is reduced or that quality of life is increased either by curative treatment or by screening programmes. However, the potential effects of a screening programme can be modelled using decision analytic computer software.

    The aim of this project was to develop a model for comparing the expected quality-adjusted life expectancy for a group of men subjected to a programme of screening for prostate cancer to that of a control group with conventional case-finding, given limited empirical data on the effectiveness of both strategies.

    Due to limitations of existing data, the analysis was developed during the early stages of evaluating a prostate cancer screening programme. We wish to illustrate how an analytic tool such as this model can be used in the future.

    The model was functionally separated into two parts. The first part, the observation submodel, covers the first 6 years of the programme and classifies the screened population into different quality of life states, based on observed outcomes. The second part, the simulation submodel, predicts quality adjusted life-years for healthy participants and for prostate cancer patients who receiving curative treatment or expectant management. Data for the model were obtained from a pilot programme on screening for prostate cancer in which a randomly selected population sample has been screened by digital rectal examination in Norrköping Sweden in 1987 and 1990. The outcome evaluated in the model was quality-adjusted life expectancy for individuals in the cohort invited to the screening programme, compared to results for population controls.

    While the preliminary results identify some health benefits associated with screening, more accurate empirical data for a number of key variables could improve the evaluation. One feature of this model is that it combines solid, empirical data from the observation submodel with simulated results. When better empirical data on the actual consequences of different strategies are available, they can easily be analysed by using this model.

  • Johannesson, Magnus
    et al.
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Hedbrant, Johan
    Center of Technology Transfer, Institute of Technology, Linköping Universitgy, Sweden.
    Jönsson, Bengt
    Linköping University, Department of Thematic Studies, Health and Society. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    A computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention1991Report (Other academic)
    Abstract [en]

    In this paper a computer simulation model for cost-effectiveness analysis of cardiovascular disease prevention is presented. The computer simulation model was written in Turbo Pascal to be used on an IBM-PC compatible. The model was based on the 8-year logistic multivariate risk equations for coronary heart disease (CHD) and stroke from the Framingham heart study, but the regression coefficients can easily be changed if local data exists. The main advantages of the model are that it is easy to use, transparent, and flexible. The model was mainly developed for scientific purposes, but should be useful also for educational purposes and clinical decision analysis. The modelling approach should also be useful in many other medical areas.

  • Höbeda, Peet
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Beläggningsmaterials polerings- och nötningsegenskaper1970Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport behandlas försök som utfördes under år 1967. Dessa var av orienterande natur och resultaten redovisades därför icke i avvaktan på vidare undersökningar. Då arbetsuppgifterna förändrats, avses ytterligare, mera omfattande försök icke att utföras med hjälp av den brittiska "Accelerated Polishing Machine" som använts för att efterlikna trafikslitaget.

    De redovisade undersökningarna är försök att utvidga utrustningens användningsområde med hjälp av vissa modifikationer. Erhållna resultat ansågs vara av ett visst intresse, vilket motiverat en sammanställning.

    Rapporten består av två delar. Den första behandlar friktions- och nötningsegenskaperna hos tunna, epoxybundna beläggningar med finkorniga ballastmaterial, som undersökts petrografiskt. Högvärdiga syntetiska bindemedel i kombination med speciella ballastmaterial har på senare år i viss utsträckning börjat användas utomlands för att framställa slitlager med hög friktion, speciellt till kritiska ställen som rondeller och farliga vägkorsningar. De har använts till att förbättra äldre blankslitna beläggningars strävhet. Genom beläggningstypens lätthet och vattentäthet kunde ekonomiska lätta brokonstruktioner erhållas.

    Den andra delrapporten behandlar ytbehandlingsstens poleringsegenskaper och-kompletterar tidigare gjorda försök. Undersökningarna med modifierad utrustning har belyst vissa problem vid laboratorieförsöket och i fråga om korrelationen med beläggningars friktionsegenskaper enligt bromsförsök i full skala.

  • Östling, Robert
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, Computational Linguistics.
    Tiedemann, Jörg
    Continuous multilinguality with language vectors2017In: Proceedings of the 15th Conference of the European Chapter of the Association for Computational Linguistics: Volume 2, Short Papers, 2017, 644-649 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Most existing models for multilingual natural language processing (NLP) treat language as a discrete category, and make predictions for either one language or the other. In contrast, we propose using continuous vector representations of language. We show that these can be learned efficiently with a character-based neural language model, and used to improve inference about language varieties not seen during training. In experiments with 1303 Bible translations into 990 different languages, we empirically explore the capacity of multilingual language models, and also show that the language vectors capture genetic relationships between languages.

  • Bjerva, Johannes
    et al.
    Östling, Robert
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, Computational Linguistics.
    Cross-lingual Learning of Semantic Textual Similarity with Multilingual Word Representations2017In: Proceedings of the 21st Nordic Conference on Computational Linguistics / [ed] Jörg Tiedemann, Linköping, 2017, 211-215 p.Conference paper (Refereed)
  • Sandberg, Ulf
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Studies of tire/road noise generation and measurement: state-of-the-art supplement1987Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Over the past 20 years, studies on the subject of tire/road noise generation have been published by several authors. It is likely that a reader would find the empirical evidence and the resulting conclusions published in them rather inconclusive and muddling. After the International Conference on Tire Noise in 1979 it was summarized that "The disagreement on which generating mechanisms are most important appeared to be almost as great as before". The controversy is still a fact and may sometimes lead to rather "hot" discussions.

    This report has the ambition of trying to bridge the gaps between the differing views and to emphasize on discussing the major results of research regarding the road surface influence on tire/road noise generation appearing in the latest decade. It also includes supplementary data from the author's research where this is appropriate.

  • Forskardagar - vägtransporter: del 2: rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping 1984-01-10--11: beträffande trafiksäkerhet, trafikmedicin, trafikteknik, fordonsteknik, vägars drift och underhåll1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Detta VTI Meddelande utgör del 2 av den slutdokumentation som tagits fram från VTIs forskardagar 1984-01-10--11.

    I del 1 (VTI Meddelande 386) redovisas program, deltagarförteckning samt de inledningsanföranden som hölls vid forskardagarna.

  • Eliasson, Eva
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Rehn, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Health and social care teachers' descriptions of challenges in their teaching at upper secondary school2017In: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 7, no 1, 42-63 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Since vocational teachers not only mediate theoretical and practical knowledge, but also ideals concerning the professionals’ personalities and actions, the aim of this study is to analyse if and how these ideals influence the highlighted challenges of teaching. The study is drawing on a social constructionist perspective; the method used involves 17 qualitative interviews. The challenges mentioned were as follows: lack of motivation, language and cultural factors, low status of the occupation and plagiarism. Underlying ideals rooted in the health care sector were that students should become a carer because of an inner desire. Moral and ethical values were other ideals that underpinned themes such as dealing with plagiarism and the problems experienced with non-native Swedes. An underlying fact is also the low traditional status of the nursing assistants, a challenge the teachers try to handle without effective tools. In the order to understand the challenges and handle them, the teachers construct categories of differences. This is visible when the categorisation of students is made based on motivation and ethnicity. The findings highlight the importance of courses

  • Forskardagar - vägtransporter: del 1: rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping 1984-01-10--11: beträffande allmänna frågor om transportpolitik, transportgeografi, trafikplanering och kollektivtrafik, godstransporter och materialadministration1984Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    VTI:s forskardagar var det första försöket att samla forskare och avnämare inom främst vägtransportforskningsområdet. Under två dagar (1984-01-10--11) hölls 64 anföranden av forskare från hela landet kring frågor om transportpolitik, trafiksäkerhet, trafikmedicin, trafikteknik, fordonsteknik, transportgeografi, godstransporter, materialadministration samt vägars drift och underhåll. Totalt besöktes forskardagarna av ca 450 deltagare.

    Detta Meddelande tillsammans med VTI Meddelande 387 utgör dokumentationen från forskardagarna. Att täcka samtliga föredrag har inte varit möjligt. Programmet ger för den intresserade läsaren namn på föredragshållare, vilket ger möjlighet att ta direktkontakt i de fall där någon dokumentation inte finns.

  • Bjersand, Kathrine
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health, Obstetrics and Gynaecology.
    Seidal, Tomas
    Department of Pathology, Halmstad Medical Center Hospital, Halmstad, Sweden.
    Sundström Poromaa, Inger
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health, Obstetrics and Gynaecology.
    Åkerud, Helena
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Immunology, Genetics and Pathology, Medicinsk genetik och genomik.
    Skírnisdottir, Ingiridur
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Women's and Children's Health, Obstetrics and Gynaecology.
    The clinical and prognostic correlation of HRNPM and SLC1A5 in pathogenesis and prognosis in epithelial ovarian cancer2017In: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, no 6, e0179363Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To evaluate the prognostic effect of the Heterogeneous nuclear ribonucleoprotein type M (HNRPM) and Solute carrier 1A5 (SLC1A5) in FIGO-stages I-II epithelial ovarian cancer.

    METHODS: A retrospective cohort study was designed to investigate the prognostic effect of HNRPM and SLC1A5, and the association with clinical-pathologic characteristics in 131 patients with FIGO-stages I-II epithelial ovarian cancer. Tissue microarrays were constructed and protein levels were assessed by immunohistochemistry (IHC).

    RESULTS: Positive HRNPM status was associated with positive staining for PUMA (P = 0.04), concomitant PUMA and p21 staining (P = 0.005), and VEGF-R2 (P = 0.003). Positive SLC1A5 staining was associated with positive staining of p27 (P = 0.030), PUMA (P = 0.039), concomitant PUMA and p27 staining, and VEGF-R2 (P = 0.039). In non-serous tumors (n = 72), the SLC1A5 positivity was associated with recurrent disease (P = 0.01). In a multivariable logistic regression analysis FIGO-stage (OR = 12.4), tumor grade (OR = 5.1) and SLC1A5 positivity (OR = 0.1) were independent predictive factors for recurrent disease. Disease-free survival (DFS) in women with SLC1A5-positive non-serous tumors was 92% compared with of 66% in patients with SLC1A5-negative non-serous tumors (Log-rank = 15.343; P = 0.008). In Cox analysis with DFS as endpoint, FIGO-stage (HR = 4.5) and SLC1A5 status (HR = 0.3) were prognostic factors.

