1234567 101 - 150 of 875
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Persson, Christer
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Verbova, Marina
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rehn, Helena
    SCB.
    Normalårskorrigering av fossil koldioxidemission från fastighetsuppvärmning och elproduktion 1990-2008 varav 2008 avser preliminära data2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapportering av normalårskorrigerade fossila koldioxidutsläpp (CO2) utgör inget krav inom

    rapporteringen till UNFCCC, men de rapporterade länderna uppmuntras att genomföra en

    sådan rapportering. I Sverige finns starka önskemål från Miljödepartementet att genomföra

    denna rapportering. Genom en av SMED utvecklad metodik, redovisad i [1], har Sverige

    årligen fr.o.m. 1999 års data redovisat normalårskorrigerade utsläpp för perioden 1990-

    ”aktuellt år”. Metoden har successivt utvecklats och förfinats, och omfattar en normalårskorrigering

    av utsläppen av fossil koldioxid som sammanhänger dels med Sveriges totala

    fastighetsuppvärmning, dels med variationer i tillgången på vattenkraft. Fastighetsuppvärmningen

    delas upp i fem separata delar med en optimerad korrigeringsmetod för var

    och en av delarna: 1) elvärme, 2) fjärrvärme utom elvärme, 3) övrig_flerbostadshus (utom eloch

    fjärrvärme), 4) övrig_småhus (utom el- och fjärrvärme) och 5) övrig_service (utom eloch

    fjärrvärme). Dessa fem delar täcker tillsammans all svensk fastighetsuppvärmning.

    Samtidigt har normalårskorrigeringen av elvärmen beräkningsmässigt integrerats med

    normalårskorrigeringen av tillgången på vattenkraft för elproduktion.

    Väderförhållandena i Sverige varierar mycket mellan åren. Temperatur, instrålning och vind

    påverkar hur mycket energi som krävs för att värma upp fastigheter för att hålla normal

    inomhustemperatur. Nederbörden påverkar hur mycket vatten som rinner i vattendragen och

    därmed möjligheten att producera el med vattenkraft. Med SMHIs ENLOSS-modell [3] som

    grund görs beräkningar över hur behovet av fastighetsuppvärmning varierar för olika delar av

    Sverige och mellan olika år. Energibehovet ett visst år, jämfört med en 30-årig normalperiod

    (1965-1995), uttrycks i form av ett s.k. Energi-Index. Dessa beräkningar kombineras därefter

    med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning och elproduktion samt emissionsfaktorer för

    fossil CO2 för olika bränslen.

    I samband med kvalitetssäkringsarbetet inom SMED efter 2007 års leverans framkom att det

    funnits brister i delar av den länsuppdelade bränslestatistiken för fastighetsuppvärmning -

    främst avseende elvärme – som legat till grund de normalårskorrigeringsberäkningar

    avseende åren 1990-2006. Inför 2008 års leverans genomförde därför SCB ett förbättrat

    statistikuttag för hela perioden 1990-2007. Samma kriterier för statistikuttag har därefter

    utnyttjats även för 2008 års data som ingår i denna rapport.

    Inom årets normalårskorrigeringsberäkningar har kompletterande uppdateringar gjorts i

    förhållande till föregående års normalårskorrigering. Bränsledata baserade på SCB:s

    förbättrade statistikuttag inkluderas fr.o.m årets rapport på ett helt konsistent sätt för samtliga

    delar av normalårskorrigeringen och för samtliga år 1990-2008. Jämförelse mellan olika år,

    och bakåt till basåret 1990, kan nu göras helt korrekt.

    För samtliga år under perioden 1990-2008, utom 1996, har den summerade normalårskorrigerade

    fossila CO2-emissionen från fastighetsuppvärmning och elproduktion varit större

    än den verkliga. Detta sammanhänger med att milda vintrar och nederbördsrika år dominerat

    under perioden, som lett till ett mindre uppvärmningsbehov, mindre behov av fossileldad

    elproduktion och därmed mindre utsläpp av koldioxid än under ett normalt år. För basåret

    1990 och för år 2000 var skillnaden mellan verklig och normalårskorrigerad emission störst.

    För år 2008 förelåg i stort samma låga behov av fastighetsuppvärmning som för åren 1990

    och 2000, men den under senare år ökade användningen av icke-fossil energi som

    ”marginalbränsle” medför att normalårskorrigeringens betydelse minskat under senare år.

    Den normalårskorrigerade fossila CO2-emissionen för fastighetsuppvärmning och

    elproduktion var ungefär konstant under åren 1990-1999. Fr.o.m. 2000 finns en stabil tendens

    till minskande normalårskorrigerade emissioner av fossil CO2, främst orsakad av en ökad

    användning av icke-fossila bränslen.

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kindbom, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Emission factors and emissions from residential biomass combustion in Sweden2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Småskalig förbränning är en betydande utsläppskälla för växthusgaser, försurande

    ämnen, NMVOC, partiklar, tungmetaller, PAH och dioxiner.

    Varje år har Sverige som krav att rapportera utsläppen av flera ämnen till olika

    internationella instanser. I tidigare rapporteringar så har för varje ämne bara en

    emissionsfaktor använts för småskalig biobränsleanvändning, inkluderat alla tekniker

    och bränslen. En noggrannare undersökning av SCB av den nationella energistatistiken

    för småskalig förbränning har gjort det möjligt att dela upp emissioner

    från småskalig biomassa användning efter bränsletyp (ved, pellets, flis) och teknik

    (panna, kamin och öppen spis).