    CONCLUSIONS: As the proteins HRNPM and SLC1A5 are associated with the cell cycle regulators p21 or p27, the apoptosis regulators PTEN and PUMA, and the VEGF-R2 it is concluded that both proteins have role in the pathogenesis of ovarian cancer. In patients with non-serous ovarian cancer SLC1A5 protects from recurrent disease, presumably by means of biological mechanisms that are unrelated to cytotoxic drug sensitivity.

  • Wahlström, Erik
    et al.
    Norwegian Univ Sci & Techn, Dept Phys, NTNU, N-7491 Trondheim, Norway..
    Macia, Ferran
    CSIC, Inst Ciencia Mat Barcelona ICMAB, Campus UAB, E-08193 Barcelona, Spain..
    Boschker, Jos E.
    Norwegian Univ Sci & Techn, Dept Elect Syst, N-7491 Trondheim, Norway.;Leibniz Inst Crystal Growth, Max Born Str 2, D-12489 Berlin, Germany..
    Monsen, Åsmund
    Norwegian Univ Sci & Techn, Dept Phys, NTNU, N-7491 Trondheim, Norway..
    Nordblad, Per
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Technology, Department of Engineering Sciences, Solid State Physics.
    Mathieu, Roland
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Technology, Department of Engineering Sciences, Solid State Physics.
    Kent, Andrew D.
    NYU, Dept Phys, 4 Washington Pl, New York, NY 10003 USA..
    Tybell, Thomas
    Norwegian Univ Sci & Techn, Dept Elect Syst, N-7491 Trondheim, Norway..
    Twinned-domain-induced magnonic modes in epitaxial LSMO/STO films2017In: New Journal of Physics, ISSN 1367-2630, E-ISSN 1367-2630, Vol. 19, 063002Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The use of periodic magnetic structures to control the magneto-dynamic properties of materials-magnonics-is a rapidly developing field. In the last decade, a number of studies have. shown that metallic films can be patterned or combined in patterns that give rise to well-defined magnetization modes,. which. are formed due to band folding or band gap effects. To explore and utilize these effects in a wide frequency range, it is necessary to pattern samples at the sub-micrometer scale. However, it is still a major challenge to produce low-loss magnonic structures with periodicities at such length scales. Here, we show that for a prototypical perovskite, La-0.7 Sr0.3MnO3, the twinned structural order can be used to induce a magnetic modulation with a period smaller than 100 nm, demonstrating a bottomup approach for magnonic crystal growth.

  • Hållsten, Stina
    Södertörn University, School of Culture and Education, Swedish Language. Södertörns högskola.
    Stöttning av skrivande i ett digitalt diskussionsforum: Kan den digitala lärplattformens kursdesign utvecklas genrepedagogiskt?2017In: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 7, no 1, 13-28 p.Article in journal (Refereed)
  • Gustafson, Kent
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Test av väglagsgivare i VTIs provvägsmaskin1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vägverkets VViS (VägVäder informationsSystem) består av mätstationer som är kopplade till en mätcentral. Mätstationerna är utrustade med sensorer för registrering av olika väder och väglagsdata. Prov pågår bl.a. med väglags- och fryspunktsgivare av svenskt och schweiziskt fabrikat. Ett frågetecken är huruvida givama kan motstå dubbdäckens inverkan och i så fall hur länge.

    Vid VTI finns en provvägsmaskin för accelererad provning där slitagepåverkan på en yta av det här slaget kan provas. Maskinen har 6 axlar som kan förses med dubbdäck. Maskinens hjul går på en cirkulär bana med omkretsen 16,5 m. Med en normal beläggning kan man uppnå ett spårdjup av ca 20 mm efter 300 000 varv eller ca 3 veckors körning. Avnötningen motsvarar flera års slitage ute på en väg med relativt stor trafik.

    lnverkan av dubbdäckens nötning har i provvägsmaskinen undersökts avseende en schweizisk givare "Vibrometer". Provningen har skett genom att i banan montera givaren och därefter köra maskinen tills givaren inte fungerade längre. Givarens funktion registrerades samtidigt som avnötningen uppmättes genom noggrann tvärprofilering över densamma. Vid försöket provades också avnötningen på en annan "sensor", eller närmare bestämt en attrapp av en sensor. Denna attrapp bestod av ett lättmetallrör, ca 60 mm i diameter, och fyllt med akrylat. Meningen är att i detta rör montera en fryspunktssensor.

    Bergab AB, Göteborg ansvarade för att givaren "Vibrometer" levererades till VTI, var i funktion samt att data från sensorn registrerades. Under försökets gång registrerades med dataloggers hjälp kontinuerligt givarens utdata, varigenom funktionen kunde följas.

    Försöket pågick i första hand tills fryspunktsgivaren inte fungerade längre, vilket emellertid inträffade relativt snabbt. Försöket fortsatte därefter tills 100 000 varv hade avverkats. Därigenom erhölls ett mekaniskt avnötningstest av de ingående givarna.

    l föreliggande rapport redovisas försökets utförande och resultatet av provet.

  • Paulsson, Johan
    et al.
    Harvard Univ, Dept Syst Biol, Boston, MA 02115 USA..
    El Karoui, Meriem
    Harvard Univ, Dept Syst Biol, Boston, MA 02115 USA.;Univ Edinburgh, Inst Cell Biol, Sch Biol Sci, Edinburgh EH9 3JR, Midlothian, Scotland..
    Lindell, Monica
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Medical Biochemistry and Microbiology.
    Hughes, Diarmaid
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Medical Biochemistry and Microbiology.
    The processive kinetics of gene conversion in bacteria2017In: Molecular Microbiology, ISSN 0950-382X, E-ISSN 1365-2958, Vol. 104, no 5, 752-760 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Gene conversion, non-reciprocal transfer from one homologous sequence to another, is a major force in evolutionary dynamics, promoting co-evolution in gene families and maintaining similarities between repeated genes. However, the properties of the transfer - where it initiates, how far it proceeds and how the resulting conversion tracts are affected by mismatch repair - are not well understood. Here, we use the duplicate tuf genes in Salmonella as a quantitatively tractable model system for gene conversion. We selected for conversion in multiple different positions of tuf, and examined the resulting distributions of conversion tracts in mismatch repair-deficient and mismatch repair-proficient strains. A simple stochastic model accounting for the essential steps of conversion showed excellent agreement with the data for all selection points using the same value of the conversion processivity, which is the only kinetic parameter of the model. The analysis suggests that gene conversion effectively initiates uniformly at any position within a tuf gene, and proceeds with an effectively uniform conversion processivity in either direction limited by the bounds of the gene.

  • Cruz Suárez, Juan Carlos
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Romance Studies and Classics.
    José Martínez Rubio, Las formas de la verdad. Investigación, docuficción y memoria en la novela hispánica (2000-2015)2017In: Moderna Språk, ISSN 2000-3560, E-ISSN 2000-3560, Vol. 111, no 1, 209-211 p.Article, book review (Refereed)
  • Elander, Pär
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Myndigheter, Sveriges geologiska undersökning, SGU.
    Fiberbankar i Norrland: Metoder för efterbehandling av fibersediment samt sammanställning av gränsvärden för förorenat sediment.2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bevisat effektiva och internationellt erkända ex-situ och in-situ tekniker för att åtgärda alt. hantera

    förorenade sediment finns att tillgå och bör kunna användas för efterbehandling av fibersediment.

    Dessa innefattar: borttagning (muddring och grävning), förstärkt naturlig självrening (MNR), utökad

    förstärkt naturlig självrening (EMNR), in-situ övertäckning och in-situ behandling.


    Det finns både för- och nackdelar med varje åtgärdsteknik. En nackdel som är gemensam för alla

    in-situ tekniker (MNR, EMNR, övertäckning och behandling) är att sedimentföroreningen finns

    kvar, åtminstone delvis, och under en viss tid. Betydande nackdelar med tekniker som bygger på

    borttagning är att de normalt är mer (ibland mycket mer) kostsamma än in-situ tekniker, och att

    restföroreningar ofta finns kvar efter borttagning.


    Det finns ingen generellt tillämpbar teknik som passar alla platser. Dessutom bör det inte finnas

    någon förutfattad åsikt om att en särskild teknik, såsom muddring eller övertäckning, är mest

    lämplig för en given plats utan att en platsspecifik utvärdering gjorts. Ett objektivt och systematiskt

    val av vilken åtgärdsteknik eller kombination av åtgärdstekniker som är bäst lämpad och mest

    kostnadseffektiv är en plats- och projektspecifik process.


    Processen för att välja åtgärd måste beakta och väga flera, ibland motstridiga, faktorer: hastighet

    • och nivå på riskreduceringen, föroreningstyper och koncentrationer, platsförhållanden, sedimentegenskaper, framtida förväntad platsanvändning, kostnad för alla delar av åtgärden.


    Före sedimentåtgärder på en förorenad plats bör en riskbedömning göras för att: a) dokumentera

    att sedimentföroreningen faktiskt innebär oacceptabla risker för miljön och/eller människors hälsa,

    b) identifiera vilka sedimentföroreningar som styr riskerna på en plats. Även om många ex-situ

    • och in-situ åtgärder kan vara lämpliga för en mängd olika föroreningstyper och koncentrationer

    kan de specifika sedimentföroreningar som styr risken på en plats bestämma inte bara vilken som

    är den lämpligaste åtgärden i stort, utan också specifik utformning av en åtgärd, som vissa typer av



    Att identifiera och ha kontroll över pågående föroreningar på en plats - innan åtgärder görs på

    platsen om så är praktiskt möjligt - är avgörande för säkra att åtgärderna är framgångsrika även på

    längre sikt. Föroreningskällor kan vara primära (från land), sekundära (från näraliggande sedimentområden,eller bådadera. Det är fullt möjligt att utforma och utföra en fungerande sedimentåtgärd, men om betydande ej åtgärdade föroreningskällor finns kvar efter åtgärdens genomförande, har den förmodligen åstadkommit föga vad gäller reducering av exponering för föroreningar och relaterade risker.

  • Tatipala, Sravan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Suddapalli, Nikshep Reddy
    Pilthammar, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering. Volvo Cars.
    Sigvant, Mats
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering. Volvo Cars.
    Johansson, Christian
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Mechanical Engineering.
    Simulation-Driven Design Approach for Design and Optimization of Blankholder2017In: Journal of Physics: Conference Series (JPCS), 2017Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Reliable design of stamping dies is desired for efficient and safe production. The design of stamping dies are today mostly based on casting feasibility, although it can also be based on criteria for fatigue, stiffness, safety, economy. Current work presents an approach that is built on Simulation Driven Design, enabling Design Optimization to address this issue. A structural finite element model of a stamping die, used to produce doors for Volvo V70/S80 car models, is studied. This die had developed cracks during its usage. To understand the behaviour of stress distribution in the stamping die, structural analysis of the die is conducted and critical regions with high stresses are identified. The results from structural FE-models are compared with analytical calculations pertaining to fatigue properties of the material. To arrive at an optimum design with increased stiffness and lifetime, topology and free-shape optimization are performed. In the optimization routine, identified critical regions of the die are set as design variables. Other optimization variables are set to maintain manufacturability of the resultant stamping die. Thereafter a CAD model is built based on geometrical results from topology and free-shape optimizations. Then the CAD model is subjected to structural analysis to visualize the new stress distribution. This process is iterated until a satisfactory result is obtained. The final results show reduction in stress levels by 70% with a more homogeneous distribution. Even though mass of the die is increased by 17 %, overall, a stiffer die with better lifetime is obtained. Finally, by reflecting on the entire process, a coordinated approach to handle such situations efficiently is presented.

  • Sandin, Gustav
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioeconomy, Biorefinery and Energy.
    Life cycle assessment in the development of forest products: Contributions to improved methods and practices2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    The prospect of reducing environmental impacts is a key driver for the research and development (R&D) of new forest products. Life cycle assessment (LCA) is often used for assessing the environmental impact of such products, e.g. for the purpose of guiding R&D. The aim of this thesis is to improve the methods and practices of LCA work carried out in the R&D of forest products. Six research questions were formulated from research needs identified in LCA work in five technical inter-organisational R&D projects. These projects also provided contexts for the case studies that were used to address the research questions. The main contributions of the research are as follows:

    Regarding the planning of LCA work in inter-organisational R&D projects, the research identified four characteristics that appear to be important to consider when selecting the roles of LCAs in such projects: (i) the project’s potential influence on environmental impacts, (ii) the degrees of freedom available for the technical direction of the project, (iii) the project’s potential to provide required input to the LCA, and (iv) access to relevant audiences for the LCA results.

    Regarding the modelling of future forest product systems, it was found that (i) it is important to capture uncertainties related to the technologies of end-of-life processes, the location of processes and the occurrence of land use change; and (ii) the choice of method for handling multi-functionality can strongly influence results in LCAs of forest products, particularly in consequential studies and in studies of relatively small co-product flows.

    Regarding the assessment of environmental impacts of particular relevance for forest products, it was found that using established climate impact assessment practices can cause LCA practitioners to miss environmental hot-spots and make erroneous conclusions about the performance of forest products vis-à-vis non-forest alternatives, particularly in studies aimed at short-term impact mitigation. Also, a new approach for inventorying water cycle alterations was developed, which made it possible to capture catchment-scale effects of forestry never captured before.

    To connect the LCA results to global challenges, a procedure was proposed for translating the planetary boundaries into absolute product-scale targets for impact reduction, e.g. to be used for evaluating interventions for product improvements or for managing trade-offs between impact categories.

  • Berglund, Liliane
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Bitumen och dess kemi: minnesanteckningar från ett studiebesök vid Neste OY (Finland)1988Report (Other academic)
  • Colomer, Laia
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Cultural Sciences.
    Commentary on Time Travelling and Cinema2017In: The Archaeology of Time Travelling: Experiencing the Past in the 21st Century / [ed] Bodil Petersson, Cornelius Holtorf, Oxford: Archeopress, 2017, 229-232 p.Chapter in book (Refereed)
  • Nissling, Anders
    et al.
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Biology, Department of Ecology and Genetics, Limnology.
    Nyberg, Sofia
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Science and Technology, Biology, Department of Ecology and Genetics.
    Petereit, Christoph
    GEOMAR Helmholtz Ctr Ocean Res Kiel, D-24105 Kiel, Germany..
    Egg buoyancy of flounder, Platichthys flesus, in the Baltic Sea-adaptation to salinity and implications for egg survival2017In: Fisheries Research, ISSN 0165-7836, E-ISSN 1872-6763, Vol. 191, 179-189 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Vertical distribution of eggs as determined by the egg buoyancy, i.e. the difference in specific gravity between the egg and the ambient water, have profound implications for the reproductive success and hence recruitment in fish. Here variability in egg specific gravity of flounder, Platichthys flesus, was studied along a salinity gradient and by comparing two reproductive strategies, spawning pelagic or demersal eggs. Egg characteristics of 209 egg batches (covering ICES subdivisions (SD) 22-29 in the brackish water Baltic Sea) was used to reveal the significance of egg diameter and egg dry weight for egg specific gravity (ESG), subpopulations, and egg survival probabilities of pelagic eggs following a major saline water inflow event. As an adaptation to salinity, ESG (at 7 degrees C) differed (p <0.001) between areas; three subpopulations of flounder with pelagic eggs: 1.0152 +/- 0.0021 (mean +/- sd)g cm(-3) in SD 22, 1.0116 +/- 0.0013 g cm(-3) in SD 24 and 25, and 1.0096 +/- 0.0007 g cm(-3) in SD 26 and 28, contrasting to flounder with demersal eggs, 1.0161 +/- 0.0008 g cm(-3). Egg diameter differed (p <0.001) between subpopulations; from 1.08 +/- 0.06 mm (SD 22) to 1.26 +/- 0.06 mm (SD 26 and 28) for pelagic eggs and 1.02 +/- 0.04 mm for demersal eggs, whereas egg dry weight was similar; 37.9 +/- 5.0 mu g (SD 22) and 37.2 +/- 3.9 mu g (SD 28) for pelagic, and 36.5 +/- 6.5 mu g for demersal eggs. Both egg diameter and egg dry weight were identified as explanatory variables, explaining 87% of the variation in ESG. ESG changed during ontogeny; a slight decrease initially but an increase prior to hatching. Egg survival probabilities judged by combining ESG and hydrographic data suggested higher egg survival in SD 25 (26 vs 100%) and SD 26 (32 vs 99%) but not in SD 28 (0 and 3%) after the inflow event, i.e. highly fluctuating habitat suitability. The results confirm the significance of ESG for egg survival and show that variability in ESG as and adaptation to salinity is determined mainly by water content manifested as differences in egg diameter; increase in diameter with decreasing salinity for pelagic eggs, and decreased diameter resulting in demersal eggs.

  • Hansson, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Kustfilm Nord AB.
    Marin inventering vid Långvind sommaren 20072011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Norra Långvindsområdet har mycket höga naturvärden. Här finns en mångfald av habitat. Djupt

    inskurna vikar med varierande djup, kustmynnande vattendrag, öar och skär i skyddade och

    exponerade lägen, moränryggar och jätteblock samt flacka bottnar med dy, lera, sand och grus.

    Området ligger långt från större industrier och samhällen. Den lokala påverkan begränsas till

    småbåtshamnar vid fritidsområdet och Långvinds bruk, samt eventuellt urlakning av de

    slaggrester från tidigare järnframställning som hamnen där är uppbyggd på.


    Kust och öar i exponerade lägen har tillståndsklass 1 enligt Naturvårdsverkets normer

    ”Tillståndsklassning för hårdbotten i mellanskärgård i Bottenhavet” (Naturvårdsverket 2005).

    Djuputbredningen av smaltång är 10,5 m vid flera lokaler. Området mellan fastlandets vikar och

    den inre, skyddande linjen av holmar visar klar sötvattenpåverkan. De senaste årens ökning av den

    fintrådiga rödalgen Polysiphonia fucoides längs länets kust kunde konstateras även vid denna


  • Johansson, Ulf
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån: Utvärdering av inventeringsfiske 2012-20132013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Inventeringsfiske med strömöversiktsnät utfördes i vattendragen Gavleån (MQ 21 m3/s) och

    Testeboån (MQ 11,7 m3/s) från Juni till Oktober 2012 samt Februari till September 2013.

    Fisket utfördes som en del inom projektet återställande av fiskvandring i Gästrikland. Totalt

    gjordes i Gavleån 337 nätansträngningar på åtta olika lokaler och i Testeboån 103

    nätansträngningar på sex lokaler. Näten sattes från båt eller med hjälp av vadning, från 7 m

    till 0,3 m djup. Under fisket fångades 18 arter och totalt 5680 individer. Av det totala antalet

    arter som fångades under inventeringen fångades arterna vimma, nors, sutare, gös, id samt

    sarv endast i Gavleån ocht arterna harr och lax endast i Testeboån

  • Thulin, Hans
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Trafikolyckor och alkohol baserat på officiell statistik1992Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Enligt den officiella statistiken var är 1989 6-7 % av de olycksinblandade fordonsförarna misstänkt alkoholpåverkade vid olyckstillfället. Denna andel var ungefär lika stor för personbilsförare, motorcyklister och mopedister. Bland de motorfordonsförare som var inblandade i dödsolyckor detta år var enligt den officiella statistiken 10 % misstänkt alkoholpåverkade.