    Syftet med föreliggande studie har varit att förbättra rapporteringen av emissioner

    från småskalig biobränsleeldning genom att revidera emissionsfaktorer för

    N2O, NOX, CO, NMVOC, SOX, NH3, partiklar (TSP, PM10, PM2.5, metaller, dioxiner

    och PAH. Vidare har tidsserien 1990-2004 för alla dessa ämnen uppdaterats.

    De reviderade emissionsfaktorerna är till stor del baserade på resultat från Energimyndighetens

    forskningsprogram ”Biobränsle, hälsa och miljö”. Data har även

    samlats in från andra svenska och internationella studier. Resultat från ett stort

    antal nya mätningar tillsammans med en uppdelning av emissionsfaktorer efter

    teknik och bränsle, gav stora skillnader mellan tidigare använda emissionsfaktorer

    och reviderade emissionsfaktorer för vissa ämnen. De nya emissionsfaktorerna för

    NMVOC och partiklar är väsentligt lägre, medan emissionsfaktorer för CO och

    dioxiner är något högre.

  • Fahlström, Markus
    et al.
    Blomquist, Erik
    Nyholm, Tufve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Larsson, Elna-Marie
    Perfusion magnetic resonance imaging changes in normal appearing brain tissue after radiotherapy in glioblastoma patients may confound longitudinal evaluation of treatment response2018Inngår i: Radiology and Oncology, ISSN 1318-2099, E-ISSN 1581-3207, Vol. 52, nr 2, s. 143-151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: The aim of this study was assess acute and early delayed radiation-induced changes in normal-appearing brain tissue perfusion as measured with perfusion magnetic resonance imaging (MRI) and the dependence of these changes on the fractionated radiotherapy (FRT) dose level.

    Patients and methods: Seventeen patients with glioma WHO grade III-IV treated with FRT were included in this prospective study, seven were excluded because of inconsistent FRT protocol or missing examinations. Dynamic susceptibility contrast MRI and contrast-enhanced 3D-T1-weighted (3D-T1w) images were acquired prior to and in average (standard deviation): 3.1 (3.3), 34.4 (9.5) and 103.3 (12.9) days after FRT. Pre-FRT 3D-T1w images were segmented into white-and grey matter. Cerebral blood volume (CBV) and cerebral blood flow (CBF) maps were calculated and co-registered patient-wise to pre-FRT 3D-T1w images. Seven radiation dose regions were created for each tissue type: 0-5 Gy, 5-10 Gy, 10-20 Gy, 20-30 Gy, 30-40 Gy, 40-50 Gy and 50-60 Gy. Mean CBV and CBF were calculated in each dose region and normalised (nCBV and nCBF) to the mean CBV and CBF in 0-5 Gy white-and grey matter reference regions, respectively.

    Results: Regional and global nCBV and nCBF in white-and grey matter decreased after FRT, followed by a tendency to recover. The response of nCBV and nCBF was dose-dependent in white matter but not in grey matter.

    Conclusions: Our data suggest that radiation-induced perfusion changes occur in normal-appearing brain tissue after FRT. This can cause an overestimation of relative tumour perfusion using dynamic susceptibility contrast MRI, and can thus confound tumour treatment evaluation.

  • Paulrud, Susanne
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Kindbom, Karin
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustafsson, Tomas
    SCB.
    Methane emissions from residential biomass combustion2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Small scale biomass combustion can be a major source of air pollutants like hydrocarbons and particulate matters. Methane is one of the hydrocarbons emitted when burning biomass fuels and recent studies show that methane emissions from different kinds of residential biomass systems can vary significantly depending on type of combustion system and type of fuel. On a yearly basis Sweden is obligated to report air emissions of several pollutants to different international bodies. In previous reporting only one emission factor for methane is accounted for, including all technologies and all fuel types. This study aims to improve the reporting of methane emissions from small scale combustion of biomass by revising both activity data and emission factors. Further, the times series 1990-2003 for methane emission will be updated. New methane emission factors from small scale combustion of wood log, pellets and wood chips/sawdust was determined and an improved method was then used to calculate the emissions. In order to match the activity data categories, the emission factors were grouped by heating system category and fuel type. The result showed that methane emissions from wood log combustion are significantly higher compared to pellets combustion. However, significant variations in emission factors occur for specific combustion appliances and operation conditions. The recalculated time series for 1990-2003 showed higher values of methane emissions due to desegregation of emission factors by combustion technology.

  • Kings, Lisa
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, Socialt arbete.
    Betydelsen av brobyggare: Det etablerade civilsamhället och förortsrörelsen2018Inngår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, nr 9, s. 77-102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Lisa Kings artikel studerar individer som fungerat som så kallade brobyggare mellan äldre civilsamhällesorganisationer och en ny förortsrörelse i Sverige. Materialet utgörs primärt av intervjuer med professionellt verksamma i tre etablerade civilsamhällesorganisationer. Analysen visar att brobyggarnas roll och position har använts för att stödja förortsrörelsens uppstart, men att brobyggarnas kamp i förlängningen handlat om att förändra och (re)vitalisera den egna organisationen. I ljuset av detta illustrerar behovet av brobyggare den distans och asymmetriska relation som finns mellan civilsamhällets centrum och periferi. Avslutningsvis diskuteras det om betydelsen av brobyggare kan ses som en övergripande trend som bottnar i ett alltmer uppdelat civilsamhälle i Sverige.