    Procentandelen misstänkt alkoholpåverkade är enligt den officiella statistiken olika stor för olika åldersgrupper. Betydligt större för de yngre åldersgrupperna än för de äldsta. Sålunda var 8-9 % av de olycksdelaktiga personbilsförarna i åldersgrupperna upp till 35 är misstänkt alkoholpåverkade vid olyckstillfället. Tar man hänsyn till tid på dygnet exempelvis tiden mellan klockan 24 och 4 på natten blir motsvarande andel så hög som 35 % för dessa grupper.

    Den officiella statistiken underskattar emellertid av olika skäl antalet alkoholrelaterade trafikolyckor. Hur stort detta bortfall är och vilken karaktär det har man flyktiga kunskaper om.

    Olika undersökningsresultat antyder emellertid att bortfallet är betydande. En undersökning som TSV redovisade sommaren -91 visade att 30 % av bilförarna som omkommit i trafikolyckor varit alkoholpåverkade- ca 55 % i singelolyckor och ca 11 % i flerfordonsolyckor. En undersökning som redovisades av rättsläkare i Umeå under hösten -91 visade att nära 60 % av bilförare omkomna i singelolyckor varit alkoholpåverkade.

    I föreliggande undersökning som bekostats av NTF görs en särskild bearbetning av den officiella statistiken. Syftet är att skapa ett underlag för att bedöma hur stort antalet skadade och dödade i alkoholrelaterade trafikolyckor är i den officiella statistiken.

  • Hansen, Jens
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Sammanställning av rikkärrsinventering i Gävleborgs län 2007-20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rikkärrsinventeringen i Gävleborg pågick 2007 – 2009 och metodiken följer Instruktion för inventering av rikkärr av Sebastian Sundberg. Fältinventeringarna utfördes av Anna Froster, 2007 och Jens Hansen, 2009.


    Under somrarna besöktes totalt 116 objekt och 185 delobjekt som klassades som rikkärr. 65 procent av dessa fanns inom objekt som var beskrivna i Våtmarksinventeringen (VMI). Det finns dock ytterliga objekt som inte kunde besökas på grund av tids- och resursbrist.


    Totalt noterades 79 rikkärrsindikerande arter, varav 41 kärlväxter och 38 mossor. 7 rödlistade

    arter och 3 arter under habitatdirektivet påträffades.

    En del rikkärr är stora, ända upp till 20 ha, men den genomsnittliga storleken är dock mellan 1

    och 2 ha. Meridianvärdet är 0,88 ha, vilket talar om att det finns många små rikkärr.

    Rikkärren har generellt höga naturvärden och vid inventeringen angavs 47 delobjekt (26 procent) inom klass 1-objekt och 96 delobjekt (52 procent) inom klass 2-objekt. 49 procent är

    topogena kärr och i övrigt ingår många rikkärr i komplexa strukturer.


    Det finns ett mycket stort behov för åtgärder som röjning, bete och slåtter för att restaurera och bevara rikkärren med sina speciella arter. 58 procent av delobjekten är i stort eller akut behov av åtgärder och det gäller framförallt slåtter som bedömdes som nödvändig inom totalt 91 procent av rikkärren. 14 procent av objekten var i behov av dämning.


    Det bedrivs i nuläget endast slåtter inom ett inventerat rikkärr; och det är viktigt att hävden upptas på många håll för att restaurera och bevara rikkärrmiljöarna.


    Det är önskvärt att all tillgänglig information om rikkärr inom Gävleborgs län samlas. Utöver

    de inventerade objekten finns t ex. 74 objekt som inte prioriterades för fältbesök eftersom de var relativt välkända beträffande arter.

  • Hansson, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Marin naturinvenetring 2006 i Gävleborgs län: Gran,Vitörarna, Notholmen, Hornslandet, Storjungfrun, Kalvhararna, Vitgrund- Norrskär2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]


    Syftet med studien var att utföra noggranna makroflora- och makrofauna- inventeringar och

    naturvärdes bedömningar i sju grunda havsvikar längs Gävleborgskusten. Målsättningen är att

    resultaten från undersökningarna ska ligga till grund för miljöövervakning av grunda vikar

    samt för skydd av värdefulla marina miljöer. Resultaten visar att samtliga av de sju inventerade områdena har höga eller mycket höga naturvärden.

    Tobisgrissla, vigg, ejder, svärta och småskrak. Få platser längs Gävleborgskusten visar upp en

    sådan rikedom på blåstång och smaltång. Ymniga bestånd täcker stora delar av hällarna på de

    exponerade delarna av Norrskär och Vitgrund. Dock kunde en negativ utveckling konstateras

    sedan 2004 års inventering.

  • Dondo, Tatendashe B.
    et al.
    Univ Leeds, Leeds Inst Cardiovasc & Metab Med, MRC, Bioinformat Ctr, Level 11,Worsley Bldg, Leeds LS2 9JT, W Yorkshire, England..
    Hall, Marlous
    Univ Leeds, Leeds Inst Cardiovasc & Metab Med, MRC, Bioinformat Ctr, Level 11,Worsley Bldg, Leeds LS2 9JT, W Yorkshire, England..
    West, Robert M.
    Univ Leeds, Leeds Inst Hlth Sci, Leeds, W Yorkshire, England..
    Jernberg, Tomas
    Karolinska Univ Hosp, Karolinska Inst, Dept Cardiol, Dept Med Epidemiol & Biostat, Stockholm, Sweden..
    Lindahl, Bertil
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Faculty of Medicine, Department of Medical Sciences, Cardiology. Uppsala University, Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, centrumbildningar mm, UCR-Uppsala Clinical Research Center.
    Bueno, Hector
    Ctr Nacl Invest Cardiovasc, Madrid, Spain.;Hosp Univ 12 Octubre, Inst Invest i 12, Madrid, Spain.;Hosp Univ 12 Octubre, Cardiol Dept, Madrid, Spain.;Univ Complutense Madrid, Fac Med, Madrid, Spain..
    Danchin, Nicolas
    Hop Europeen Georges Pompidou, Dept Cardiol, Paris, France.;AP HP, Paris, France.;Univ Paris 05, Paris, France..
    Deanfield, John E.
    UCL, Natl Inst Cardiovasc Outcomes Res, London, England..
    Hemingway, Harry
    UCL, London, England.;Farr Inst Hlth Informat Res, London, England..
    Fox, Keith A. A.
    Univ Edinburgh, Ctr Cardiovasc Sci, Edinburgh, Midlothian, Scotland..
    Timmis, Adam D.
    Barts Heart Ctr, Biomed Res Unit, Natl Inst Hlth, London, England..
    Gale, Chris P.
    Univ Leeds, Leeds Inst Cardiovasc & Metab Med, MRC, Bioinformat Ctr, Level 11,Worsley Bldg, Leeds LS2 9JT, W Yorkshire, England.;York Teaching Hosp NHS Fdn Trust, Dept Cardiol, York, N Yorkshire, England..
    beta-Blockers and Mortality After Acute Myocardial Infarction in Patients Without Heart Failure or Ventricular Dysfunction2017In: Journal of the American College of Cardiology, ISSN 0735-1097, E-ISSN 1558-3597, Vol. 69, no 22, 2710-2720 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: For acute myocardial infarction (AMI) without heart failure (HF), it is unclear if beta-blockers are associated with reduced mortality.

    OBJECTIVES: The goal of this study was to determine the association between beta-blocker use and mortality in patients with AMI without HF or left ventricular systolic dysfunction (LVSD).

    METHODS: This cohort study used national English and Welsh registry data from the Myocardial Ischaemia National Audit Project. A total of 179,810 survivors of hospitalization with AMI without HF or LVSD, between January 1, 2007, and June 30, 2013 (final follow-up: December 31, 2013), were assessed. Survival-time inverse probability weighting propensity scores and instrumental variable analyses were used to investigate the association between the use of beta-blockers and 1-year mortality.

    RESULTS: Of 91,895 patients with ST-segment elevation myocardial infarction and 87,915 patients with non-ST-segment elevation myocardial infarction, 88,542 (96.4%) and 81,933 (93.2%) received beta-blockers, respectively. For the entire cohort, with> 163,772 person-years of observation, there were 9,373 deaths (5.2%). Unadjusted 1-year mortality was lower for patients who received beta-blockers compared with those who did not (4.9% vs. 11.2%; p < 0.001). However, after weighting and adjustment, there was no significant difference in mortality between those with and without beta-blocker use (average treatment effect [ATE] coefficient: 0.07; 95% confidence interval [CI]: -0.60 to 0.75; p = 0.827). Findings were similar for ST-segment elevation myocardial infarction (ATE coefficient: 0.30; 95% CI: -0.98 to 1.58; p = 0.637) and non-ST-segment elevation myocardial infarction (ATE coefficient: -0.07; 95% CI: -0.68 to 0.54; p = 0.819).

    CONCLUSIONS: Among survivors of hospitalization with AMI who did not have HF or LVSD as recorded in the hospital, the use of beta-blockers was not associated with a lower risk of death at any time point up to 1 year.

  • Schreiber, Henrik
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Aquanalys.
    Fiskyngel i Långvind och Harkskär sommaren 20092010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Grunda havsvikar är i regel mycket viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för

    fisk. Här finns det substrat för lek, skyddande växtlighet, föda för de snabbt växande

    fiskynglen och, i opåverkade områden, en lämplig uppväxtmiljö vad gäller fysikaliska

    och vattenkemiska betingelser. Grunt vatten i kombination med förhållandevis lång

    omsättningstid i skyddade vikar ger upphov till höga vattentemperaturer under vår

    och försommar vilket främjar fiskynglens tillväxt. Den höga vattentemperaturen i

    trösklade grunda havsvikar anses vara en av två huvudfaktorer till varför de är så

    viktiga för fiskarnas reproduktion. Den andra huvudfaktorn är bottenvegetationen vars

    positiva inverkan kan antas bero på flera olika faktorer. Förutom att utgöra leksubstrat

    och en skyddad miljö för fiskyngel finns stora delar av födan för fiskyngel i anknytning

    till växtligheten.


    Syftet med föreliggande studie var att utföra en inventering av fiskyngelförekomsten i

    sju grunda havsvikar i Gävleborgs län. Fiskyngelundersökningen gjordes under

    perioden 27-29 juli 2009. Samtidigt samlades även data in avseende vattentemperatur,

    grumlighet, salthalt, djupförhållanden och påverkansgrad. Provtagningspunkter för

    fiskyngel, 12-25 per vik beroende på vikens storlek, förlades på samma punkter som

    vid föregående yngelinventering i de vikar sådana gjorts tidigare. I två vikar, Fäbodviken

    och Norra Dragöspunsen slumpades provtagningspunkterna ut så att de fördelades

    jämnt över lokalerna eftersom dessa vikar ej vegetationskarterats tidigare.

    Provtagningen skedde med sprängkapslar med 1 g sprängämne som detonerar på ca

    0,5 meters djup enligt standard utarbetad av Fiskeriverket. Metoden innebär att fisken

    flyter upp till ytan och håvas in.


    Studierna sommaren 2009 visar på mycket låga yngeltätheter och eventuellt på rekryteringsskador i de fem vikar med störst kontakt med öppet hav. I de två avsnörda

    vikarna som undersökts för första gången (Fäbodviken och Norra Dragöspunsen) var

    däremot tätheterna av yngel höga och rekrytering av mört, abborre och gädda verkar

    fungera. Eftersom temperaturförhållanden och klimatmässiga förutsättningar torde

    vara ungefär desamma i samtliga vikar kan variationer hos dessa faktorer uteslutas

    som orsak till den låga rekryteringsframgången i vikar som står i kontakt med öppet



    Rekryteringen av såväl gädda, abborre som cyprinider verkar ha försämrats i

    Långvindsvikarna under perioden 2002-2009. Samma trend visar Fiskeriverkets

    studier från Forsmarkstrakten i Uppsala län vilket pekar på att de rekryteringsproblem

    som ursprungligen observerades i Kalmarsund och södra Stockholms skärgård verkar

    sprida sig norrut. Det är därför av mycket stor betydelse att fiskrekryteringsstudierna

    fortsätter även kommande år i Gävleborgs län och helst även i angränsande län.

  • Pettersson, Hans-Erik
    et al.
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Englund, Anders
    Swedish National Road and Transport Research Institute.
    Haveriundersökningar i Karlstadregionen och i Stockholm: redovisning och utvärdering av Trafiksäkerhetsverkets försöksverksamhet 19911991Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under 1990 beslöt Trafiksäkerhetsverket (TSV) att genomföra försök med haveriundersökningar. Föreliggande rapport redovisar resultaten och en utvärdering av denna försöksverksamhet samt en rekommendation rörande fortsatt verksamhet.

    Inledningsvis ges en kort historik och en beskrivning av den aktuella situationen vad gäller haveriundersökningar i Sverige och utomlands.

    Rapporten ger vidare en kort beskrivning av planläggningsarbetet för projektet och av den utbildning som personalen fick före projektets start. Utbildningen avsåg såväl praktiska aspekter - alarmeringsrutiner, datainsamling och rapportering - som bakomliggande teoretiska resonemang och modeller.

    Den metodik som användes i projektet är en fallstudiemetodik med inriktning på händelseförloppet före kollision. Den teoretiska modell som ligger till grund för såväl datainsamling som analysarbete betonar systemaspekten hos trafiken dvs den ser trafik som ett samspel mellan trafikanter, fordon samt väg- och trafikmiljön. Analysen av olyckorna sker i termer av den informationsprocess som de inblandade trafikanterna svarat för i samband med olycksförloppet. Med detta som utgångspunkt förklaras alltid en olycka som resultatet av att trafikanten gått miste om någon information som varit nödvändig för att kunna undvika olyckan.

  • Qvarfordt, Susanne
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Borgiel, Mikael
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 20092011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län, en vegetationsinventering i ett område norr om Eskön. I denna rapport

    presenteras resultaten av inventeringen och följande statistiska modelleringar samt

    kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns även en

    sammanfattade naturvärdesbedömning av undersökningsområdet.


    Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden och

    nuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering på fem



    I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorvariablers (vågexponering, substrat, lutning

    och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet. Substrat var

    den variabel som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad. Modelleringen gav

    mycket starka modeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög

    sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området.


    Vegetationsinventeringen visade ett artrikt makroalgsamhälle som inkluderade arter som

    förknippas med rena ytterskärgårdsområden. De observerade blåstångssamhällena var

    generellt frodiga även om tången på en lokal såg mycket sliten ut. Den troligaste orsaken till

    tångens dåliga kondition på lokalen bedömdes vara naturliga populationsdynamiska skäl –

    den dör av ålder.


    Undersökningsområdet är relativt vågexponerat även om mer skyddade bottnar också finns

    representerade. Områdets begränsade djup, tillsammans med vågexponering och bottnar

    dominerade av hårda substrat gynnar frodiga och artrika makroalgsamhällen. Kärlväxternas

    utbredning begränsas däremot av bottensubstrat och vågexponering. På lämpliga bottnar växte

    dock frodiga kärlväxtsamhällen.


    Vegetationens djuputbredning antydde att det generellt är bra ljusförhållanden på bottnarna.

    Detta tillsammans med områdets begränsade djup skapar goda förutsättningar för hög

    vegetationstäckning i området, vilket gör hela området till ett viktigt habitat och

    födosöksområde för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.


    Miljöstatusen för området, baserad på expertbedömning delvis med stöd av Naturvårdsverkets

    bedömningsgrunder, uppskattades som hög. Sammantaget bedömdes undersökningsområdet

    ha ett mycket högt naturvärde

  • Qvarfordt, Susanne
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges Vattenekologer AB.
    Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 20082011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen i

    Gävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.

    Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skydd

    av natur.


    Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena i

    undersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marina

    naturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgen

    rödsträfse (Chara tomentosa).


    Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.

    Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationens

    artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarna

    insamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunans

    artsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling.


    Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter och

    makroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenar

    och block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckte

    växtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bilda

    heltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala.


    På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dock

    dominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endast

    enstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar ett

    tångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna i

    skärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,

    möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar som

    gjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredning

    och högre täckningsgrader av blåstång.


    Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högt

    naturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skapar

    en omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generellt

    artrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den var

    bältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %

    yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationsklädda

    bottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,

    vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.

    Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes ha

    mycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrika

    växtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De tre

    övriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden.


    Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfse

    jämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätte

    viken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventering

    än vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haft

    ett annat syfte.

  • Kruisselbrink, Thijs
    et al.
    Eindhoven University of Technology, the Netherlands.
    Aries, Myriam
    Jönköping University, School of Engineering, JTH, Civil Engineeering and Lighting Science. Eindhoven University of Technology, the Netherlands.
    Rosemann, Alexander
    Eindhoven University of Technology, the Netherlands.
    A Practical Device for Measuring the Luminance Distribution2017In: International Journal of Sustainable Lighting, ISSN 2586-1247, Vol. 19, no 1, 75-90 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Various applications in building lighting such as automated daylight systems, dynamic lighting control systems, lighting simulations, and glare analyzes can be optimized using information on the actual luminance distributionsof the surroundings. Currently, commercially available luminance distribution measurement devices are often not suitable for these kind of applications or simply too expensive for broad application. This paper describes the development of a practical and autonomous luminance distribution measurement device based on a credit card-sized single-board computer and a camera system. The luminance distribution was determined by capturing High Dynamic Range images and translating the RGB information to the CIE XYZ color space. The High Dynamic Range technology was essential to accurately capture the data needed to calculate the luminance distribution because it allows to capture luminance ranges occurring in real scenarios. The measurement results were represented in accordance with established methods in the field of daylighting. Measurements showed that the accuracy of the luminance distribution measurement device ranged from 5% to 20% (worst case) which was deemed acceptable for practical measurements and broad applications in the building realm.

  • Hansson, Peter
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten: Trendövervakning 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vid samtliga lokaler, i ett samlat område mellan Norrsundet och Eggegrund, kunde en

    minskning av täckningsgrad och djuputbredning av fucus konstateras från 2008 till 2010.

    Ett tydligt trendbrott noterades vid sju av de åtta lokalerna vid 2012 års inventering.

    Till denna inventering fogas även lokalerna GH9, Gråskälsbådan, och GH11, Lövgrund.

    Dessa ligger i samma område och har visat samma tendens som de övriga åtta lokalerna i

    detta område. (Se sid 9)

    Vid nio av de tio lokalerna i detta område kunde en tydlig föryngring av fucus konstateras.

    Nya skott har skjutit upp från rudiment av gamla ruskor och fästplattor. Även nya skott som

    fått fäste på egen hand påträffades. Antingen är det adventivgrenar som lossnat och fått nytt

    fäste, eller så är det nya skott via sexuell fortplantning.

    Endast vid lokal X1, Storbådan, har föryngring av fucus uteblivit.

    Lokalerna norr om Norrsundet har visat en mer blandad utveckling;

    Lokal X14, Drakön, visar den största tillbakagången i djuputbredning av fucus. Här noterades

    ett stort antal döende tångruskor parallellt med en tydlig föryngring av samma arter.

    Lokal X19, Tjuvön, visade på en tydlig positiv utveckling för fucus, både vad gäller

    täckningsgrad och djuputbredning.

    En tydlig ökning i förekomsten av blåmusslor, Mytilus edulis, kunde konstateras vid flertalet

    av lokalerna, särskilt i djupintervallet 11 till 13m.