  • Ortiz, Carina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lundblad, Mattias
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Liski, Jari
    Finnish Environment Institute, Helsinki, Finland.
    Stendahl, Johan
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Lehtonen, Aleksi
    3Finnish Forest Research Institute (Metla), Helsinki, Finland.
    Gärdenäs, Annemieke
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, mark och miljö.
    Measurements and models – a comparison of quantification methods for SOC changes in forest soils2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The Swedish UNFCCC1-reporting of the LULUCF2-sector is based on methods in

    compliance with the “Good practice” as described by the Intergovernmental Panel

    on Climate Change (IPCC). Biomass and soil inventory data from the Swedish

    Inventory of Forests is the major source of information used to quantify changes in

    the various carbon pools on forest land. Even if the reported uncertainties in soil

    carbon changes are small from a statistical perspective, they are large in relation to

    the total Swedish emissions of green house gases. This is due to the fact that the

    soil carbon pool is so large, that even small and statistically non-significant

    changes may have an impact on the Swedish CO2 balance. Sampling based methods

    may also result in considerable inter annual variations that may look conspicuous

    in the reporting. Because of the uncertainty and inter annual variations there

    has been a discussion on the methods used and if there are possibilities to lower the

    uncertainty and to get more stable estimates of soil carbon changes by combining

    measurements and models. In this study results from the two soil carbon models,

    Yasso07 and Q, were compared with repeated measurements of the soil inventory

    during the years 1994 to 2000. Soil carbon fluxes were simulated with the two

    models from 1926 to 2000 with Monte Carlo methodology to estimate uncertainty

    ranges. The results from the models agreed well with measured data. The simulations

    of Yasso07 and Q resulted in a soil organic carbon stock in year 2000 of

    1600 Mton C and 1580 Mton C, respectively while the measured carbon pool was

    1670 Mton C. The annual change in soil organic carbon varies substantially between

    the three methods mainly due to different assumptions regarding annual

    climate variation. However, the five year averaged mean of annual soil organic

    carbon change for the two periods 1994-1998 and 1996-2000 indicate the size and

    direction of the estimated annual changes agree reasonable well. The mean annual

    change for the two periods was for the Q-model 5.5 Mton C yr-1 and 5.6 Mton C yr-

    1 with a confidence interval of 2.1-10.7 Mton C yr-1, and for the Yasso07-model 3.7

    Mton C yr-1 and 0.9 Mton C yr-1 respectively with a confidence interval ranging

    between -5 to 12.6 and -7 to 9.8 Mton C yr-1 respectively. The mean annual change

    for the two periods estimated using NFI-data was 1.6 M ton C yr-1 and 2.5 M ton C

    yr-1 with a standard error of 2 The general conclusion drawn from this study is that

    both sampling and the models Yasso07 and Q are possible tools to predict the soil

    organic carbon accumulation and annual changes for Swedish forest soils. The

    estimates based on measurements as well as the modelled results indicate an increase

    in carbon stocks in Swedish forest soils. This study does not support a

    change of method from inventory to model predictions. However, the agreement

    between the methods shows that the models are suitable as a complement to other

    soil carbon estimation methods. They are particularly useful for projections and we

    recommend a further development of the modelling tools.

    1 UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change

    2 LULUCF, Land Use and Land Use Change and Forestry

  • Lind Östlund, Johan
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Bro- och stålbyggnad.
    Andersson, Andreas
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Bro- och stålbyggnad.
    Mahir, Ülker-Kaustell
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Bro- och stålbyggnad.
    Battini, Jean-Marc
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Byggvetenskap, Bro- och stålbyggnad.
    Soil-Structure Interaction for foundations on High-Speed Railway Bridges2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report contains a parametric study on the dynamic response of railway bridges on flexible supports. The results are based on simulations using 2D and 3D models. The dynamic stiffness of the supports is described by separate models of the foundation, including relevant stress and strain dependent soil properties from permanent loading that is linearized in a subsequent dynamic analysis. The complex-valued dynamic stiffness constitutes the boundary conditions in a separate analysis of the bridge superstructure that is solved in frequency domain.

    Two different foundation types are studied; shallow slab foundation with relatively good ground conditions, and pile group foundations with relatively poor ground conditions. In both cases, the foundation slab and the pile group have fixed geometry. In the parametric study, the corresponding vertical static foundation stiffness range from 2 – 20 GN/m for the slab foundation and 5 – 25 GN/m for the pile group foundation.

    For the slab foundations, both the stiffness and damping highly depends on the properties of the soil, foundation depth and geometry of the foundation slab. For the pile group foundations, the stiffness is mainly governed by the pile group and the damping by the soil.

    Based on the simulations, the additional damping from the slab foundation is in most cases negligible. Only for relatively soft foundations and short-span bridges significant additional damping is seen. For the pile group foundations, the additional damping is in some cases significant, especially for deeper foundations and short-span bridges. Considering a lower bound of the parametric study does however result in a negligible contribution.

    The dynamic response from passing trains show that the assumption of fixed supports in most cases is conservative. However, the flexible supports may result in a lower natural frequency that should be accounted for in order to not underestimate the resonance speed of the train.

    If flexible supports are included in a dynamic analysis, both the stiffness and damping component needs to be included. The frequency-domain approach presented in this report is a viable solution technique but is not implemented in most commercial software used in the industry.

  • Eriksson, Daniel
    et al.
    Bianchi, Matteo
    Landegren, Nils
    Dalin, Frida
    Skov, Jakob
    Hultin-Rosenberg, Lina
    Mathioudaki, Argyri
    Nordin, Jessika
    Hallgren, Åsa
    Andersson, Göran
    Tandre, Karolina
    Rantapää-Dahlqvist, Solbritt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Söderkvist, Peter
    Rönnblom, Lars
    Hulting, Anna-Lena
    Wahlberg, Jeanette
    Dahlqvist, Per
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Ekwall, Olov
    Meadows, Jennifer R. S.
    Lindblad-Toh, Kerstin
    Bensing, Sophie
    Pielberg, Gerli Rosengren
    Kämpe, Olle
    Common genetic variation in the autoimmune regulator (AIRE) locus is associated with autoimmune Addison's disease in Sweden2018Inngår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 8, artikkel-id 8395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Autoimmune Addison's disease (AAD) is the predominating cause of primary adrenal failure. Despite its high heritability, the rarity of disease has long made candidate-gene studies the only feasible methodology for genetic studies. Here we conducted a comprehensive reinvestigation of suggested AAD risk loci and more than 1800 candidate genes with associated regulatory elements in 479 patients with AAD and 2394 controls. Our analysis enabled us to replicate many risk variants, but several other previously suggested risk variants failed confirmation. By exploring the full set of 1800 candidate genes, we further identified common variation in the autoimmune regulator (AIRE) as a novel risk locus associated to sporadic AAD in our study. Our findings not only confirm that multiple loci are associated with disease risk, but also show to what extent the multiple risk loci jointly associate to AAD. In total, risk loci discovered to date only explain about 7% of variance in liability to AAD in our study population.

  • Anshelm, Jonas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Haikola, Simon
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema teknik och social förändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Depoliticization, Repoliticization, and Environmental Concerns: Swedish Mining Politics as an Instance of Environmental Politicization2018Inngår i: ACME: An International E-Journal for Critical Geographies, ISSN 1492-9732, E-ISSN 1492-9732, Vol. 7, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An argument within the wider theory of postpolitics that has gained traction over the last decade is that environmental concerns in general, and climate policy in particular, are especially conducive to depoliticization. In this paper, we take issue with this notion by presenting an empirical case study of the repoliticization of Swedish mining and then, on the basis of this analysis, offer theoretical reflections on how to better understand depoliticization and repoliticization of the environment. We argue for the use of a narrow definition of 'depoliticization', and that sufficient attention must be paid to temporal and scalar differentiation of continuous processes of de- and repoliticization, and that normative assumptions of what constitutes the genuinely political should be abandoned. We argue that environmental concerns harbour large potential for effective politicization, and that this politicization occurs as a response to depoliticization, through concurrent, cross-fertilizing and intertwined processes of repoliticization across scales both inside and outside of formal channels of government, whereby previously depoliticized state agencies may become crucial.

  • Gil de Castro, Aurora
    et al.
    Departamento de Ingeniería Electrónica y de Computadores, Universidad de Córdoba.
    Medina-Gracia, R.
    Departamento de Ingeniería Electrónica y de Computadores, Universidad de Córdoba, Campus de Rabanales, Edificio Leonardo da Vinci, E-14071 Córdoba, España.
    Rönnberg, Sarah
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Energivetenskap.
    Blanco, A.M.
    Institut für elektrische Energieversorgung und Hochspannungstechnik, Technische Universität Dresden, 01062 Dresden, Germany.
    Meyer, Jan Christian
    Institut für elektrische Energieversorgung und Hochspannungstechnik, Technische Universität Dresden, 01062 Dresden, Germany.
    Differences in the performance between CFL and LED lamps under different voltage distortions2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Measurements have shown that the harmonic currents emitted by lamps with electronic ballast depend on the circuit topology and the existing supply voltage distortion. This paper quantifies the impact of supply voltage distortion on the harmonic and supraharmonic current emission of individual Light Emitting Diode (LED) lamps and compact fluorescent lamps (CFL). It also characterizes several Power Quality (PQ) parameters when those lamps are connected to pure sinusoidal waveform.

  • Ranganathan, Meghna
    et al.
    Heise, Lori
    MacPhail, Catherine
    Stockl, Heidi
    Silverwood, Richard J.
    Kahn, Kathleen
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. MRC/Wits Rural Public Health and Health Transitions Unit (Agincourt), School of Public Health, Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa; International Network for the Demographic Evaluation of Populations and Their Health (INDEPTH) Network, Accra, Ghana.
    Selin, Amanda
    Gomez-Olive, F. Xavier
    Watts, Charlotte
    Pettifor, Audrey
    'It's because I like things. . . it's a status and he buys me airtime': exploring the role of transactional sex in young women's consumption patterns in rural South Africa (secondary findings from HPTN 068)2018Inngår i: Reproductive Health, ISSN 1742-4755, E-ISSN 1742-4755, Vol. 15, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: 'Transactional sex', defined as a non-marital, non-commercial sexual relationship in which money or material goods are exchanged for sex, is associated with young women's increased vulnerability to HIV infection. Existing research illustrates that the motivations for transactional sex are complex. The fulfilment of psycho-social needs such as the need to belong to a peer group are important factors underlying young women's desires to obtain certain consumption items and thus engage in transactional sex.