  • Recensioner1999In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 36, no 4, 125-147 p.Article, book review (Other academic)
  • Gottby, Lijana
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kartläggning av kemikalieanvändning med fokus på vattendirektivsämnen i Norrlands kustlän: Ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen i samarbetsprojekt ”Kemikaliekartläggning NORD” mellan

    Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län.

    Kemikaliekartläggning på ämnesnivå genomfördes med hjälp av företag i Norrlands kustlän.


    Huvudsyftet med projektet har varit att undersöka användningen/hanteringen av kemiska

    ämnen med fokus på vattendirektivsämnen samt havsmiljöämnen (ämnen som listas i

    havsmiljökonventionerna HELCOM/BSAP och OSPAR).


    Totalt deltog 420 av 896 tillfrågade verksamheter i fyra län (Norrbotten, Västerbotten,

    Gävleborg och Västernorrland) i kemikaliekartläggningen år 2010/2011 och år 2007/2008

    (Västernorrlands län och Skellefteå kommun i Västerbottens län). Under 2010 uppdaterade

    Västernorrland siffrorna för de prioriterade ämnen som användes i största mängd år 2007.

    Svarsfrekvensen från samtliga län (inkluderat Västernorrlands och Skellefteå kommuns

    kartläggningar från år 2007/2008) varierade mellan 36-61 %.


    En sammanställning av resultatet visade att 16 av de 33 prioriterade vattendirektivsämnena

    hanteras eller förbrukas i de deltagande kustlänen, med en total mängd på ca 16 050 ton.

    Ämnen som dominerar var bensen, bly- och nickelföreningar, benso(a)pyren, di(2-

    etylhexyl)ftalat och naftalen.


    Av de särskilt förorenande vattendirektivsämnena (SFÄ-ämnen) dominerar hanteringen av

    metallerna zink, koppar, krom och deras föreningar. Några verksamheter hanterar också

    bronopol och glyfosat som ingår i SFÄ-ämneslistan. Den totala hanteringen av särskilt

    förorenande ämnen var ca 89 810 ton i samtliga Norrlands kustlän, varav ca 98,5 % kommer

    från råvaror som innehåller koppar- och zinkföreningarna som används inom gruv- och

    metallframställningsindustri i de nordligaste länen Norr- och Västerbotten.


    Projektet identifierade hantering av fem ämnen/ämnesgrupper (av 11 ämnen/ämnesgrupper)

    som ingår i HELCOM/BSAP prioriterade ämneslista. Den totala hanteringen av dessa

    havsmiljöämnena låg på 127 kg och berodde främst på hantering av mellankedjiga

    klorparafinner (MCCP).


    Av havsmiljöämnena som ingår i OSPAR-konventionen, hanterar Norrlands kustlän ca 2 840

    ton, varav ca 2 690 ton är bly och blyföreningar som hanteras i Västerbottens län.

    Västernorrlands länsstyrelse utförde under 2011 en förenklad livscykelanalys för ett urval av

    de vattendirektivsämnen som hanterades i störst mängder enligt kartläggning år 2007-2008.


    Syftet med livscykelanalysen var att ta reda på vart ämnena som företagen använder tar vägen

    och få information om vilka ämnen som riskerar att hamna i vattenmiljön.


    Resultatet från livscykelanalysen redovisas i en separat rapport (1).

  • Löfgren, Hannes
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Miljögifter i Gävleborg, resultat från verifieringar 2009-20112012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med denna rapport var att sammanställa verifieringsdata från vatten- och

    sedimentprovtagningar utförda under 2009-2011 av miljögifter i Gävleborgs län.

    Rapporten hade även som syfte att informera om förekomsten av miljögifter, prioriterade

    vattendirektivsämnen (PRIO – ämnen) och särskilt förorenande ämnen (SFÄ),

    miljökvalitetsnormer samt om läkemedelsrester i länet.


    Under 2009 års provtagning, med passiva provtagare, detekterades PAHer, PBDEer,

    bekämpningsmedel, läkemedelssubstanser och metaller vid samtliga provtagningslokaler

    inklusive referenspunkterna. Passiva provtagare visar de biotillgängliga halterna och därmed

    en indikation på vilka ämnen som finns i vatten. Resultaten kan således inte direkt jämföras

    med aktuella EQS (Environmental Quality Standards) dvs. miljökvalitetsnormer (MKN) för

    PRIO – ämnena eller Naturvårdsverkets gränsvärden (GV) för SFÄ (särskilt förorenade



    Under 2010 års provtagning av kust- och inlandsvatten och sediment detekterades följande

    ämnen bland ytvattenproverna vilka överskred eller låg i nivå med sitt EQS: di-(2-etylhexyl)-

    ftalat (DEHP), nonylfenol (NP) och TBT (tributyltenn). Bland sedimentproverna överskred

    följande ämnen sitt RVsediment (riktvärde för sediment): klorparaffiner (SCCP), klorfenvinfos,

    Cd, endosulfan, fluoranten, hexaklorcyklohexan (HCH), NP, TBT och trifluoralin.

    Under 2011 års provtagning överskred inget, av de undersökta PRIO – ämnena, bland

    vattenproverna (inlands- och kust) sitt EQS. Dock detekterades metallerna Zn och Cu i halter

    vilka överskred sitt GV för SFÄ. Ämnen som påträffades i ytvattenproverna var: DEHP samt

    metallerna As, Zn, Cd, Cr, Cu och Ni. Bland sedimentproverna (inlands- och kust) överskred

    följande ämnen sitt RVsediment: antracen, benso(b+k)fluoranten,

    benso(g,h,i)perylen+indeno(1,2,3-cd)pyren, DEHP, fluoranten, TBT, oktylfenol, Cd och Pb.


    Resultaten från 2009 – 2011 års verifieringar påvisar att förekomsten av miljögifter i länet är

    påtaglig och att de ibland förekommer i nivåer som kan påverka växt- och djurlivet i kust- och

    vattenförekomsterna negativt. Resultatet bör följas upp i de vattenförekomster där EQS eller

    RVsediment överskreds samt att i vissa fall utökas med ytterligare provlokaler och då i huvudsak

    fokusera på de kust- och vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god kemisk status till

    2015. Resultaten från verifieringarna är viktiga för att kunna driva åtgärder som ska minska

    spridning, av de utpekade ämnena, från och läckage till sediment och ytvatten

  • Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Norrbotten. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Dalarnas län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Örebro län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Västmanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Uppsala län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Stockholm. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Södermanlands län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Skåne.
    Nilsson, Kristian
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Executive, Företag, WSP.
    Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad för kommuner, län och hela landet. I denna rapport presenteras resultatet av en landstäckande kartering av inlandsstränders strandzon och av exploateringspåverkade ytor i strandzonen. Karteringsmetoden kan användas för att med ca fem års intervall följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. Metoden som använts går ut på att använda befintliga geografiska data och lägga samman dessa för att skapa en indikator som ger ett mått på hur stor arealandel av strandzonen som är exploaterad. Motsvarande kartering har även gjorts för havsstränder, vilket redovisas av Länsstyrelsen Norrbotten (Engdahl och Nilsson 2014).


    Karteringen redovisar kartor och arealer för stränder vid tre olika kategorier av sötvatten- sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag. För varje vattenkategori finns 3 olika bredder på strandzoner – 30 meter bred, 100 meter bred respektive 300 meter bred. Sammanlagt får man alltså 3x3 = 9 olika kategorier strandzon. Inom strandzonerna karteras påverkansytor vid byggnader (50 m runt varje byggnad) och vägar (2,5 gånger vägbredden på varje sida). Andelen påverkad areal inom de olika strandzonskategorierna har beräknats kommunvis. Som en extra information har även påverkansytor av jordbruk (åker respektive betesmark) och skogsbruk (nya och gamla hyggen) karterats och arealandelarna beräknats.


    Karteringen var i stort sett framgångsrik, men det finns en del brister och förbättrings-möjligheter som redovisas i rapporten.


    Karteringen kompletterar Statistiska centralbyråns (SCB) redan pågående övervakning av bebyggelse vid stränder. I Länsstyrelsens exploateringsindikator ingår förutom byggnader även vägar. SCB mäter andelen exploaterad längd strandlinje, medan länsstyrelse-övervakningen mäter andelen exploaterad yta i strandzonen. En enkel statistisk jämförelse mellan de olika metodernas mått visar att korrelationen mellan de två måtten är god, men att SCB:s mått generellt sett ligger ca 1,5 gånger högre än länsstyrelse-övervakningens mått. SCB:s övervakning har möjlighet att använda mer detaljerade uppgifter om byggnaderna, men kan av sekretess-skäl inte redovisas annat än som siffror, på kommunnivå eller liknande. Länsstyrelse-övervakningen presenterar heltäckande kartor över resultatet, och det finns möjlighet att göra egna analyser av GIS-materialet. Det bör därför kunna få en bred användning inom uppföljning och planering

  • Dahlström, Edmund
    Manuel Castells tankar om informationsåldern1999In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 36, no 4, 114-124 p.Article in journal (Other academic)
  • Arheimer, Berit
    et al.
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Donnelly, Chantal
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Lindström, Göran
    SMHI, Research Department, Hydrology.
    Regulation of snow-fed rivers affects flow regimes more than climate change2017In: Nature Communications, ISSN 2041-1723, E-ISSN 2041-1723, Vol. 8, 62Article in journal (Refereed)
  • Thörn, Håkan
    Göteborgs universitet.
    Vad är globalisering? Sociologin utmanad1999In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 36, no 4, 76-113 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    During the 1990s, the concept of ”globalization” has been established in sociology and in the social sciences more generally. This article argues that sociological theory and research on globalization constitutes a new discourse within sociology; challenging some of the cornerstones of established sociology. The aim of this article is to investigate, analyze and critically discuss this discourse. The article has three parts. The first part argues that two conceptual pairs, nation state/globalization and global/local, represent the two most central theoretical themes in globalization discourse. These themes - as well as globalization discourse in general - are centred around conceptions about new relations between social relations and power on the one hand, and territoriality on the other. In the second part it is argued that this discourse refers to world society as the main research object of ”the sociology of globalization”. The third partdiscusses some aspects of the critique of established sociological theories and research strategies articulated in sociological theories of globalization. The conclusion argues that globalization discourse in some respects needs more empirical grounding and further theoretical development. However, its challenge must be taken seriously, not the least because it points to, and present meaningful analyses of, a number of present-day phenomena that are not so easily grasped by established sociological perspectives.