    Methods: We use a mixed-methods approach to explore the relationship between transactional sex and consumption patterns among young women in rural Mpumalanga province, South Africa. In the secondary analysis of 693 sexually active young women, we use factor analysis to group the different consumption items and we use multivariable logistic regression to demonstrate the relationship between transactional sex and consumption patterns. The qualitative study uses five focus group discussions and 19 in-depth interviews to explore further young women's motivations for acquiring different consumption items.

    Results: The quantitative results show that young women that engage in transactional sex have higher odds of consuming items for entertainment (e.g., movie tickets) than on practical items (e.g., food and groceries). The qualitative findings also revealed that young women's perceptions of items that were considered a 'need' were strongly influenced by peer pressure and a desire for improved status. Further, there was a perception that emerged from the qualitative data that relationships with sugar daddies offered a way to acquire consumer goods associated with a 'modern lifestyle', such as items for personal enhancement and entertainment. However, young women seem aware of the risks associated with such relationships. More importantly, they also develop relationship with partners of similar age, albeit with the continued expectation of material exchange, despite engaging in the relationship for love.

    Conclusion: This study shows that young women are willing to take certain risks in order to have a degree of financial independence. Interventions that provide alternative methods of attaining this independence, such as the provision of cash transfers may have potential in preventing them from engaging in transactional relationships. Further, the psycho-social reasons that drive young women's motivations for consumption items resulting in risky sexual behaviours need to be better understood.

  • Hellström, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Bensch, Suna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Modeling Interaction for Understanding in HRI2018Inngår i: Proceedings of Explainable Robotic Systems Workshop at HRI 2018, Chicago, USA, March 2018, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As robots become more and more capable and autonomous, there is an increased need for humans to understand what the robots do and think. In this paper we investigate what such understanding means and includes, and how robots are and can be designed to support understanding. We present a model of interaction for understanding. The aim is to provide a uniform formal understanding of the large body of existing work, and also to support continued work in the area.

  • Blomqvist, Per
    et al.
    RISE - Research Institutes of Sweden, Säkerhet och transport.
    Sandinge, Anna
    RISE - Research Institutes of Sweden, Säkerhet och transport.
    Experimental evaluation of fire toxicity test methods2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    An experimental evaluation of the most common bench-scale tests methods for fire toxicity was conducted by RISE Fire Research. The background of the work was the on-going discussion in the fire community on the applicability and relevance of these test methods.

    The test methods included in the programme were the ISO/TS 19700 steady-state tube furnace (SSTF), the controlled atmosphere cone calorimeter (CACC), and the EN 45545-2 smoke chamber test (SC). In these tests the production of selected toxic gases was quantitatively analysed using FTIR. Tests for the measurement of toxic gas production were made with eleven different materials used as test specimens, both combustible and non-combustible materials. The materials were commercially available insulation products provided by EURIMA, the sponsor of the project. These materials should not be regarded as typical or fully representative of a product category.

    The evaluation of the results from the different test methods was divided into combustible test specimens and non-combustible test specimens. That was because the test conditions in the first case are greatly influenced by the combustion behaviour of the test specimen, while in the second case the test conditions are more constant.

    A general observation was that there in many cases was correlation between both species composition and level of toxic gas species yields between test methods when the combustion conditions were similar. In cases where yields differed significantly it could in most cases be explained by clear differences in test conditions.

    For combustible materials it was concluded that the SSTF offers the best means for conducting tests at pre-decided and controlled flaming combustion conditions. The CACC does not give steady-state flaming combustion and the influence of vitiation was limited in the tests made. The SC generally accumulates a mixture of gases from both flaming and non-flaming combustion periods in a test, and the yields measured do not in those cases represent any specific combustion stage.

    For non-combustible materials a general observation was that any of the test methods investigated in principle could be used since the influence on the test conditions from the material itself is limited compared to combustible materials. However, there were specific properties and limitations of the different test methods observed that are important to consider.

  • Olsson, Håkan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Avrinningsområden för vattenförekomster 2012: En hydrologisk indelning för PLC-62013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten.

    Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED

    arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI

    och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom

    SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning

    vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet.

    Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i

    digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har

    data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen

    S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna.

    Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012.

    Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för

    det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var

    tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare

    granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare

    förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets

    innehåll.

    I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och

    kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så

    att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här

    innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden

    slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013.

    Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här

    versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas

    vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av

    vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här

    vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av

    Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive

    vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp.

  • Sjögren, Anders
    Nordiska Afrikainstitutet.
    Civil society and governance in Africa: an outline of debates1998Rapport (Annet vitenskapelig)
  • Olshammar, Mikael
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Persson, Tony
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Oneill, Courtney
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Djodjic, Faruk
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom projektet Förbättrad beräkningsmetodik för retention av fosfor från enskilda avlopp har

    SMED utvärderat den teoretiska metodiken för att beräkna bruttobelastning av fosfor och kväve

    från enskilda avlopp genom mätningar i området Garns-Ekskogen i Vallentuna kommun. Vissa

    förfiningar av beräkningsmetodiken har också utvecklats och implementerats i projektet.

    Med dessa förbättringar kan konstateras att den teoretiska fosforbelastningen från enskilda avlopp

    ligger nära den som bestämts via beräkningar utgående från mätningar. Den teoretiska

    fosforbelastningen är 1-2 gånger så hög som den utifrån mätningar beräknade belastningen, vilket

    är rimligt med tanke på osäkerheten i mätningarna och i indata till de teoretiska beräkningarna.

    Bakgrundsbelastningen från omgivande skogsmark är enligt enkla läckageberäkningar låg jämfört

    med den från enskilda avlopp i detta område.

    För kväve gäller det omvända, då den teoretiska belastningen från enskilda avlopp är tre gånger

    lägre än den som kan beräknas utifrån mätningar, vilket är förklarligt då belastningen från andra

    källor för kväve är betydligt högre än för fosfor.

    Markretentionens bidrag till skillnaden mellan beräknad och genom mätningar framtagen belastning

    har inte kunna säkerställas pga den stora osäkerheten som finns kring reningsschabloner och andra

    felkällor. En grov uppskattning ger dock att markretentionen för fosfor från enskilda avlopp i

    projektområdet är runt 50%.

    SMEDs belastningsberäkningar för enskilda avlopp bör i första hand förbättras genom att den

    uppdaterade beräkningsmetodiken appliceras nationellt. Vad gäller belastningsdata är detta inget

    problem, då SCB redan har tillgång till denna statistik. För att förbättra belastningsstatistiken är det

    även nödvändigt att teknikuppgifterna för enskilda avlopp uppdateras och att i denna datainsamling

    reningsteknik för BDT- och WC-vatten separeras så att beräkningarna kan hantera både

    ”tvårörssystem” och fastigheter med enbart BDT-avlopp.

  • Davies, Gail
    et al.
    Lam, Max
    Harris, Sarah E.
    Trampush, Joey W.
    Luciano, Michelle
    Hill, W. David
    Hagenaars, Saskia P.
    Ritchie, Stuart J.
    Marioni, Riccardo E.
    Fawns-Ritchie, Chloe
    Liewald, David C. M.
    Okely, Judith A.
    Ahola-Olli, Ari V.
    Barnes, Catriona L. K.
    Bertram, Lars
    Bis, Joshua C.
    Burdick, Katherine E.
    Christoforou, Andrea
    DeRosse, Pamela
    Djurovic, Srdjan
    Espeseth, Thomas
    Giakoumaki, Stella
    Giddaluru, Sudheer
    Gustavson, Daniel E.
    Hayward, Caroline
    Hofer, Edith
    Ikram, M. Arfan
    Karlsson, Robert
    Knowles, Emma
    Lahti, Jari
    Leber, Markus
    Li, Shuo
    Mather, Karen A.
    Melle, Ingrid
    Morris, Derek
    Oldmeadow, Christopher
    Palviainen, Teemu
    Payton, Antony
    Pazoki, Raha
    Petrovic, Katja
    Reynolds, Chandra A.
    Sargurupremraj, Muralidharan
    Scholz, Markus
    Smith, Jennifer A.
    Smith, Albert V.
    Terzikhan, Natalie
    Thalamuthu, Anbupalam
    Trompet, Stella
    van der Lee, Sven J.
    Ware, Erin B.
    Windham, B. Gwen
    Wright, Margaret J.
    Yang, Jingyun
    Yu, Jin
    Ames, David
    Amin, Najaf
    Amouyel, Philippe
    Andreassen, Ole A.
    Armstrong, Nicola J.
    Assareh, Amelia A.
    Attia, John R.
    Attix, Deborah
    Avramopoulos, Dimitrios
    Bennett, David A.
    Boehmer, Anne C.
    Boyle, Patricia A.
    Brodaty, Henry
    Campbell, Harry
    Cannon, Tyrone D.
    Cirulli, Elizabeth T.
    Congdon, Eliza
    Conley, Emily Drabant
    Corley, Janie
    Cox, Simon R.
    Dale, Anders M.
    Dehghan, Abbas
    Dick, Danielle
    Dickinson, Dwight
    Eriksson, Johan G.
    Evangelou, Evangelos
    Faul, Jessica D.
    Ford, Ian
    Freimer, Nelson A.
    Gao, He
    Giegling, Ina
    Gillespie, Nathan A.
    Gordon, Scott D.
    Gottesman, Rebecca F.
    Griswold, Michael E.
    Gudnason, Vilmundur
    Harris, Tamara B.
    Hartmann, Annette M.
    Hatzimanolis, Alex
    Heiss, Gerardo
    Holliday, Elizabeth G.
    Joshi, Peter K.
    Kahonen, Mika
    Kardia, Sharon L. R.
    Karlsson, Ida
    Kleineidam, Luca
    Knopman, David S.
    Kochan, Nicole A.
    Konte, Bettina
    Kwok, John B.
    Le Hellard, Stephanie
    Lee, Teresa
    Lehtimaki, Terho
    Li, Shu-Chen
    Liu, Tian
    Koini, Marisa
    London, Edythe
    Longstreth, Will T., Jr.
    Lopez, Oscar L.
    Loukola, Anu
    Luck, Tobias
    Lundervold, Astri J.