  • Hedgren, Olof
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Insektsuppföljning efter stormen Dagmar: Flerårig studie av grandbarkborre och rödlistade vedinsekter i fem naturreservat i Hälsingland2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fem naturreservat i Hälsingland inspekterades årligen 2012-2015 med avseende på

    granbarkborre i vindfällen och angrepp på stående träd sedan stormen Dagmar drabbat

    södra Norrland i december 2011. Även omgivande äldre granskog inom ungefär en km

    utanför naturreservaten inspekterades. Alla vindfällen lämnades orörda kvar i

    naturreservaten utom i ett (Gussjövallsberget) där man 2012 och 2013 manuellt barkade en

    del vindfällen med granbarkborre som låg i anslutning till kvarvarande granskog.

    Granbarkborren förökade sig i fallna granar under 2012 och 2013 i reservaten, därefter var

    vindfällena alltför gamla för granbarkborren som behöver färsk bark. Det var stora

    skillnader mellan reservaten i andelen utnyttjade vindfällen (från 5 till 89%). Vid

    Gussjövallsberget sänktes andelen tack vare barkningen men stora arealer med vindfällen

    förblev ändå obehandlade. Under 2013 och 2014 noterades en del angrepp på stående

    granskog inom naturreservaten nära ytorna med vindfällen, men antalet döda träd var lågt

    (från 0 till 114 per reservat). Utanför reservaten kunde inga angrepp med koppling till

    vindfällen efter Dagmar noteras.


    En ny storm i december 2013 (stormen Ivar) i södra Norrland resulterade i nya mängder

    vindfällen över stora områden, dock ej i de fem naturreservaten som bara påverkades

    marginellt. I både Medelpad och norra Hälsingland förblev många granvindfällen inte

    omhändertagna, och granbarkborren hade god förökningsframgång under sommaren 2014.

    Inför 2015 uppskattade Skogsstyrelsen att nivån granbarkborre i norra Gävleborg var ca nio

    gånger högre jämfört med 2013. Denna allmänna ökning av granbarkborre i

    skogslandskapet avspeglades i flera av naturreservaten med förnyade angrepp sommaren

    2015. Angreppen underlättades troligen av att naturreservatens granskog var gammal och

    därmed känslig för insektsangrepp. Främst påverkades Gussjövallsberget, Taskberget och

    Boda, men Svartviksberget kom lindrigt undan och Sillerberget påverkades knappt alls.


    Inom ett av reservaten (Gussjövallsberget) gjordes en fördjupad insektsinventering. Ungefär

    240 skalbaggsarter noterades, varav åtta rödlistade och 18 tidigare rödlistade arter. Ett 30-

    tal kan betraktas som signalarter för skyddsvärd boreal skog. De är knutna till döda barreller

    lövträd i olika nedbrytningsstadier, och är därmed mycket gynnade under många år

    framöver. Detsamma gäller troligen vedinsektsfaunan i övriga fyra reservat. Dessutom

    främjas lövföryngringen tack vare utglesningen av äldre gran och att brötar med fallna träd

    hindrar älgens bete av unga lövträd. Därmed kommer flera av naturreservaten, särskilt

    Gussjövallsberget och Taskberget, att radikalt ändra karaktär från äldre, skuggig granskog

    till en lövrik och varierad blandskog med mera asp, björk, rönn och sälg

  • Qvarfordt, Susanne
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges vattenekologer AB.
    Borgiel, Micke
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg. Sveriges vattenekologer AB.
    Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 20142015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Övervakning av vegetationen på kustnära bottnar i Gävleborgs län sker vartannat år inom

    ett marint miljöövervakningsprogram. Årets inventering utfördes av Sveriges

    Vattenekologer AB och omfattade 21 dyktransekter, varav 17 har inventerats tidigare

    medan fyra transekter var nya.


    Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer under perioden 27 juli –

    1 augusti 2014. Inventeringen genomfördes enligt standardmetodiken för den nationella

    miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten. Resultaten

    utgjorde underlag för bedömning av ekologisk status baserat på vegetationens

    djuputbredning på transekterna.


    Bedömningen av ekologisk status gav generellt en hög status för bottenvegetationen längs

    länets kust. Av de 21 inventerade transekterna fick 18 hög status och två god status. En

    transekt, X16 på Tunaholmen utanför Hudiksvallsviken, bedömdes endast ha måttlig

    status. Växtsamhällena på transekten var artfattiga och tången hade liten utbredning.

    Tång förekom på samtliga inventerade transekter år 2014 men djuputbredningen

    varierade mellan transekterna. På ett fåtal transekter kan en liten tångutbredning förklaras

    av de fysiska faktorerna på lokalen men övriga verkar ha goda förutsättningar för fina

    tångsamhällen med stor djuputbredning. De fyra nya transekterna hade jämförelsevis stor

    djuputbredning av tång, med avseende på både maximal djuputbredning (djupaste planta)

    och tångbälte (minst 25 % yttäckning).


    Även tidigare år har tångutbredningen varierat mellan transekterna, men en jämförelse

    mellan år inom transekterna visar ett mönster som är gemensamt för merparten av

    transekterna. På de flesta transekterna syns en tydlig minskad djuputbredning år 2010

    och/eller 2012 följt av en ökning år 2014, eller redan år 2012. På nio av transekterna syns

    också en tydlig minskning i yttäckning efter år 2008. Positivt är dock att en återhämtning

    av både ökad djuputbredning och yttäckning kan anas på flera av transekterna under år


  • Mair, Louise
    et al.
    Harrison, Philip J.
    Raty, Minna
    Bärring, Lars
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Strandberg, Gustav
    SMHI, Research Department, Climate research - Rossby Centre.
    Snäll, Tord
    Forest management could counteract distribution retractions forced by climate change2017In: Ecological Applications, ISSN 1051-0761, E-ISSN 1939-5582, Vol. 27, no 5, 1485-1497 p.Article in journal (Refereed)
  • Wikars, Lars-Ove
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Oldhammer, Bengt
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Hotade arter i norra Hälsinglands lövskogar2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Vi inventerade ett stort antal lövrika skogar i norra Hälsingland mellan Ramsjö i

    väster och Hassela i öster. Särskilt eftersöktes tre arter av vedskalbaggar i björkved

    (djupsvart brunbagge, nordlig blombock och stor svartbagge), en vedskalbagge

    som lever i bark på döda aspar (aspbarkgnagare) samt en lavart som finns

    på levande aspar (liten aspgelélav). Många andra arter registrerades vid inventeringarna.

    Förutom att inventera arter noterade vi även skogens tillstånd, särskilt

    med avseende på lövträdens vitalitet och föryngring.


    Djupsvart brunbagge påträffades i ett enda bestånd (Brassbergets NR) medan

    inga säkra fynd gjordes av stor svartbagge och nordlig blombock (trots riktade

    eftersök). Aspbarkgnagare hittades i fyra bestånd, varav rikligast i Brassbergets

    sydsluttning. Liten aspgelélav påträffades i 16 områden, varav rikligt i Brassberget,

    Lammåsen, Måndagstjärn, Stensjön och Styggsjön.


    Baserat på fynd av dessa och andra hotade arter framstår Brassberget med omgivning

    som ytterst värdefullt. Andra viktiga områden för bevarande av arter

    knutna till lövträd är Burvassåsen, Hagåsen, Selberget och Måndagsberget.

    Dessa områden har förekomster av arter som ej hittats i Brassberget.


    Det största akuta hotet mot dessa arter är sannolikt slutavverkning och omvandling

    av naturskog till plantager. Förutom att minska areal av lämplig livsmiljö

    ökar även fragmenteringen av artförekomster. Vi ser redan idag tydliga tecken på

    att många arter lider av fragmentering i det undersökta landskapet. På sikt hotas

    arternas förekomster av att nya lövrika bestånd ej uppkommer. I allmänhet konstaterades

    det att föryngring av asp, sälg och vårtbjörk ofta sker, men att denna

    endast undantagsvis når ovan beteshöjd. Många hyggen och ungskogar har dock

    ofta ett stort inslag av lövträd, främst av glasbjörk.


    Vi bedömer det som att lövträden i äldre bestånd sällan hotas akut genom konkurrens

    av gran. Ofta kan flera generationer av lövträd ses i samma bestånd, där

    varje generation sannolikt föryngrats efter brand. Gamla aspar är ofta påtagligt

    vitala, medan äldre vårtbjörk ofta är utgående i samma bestånd.


    Många av de bestånd vi undersökt saknar idag skydd mot skogsbruk (om än

    flertalet helt eller delvis omfattas nyckelbiotoper och tänkta utvidgningar i naturreservat).

    Den viktigaste åtgärden bör vara att undanta en större areal äldre

    lövrik skog från normalt skogsbruk. Den näst viktigaste åtgärden torde vara att

    hägna in föryngring av lövträd, särskilt av asp som ofta finns i begränsade bestånd.

    En tredje åtgärd kan vara i vissa yngre lövträdsbestånd att öka lövträdens

    konkurrensförmåga genom att gallra bort barrträd. För det fjärde bör naturvårdsbränning

    användas eftersom detta möjliggör för lövträden att föryngra sig från

    frö, samt skapar optimala utvecklingsmiljöer för många av de arter som lever

    i lövträdsved. För det femte bör lövträden i högre grad gynnas i intilliggande

    produktionsbestånd vid alla skogliga åtgärder (röjning, gallring, hänsyn). Här

    bör dessutom uttag av skogsbränsle undvikas efter slutavverkning i bestånd med



    För att möjliggöra detta arbete bör skogsbolag, länsstyrelsen och skogsstyren

    gemensamt avgränsa lämpliga skötsel- och skyddsområden och för dessa ta fram

    en skötselplan där olika naturvårdsinstrument tillåts samverka mer effektivt och

    koncentrerat. Denna rapport kan ses som en del i ett underlag för detta arbete.