    Lundquist, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Lyytikainen, Leo-Pekka
    Martin, Nicholas G.
    Montgomery, Grant W.
    Murray, Alison D.
    Need, Anna C.
    Noordam, Raymond
    Nyberg, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för integrativ medicinsk biologi (IMB). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI).
    Ollier, William
    Papenberg, Goran
    Pattie, Alison
    Polasek, Ozren
    Poldrack, Russell A.
    Psaty, Bruce M.
    Reppermund, Simone
    Riedel-Heller, Steffi G.
    Rose, Richard J.
    Rotter, Jerome I.
    Roussos, Panos
    Rovio, Suvi P.
    Saba, Yasaman
    Sabb, Fred W.
    Sachdev, Perminder S.
    Satizabal, Claudia L.
    Schmid, Matthias
    Scott, Rodney J.
    Scult, Matthew A.
    Simino, Jeannette
    Slagboom, P. Eline
    Smyrnis, Nikolaos
    Soumare, Aicha
    Stefanis, Nikos C.
    Stott, David J.
    Straub, Richard E.
    Sundet, Kjetil
    Taylor, Adele M.
    Taylor, Kent D.
    Tzoulaki, Ioanna
    Tzourio, Christophe
    Uitterlinden, Andre
    Vitart, Veronique
    Voineskos, Aristotle N.
    Kaprio, Jaakko
    Wagner, Michael
    Wagner, Holger
    Weinhold, Leonie
    Wen, K. Hoyan
    Widen, Elisabeth
    Yang, Qiong
    Zhao, Wei
    Adams, Hieab H. H.
    Arking, Dan E.
    Bilder, Robert M.
    Bitsios, Panos
    Boerwinkle, Eric
    Chiba-Falek, Ornit
    Corvin, Aiden
    De Jager, Philip L.
    Debette, Stephanie
    Donohoe, Gary
    Elliott, Paul
    Fitzpatrick, Annette L.
    Gill, Michael
    Glahn, David C.
    Hagg, Sara
    Hansell, Narelle K.
    Hariri, Ahmad R.
    Ikram, M. Kamran
    Jukema, J. Wouter
    Vuoksimaa, Eero
    Keller, Matthew C.
    Kremen, William S.
    Launer, Lenore
    Lindenberger, Ulman
    Palotie, Aarno
    Pedersen, Nancy L.
    Pendleton, Neil
    Porteous, David J.
    Raikkonen, Katri
    Raitakari, Olli T.
    Ramirez, Alfredo
    Reinvang, Ivar
    Rudan, Igor
    Rujescu, Dan
    Schmidt, Reinhold
    Schmidt, Helena
    Schofield, Peter W.
    Schofield, Peter R.
    Starr, John M.
    Steen, Vidar M.
    Trollor, Julian N.
    Turner, Steven T.
    Van Duijn, Cornelia M.
    Villringer, Arno
    Weinberger, Daniel R.
    Weir, David R.
    Wilson, James F.
    Malhotra, Anil
    McIntosh, Andrew M.
    Gale, Catharine R.
    Seshadri, Sudha
    Mosley, Thomas H., Jr.
    Bressler, Jan
    Lencz, Todd
    Deary, Ian J.
    Study of 300,486 individuals identifies 148 independent genetic loci influencing general cognitive function2018Inngår i: Nature Communications, ISSN 2041-1723, E-ISSN 2041-1723, Vol. 9, artikkel-id 2098Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    General cognitive function is a prominent and relatively stable human trait that is associated with many important life outcomes. We combine cognitive and genetic data from the CHARGE and COGENT consortia, and UK Biobank (total N = 300,486; age 16-102) and find 148 genome-wide significant independent loci (P < 5 x 10-8) associated with general cognitive function. Within the novel genetic loci are variants associated with neurodegenerative and neurodevelopmental disorders, physical and psychiatric illnesses, and brain structure. Gene-based analyses find 709 genes associated with general cognitive function. Expression levels across the cortex are associated with general cognitive function. Using polygenic scores, up to 4.3% of variance in general cognitive function is predicted in independent samples. We detect significant genetic overlap between general cognitive function, reaction time, and many health variables including eyesight, hypertension, and longevity. In conclusion we identify novel genetic loci and pathways contributing to the heritability of general cognitive function.