  • Andersson, Ylva
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Överenskommelser för en bättre miljö: Utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet för miljömål i Gävleborg2013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Länsstyrelserna har i uppdrag att ansvara för åtgärdsprogram för miljömålen på länsnivå men uppdraget är inte så tydligt när det kommer till hur arbetet ska genomföras. Det finns därför inte något självklart sätt att arbeta med miljömålsarbetet på regional nivå. När Länsstyrelsen i Gävleborgs län tog fram åtgärdsprogrammet baserat på de regionala miljömålen var man en av de första länsstyrelserna i landet att arbeta på det sättet. Idén med överenskommelsen uppstod då man funderade på hur ansvaret för genomförandet skulle kunna struktureras. Under 2009 tecknade alla länets kommuner samt Region Gävleborg, Gästrike Återvinnare, Gävle Energi, Landstinget Gävleborg, Naturskyddsföreningen och länets samlade taxibolag överenskommelser med Länsstyrelsen.


     Vid undertecknandet samlades landshövdingen och några av de högst ansvariga politikerna och tjänstemännen på slottet. Länsstyrelsen bjöd i samband med detta in media som också uppmärksammade det hela. Den här utvärderingen av arbetet med överenskommelserna

    bygger på intervjuer med någon representant, beslutsfattare eller tjänsteman, i de organisationer som

    deltagit. I rapporten utvärderas arbetssättet med överenskommelser. Utvärderingen utgör en viktig grund för fortsatt arbete med det nya åtgärdsprogram som kommer att gälla från 2014–2020.


    I de flesta fall har överenskommelsen inte bidragit till att ytterligare miljöåtgärder har genomförts. En förklaring är att överenskommelsen inte föregicks av någon demokratisk process. Allt gick lite för fort

    Tjänstemän på kommun och länsstyrelse tvingades göra det enkelt för sig och valde därför att ta med de åtgärder som kommunerna redan jobbade med. Beslutet blev en formsak och dokumentet var inte bindande på något sätt. En annan förklaring är Länsstyrelsens bristande resurser.


     På grund av ekonomiskt svåra år tvingades Länsstyrelsen skära ner på verksamheten som helhet

    under några år och då drabbades även miljömålsarbetet. Det har inte förekommit någon aktivitet relaterad till överenskommelserna under de här åren, förutom den uppföljning som gjordes vintern 2011. De flesta är trots detta positiva till överenskommelsen som arbetsmetod.


    En förklaring är förmodligen att man tror på idén som sådan. Det är dock inte självklart hur överenskommelsen ska integreras i det befintliga miljöarbetet ute i de olika organisationerna. Några menar att det skulle ha varit bättre att göra en överenskommelse kring en eller ett par frågor där det finns tydliga behov av regional samverkan. Om arbetet med överenskommelserna fortsätter tycker de flesta, såväl politiker som tjänstemän, att det ska kombineras med någon form av aktiviteter kopplade till miljömålen till exempel föredrag eller workshops.


    Förutom att bidra till det konkreta förändringsarbetet var Länsstyrelsens mål att synliggöra miljöarbetet i länet. Detta uppfattar i princip alla som något positivt. Det tycks dock inte finnas någon tydlig idé om vad det är som ska synas och vem som ska nås? Är det allmänheten? Eller är det politiker och tjänstemän som ska inspireras av varandra? Man kan fråga sig om det faktum att det pågår ett miljöarbete i länet är värt att synliggöra, oavsett hur bra eller bristfälligt det är, och vem som i så fall vinner på det.

  • Andersson, Sandra
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Lövgren, Olof
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Inventering av vegetationsklädda bottnar i Silviksfjärden och Norbergsfjärden 20092011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Arbetet med förorenade områden är ett led i arbetet med att uppnå miljömålet ”Giftfri

    miljö”. Inventering av förorenade områden utgör ett prioriteringsunderlag inför det fortsatta

    arbetet med att undersöka och vid behov åtgärda förorenade områden. Miljöproblematiken i

    samband med tjärfabriker består generellt i att tjära och tjärämnen har släppts ut i

    närliggande vattendrag. Tjäran kan sedan ligga kvar i sediment under väldigt lång tid. Runt

    fabrikerna finns ofta kolrester i marken som kan innehålla polycykliska aromatiska kolväten



    Inventeringen av tjärfabriker har huvudsakligen pågått under 2008 och 2009. Områdena har

    riskklassats i enlighet med Naturvårdsverkets ”Metodik för inventering av förorenade

    områden” (MIFO). Totalt har 36 tjärfabriker identifierats, varav 33 har riskklassats med

    följande resultat:


    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                         0 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                      12 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                  11 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                            10 områden

    Därutöver har ytterligare sju områden där det förekommit tjärtillverkning, men även kan ha

    förekommit annan verksamhet, inventerats och riskklassats sedan tidigare. Resultatet av

    detta arbete är ett av skälen till att branschen tjärtillverkning prioriterats för inventering i


    Riskklass 1 (mycket stor risk)                                           2 områden

    Riskklass 2 (stor risk)                                                        3 områden

    Riskklass 3 (måttlig risk)                                                   2 områden

    Riskklass 4 (liten/ingen risk)                                                 -

    Flest inventerade tjärfabriker finns i Ovanåkers kommun. Här återfinns Räkåfors tjärfabrik i

    riskklass 2 som finns med bland de 30 högst prioriterade förorenade områdena i länet.


    Arbetet har också visat att det funnits ytterligare ca 40 namngivna tjärfabriker i länet. Det

    har dock inte varit möjligt att lokalisera dessa geografiskt.


    En viktig del vid inventeringen av tjärfabriker har varit fältbesöken. I fält bedömdes bland

    annat förekomsten av synliga föroreningar, troliga utsläppspunkter och förorenade sediment

    där det varit möjligt. Vid platsbesöken har stickspjut använts för att se hur det ser ut under

    markytan. För att kunna göra en riskbedömning enligt MIFO uppskattades bland annat

    markens genomsläpplighet, avståndet till skyddsobjekt som recipienter, bostäder och


  • Gottby, Lijana
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kellner, Olle
    Executive, Länsstyrelser, Länsstyrelsen Gävleborg.
    Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län: En sammanställning av undersökningar utförda 1966-20132016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Från och med 60‐talet och fram till och med idag har kvicksilverhalterna i över 10 000 fiskar (främst

    gäddor och abborre) från totalt över 400 lokaler i länet analyserats. Under perioden 1990–2004

    analyserades kvicksilverhalten i totalt 1 550 gäddor från ca 200 av länets sjöar.


    Sedan år 2004 har Länsstyrelsen i samarbete med kommunerna ett pågående program för att

    upprätthålla baskunskapen om kvicksilverhalterna i fisk från länets sjöar. Under åren 2013‐2014

    utvärderades delprogrammet och en strategi för fortsättning av övervakningen av Hg i fisk i länet har

    tagits fram (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). Denna rapport är en sammanställning samt utvärdering

    av allt kvicksilverdata från 60‐talet fram till maj 2013.


    Data från och med 1990 visar att ca 70 % av de undersökta gäddorna har kvicksilverhalter som är

    förhöjda och en tredjedel gäddorna från samma tidsperiod har mycket höga kvicksilverhalter (> 1,0

    mg Hg/kg våtvikt). Utvärdering av långtidsserie för kvicksilverdata på kommunnivå visar att halterna

    av kvicksilver i fisk i Gävleborgs län långsamt minskar i de flesta kommuner efter 1990‐talet. Vilket

    överensstämmer med nationell 50‐års trendsutvärderings studien, där man har sett en tendens till

    att kvicksilverhalterna har minskat med minst 20 % i hela Sverige under perioden 1965‐2012

    (Åkerblom et al., 2014).

  • Lidskog, Rolf
    Örebro universitet.
    Mot en gränslös demokrati?: Politiska responser på globala miljöhot1999In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 36, no 4, 40-75 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Towards a transboundary democracy? Political responses to global environmental threats.

    Global environmental threats challenge the national state and the traditional understanding of democracy. Whereas many environmental problems transcend time and space, democracy is bound to the geographical borders of the national state as well as to its citizens/voters of today. The aim of this paper is to elaborate in what regards environmental problems challenge democracy and the sovereignty of national states, and critically discuss proposals for political reorganization. By analyzing two cases of global political mobilization against specific environmental threats, the possibilities for global responses to environmental threats are elucidated. By way of conclusion, the question is raised whether this kind of global alliances and actions implies a fragmentation of our understanding of the world, or if they are promising signs of a development towards global responsibility and cosmopolitan democracy.

  • Gähler, Michael
    Stockholms universitet.
    Att skiljas är att dö en smula...: Skilsmässa och psykisk ohälsa hos svenska kvinnor och män1999In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 36, no 4, 4-39 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper data from the 1981 and 1991 Swedish Level of Living Surveys is used to analyze any impact of divorce on the individual’s psychological wellbeing. The longitudinal structure of the data set makes it possible to follow respondents, and any change in their civil status, over time. Respondents are categorized into three family types: 1) Intact couple (those who continued living with the same partner during the period 1981-1991), 2) Remarried (those who divorced or separated and were living with a new partner in 1991), and 3) Divorced (the divorced and separated who were living alone in 1991). The results do, in fact, reveal that divorcees, both female and male, reported a lower psychological well-being in 1991 than their married and cohabiting counterparts. This is only to a very limited extent due to divorcees having a lower well-being already before the divorce (in 1981) and the difference in well-being cannot be entirely explained by other factors (such as income or access to social support) either.