  • Faskunger, Johan
    et al.
    Proactivity AB.
    Szczepanski, Anders
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för kultur och estetik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åkerblom, Petter
    Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet.
    Klassrum med himlen som tak: En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.

    Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:

    • att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),
    • att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,
    • att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,
    • att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.

    Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa

    Forskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.

    De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.

    Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer

    Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.

    Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat

    Forskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.

    Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.

    Mer longitudinell forskning behövs

    För att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.

    Kunskapsöversiktens huvudindelning

    Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.

  • De Pascalis, Roberto
    et al.
    Hahn, Andrew
    Brook, Helen M.
    Ryden, Patrik
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Donart, Nathaniel
    Mittereder, Lara
    Frey, Blake
    Wu, Terry H.
    Elkins, Karen L.
    A panel of correlates predicts vaccine-induced protection of rats against respiratory challenge with virulent Francisella tularensis2018Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 13, nr 5, artikkel-id e0198140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are no defined correlates of protection for any intracellular pathogen, including the bacterium Francisella tularensis, which causes tularemia. Evaluating vaccine efficacy against sporadic diseases like tularemia using field trials is problematic, and therefore alternative strategies to test vaccine candidates like the Francisella Live Vaccine Strain (LVS), such as testing in animals and applying correlate measurements, are needed. Recently, we described a promising correlate strategy that predicted the degree of vaccine-induced protection in mice given parenteral challenges, primarily when using an attenuated Francisella strain. Here, we demonstrate that using peripheral blood lymphocytes (PBLs) in this approach predicts LVS-mediated protection against respiratory challenge of Fischer 344 rats with fully virulent F. tularensis, with exceptional sensitivity and specificity. Rats were vaccinated with a panel of LVS-derived vaccines and subsequently given lethal respiratory challenges with Type A F. tularensis. In parallel, PBLs from vaccinated rats were evaluated for their functional ability to control intramacrophage Francisella growth in in vitro co-culture assays. PBLs recovered from co-cultures were also evaluated for relative gene expression using a large panel of genes identified in murine studies. In vitro control of LVS intramacrophage replication reflected the hierarchy of protection. Further, despite variability between individuals, 22 genes were significantly more up-regulated in PBLs from rats vaccinated with LVS compared to those from rats vaccinated with the variant LVS-R or heat killed LVS, which were poorly protective. These genes included IFN-gamma, IL-21, NOS2, LTA, T-bet, IL-12rβ2, and CCL5. Most importantly, combining quantifications of intramacrophage growth control with 5-7 gene expression levels using multivariate analyses discriminated protected from non-protected individuals with greater than 95% sensitivity and specificity. The results therefore support translation of this approach to non-human primates and people to evaluate new vaccines against Francisella and other intracellular pathogens.

  • Brandén, Maria
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Department of Sociology, Stockholm University.
    Bygren, Magnus
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutet för analytisk sociologi, IAS. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Department of Sociology, Stockholm University / Institute for Futures Studies, Stockholm.
    School Choice and School Segregation: Lessons from Sweden’s School Voucher System2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how school choice opportunities affect school segregation. Theoretically, free school choice may affect school segregation in different directions, depending on its design, baseline residential segregation, and underlying preferences for separation. Our test case is the Swedish voucher-based free school choice system, and we utilize Swedish population register data that include 13 cohorts of ninth graders, with geocoded information on schools, their socioeconomic and ethnic composition, and the composition of the neighborhoods surrounding the schools. To identify causal effects of school choice opportunities, we treat fixed school areas as the unit of analysis, and we follow these over time to net out time-invariant area-level confounders. Within-area panel estimates indicate segregation based on both ethnic and educational background to be strongly affected by school choice opportunities. Increased choice opportunities lead to increased school segregation, to a large extent because of a higher propensity among native children and children with well-educated parents to attend newly established (non-public) independent schools. The segregating impact of school choice opportunities is uniform across school areas with different socioeconomic and ethnic profiles, but school segregation increases much more in residentially integrated areas as a consequence of an increase in school choice options. The lesson to be learned from the Swedish case is that large scale school voucher systems need to be designed to include mechanisms that counteract the strong segregating forces that such systems appear to produce.

  • Kaltenbrunner, Monica
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Bengtsson, Lars
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, Industriell ekonomi. Högskolan i Gävle, Centrum för logistik och innovativ produktion.
    Mathiassen, Svend Erik
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Engström, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Medicin- och vårdvetenskap. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige; Nursing Department, Medicine and Health College, Lishui University, China.
    Lean i primärvården - en bild av hur Lean tillämpas2018Inngår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö?, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 112-112Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Lean har sitt ursprung i bilindustrin och har spridits till andra sektorer såsom hälso-och sjukvård. Implementering av Lean syftar vanligtvis till att öka vårdkvaliten. Vid utvärderingar av Lean saknas ofta en beskrivning av vilka principer av Lean som implementeras och i vilken utsträckning. Föreliggande studie utgår från Likers beskrivning av Lean. Liker beskriver Lean i fyra övergripande grupper kallad 4P modellen; philosophy, processes, people and partners, och problem-solving (filosofi, processer, anställda och partners, och problemlösning), som består av ett antal principer. Att implementera alla principer och involvera alla medarbetare är ovanlig, vilket Liker menar är avgörande om organisationen ska nå de mål de satt med att införa Lean.

    Syfte

    Syftet med studien var att illustrera hur Lean praktiseras inom primärvården. 

    Metod

    Studien utgår från ett större forskningsprojekt där både privata och landstingsägda primärvårdsenheter deltog. All personal vid enheterna fick 2016 besvara en enkät om Lean-principer, svarsfrekvens 35% (298 medarbetare vid 45 enheter). Höga Lean skattningar indikerade hög mognad av Lean vilket innebar att medarbetarna var kunniga rörande den efterfrågade Lean-principen; låg mognad av Lean innebar att man helt saknade principen på sin arbetsplats eller hade implementerat den i liten utsträckning av ett fåtal medarbetare. Baserat på enkätsvaren valdes fyra enheter ut för observationer, två med hög mognad av Lean och två med låg mognad. Observationerna inkluderade intervjuer och fältanteckningar som illustrerade hur 4P-modellen praktiserades på enheterna. Hälso- och sjukvårdspersonal med olika professioner deltog (n=28).

    Resultat

    Rörande filosofi ansåg medarbetarna vid alla fyra enheter att den närmaste chefen, återkommande men i varierande utsträckning, kommunicerade gemensamma mål. Patienternas behov styrde planeringen av vården. Processer kunde innefatta att medarbetarna baserade sin planering av vården på statistik. För vissa patientgrupper eller symtom fanns generella ordinationer, d.v.s. utan kontakt med läkare, t.ex. på vilka prover som skulle tas. Rörande anställda och partners var det vanligt att arbeta i team både inom och utanför sin enhet. Men det framkom även att medarbetarna inte arbetade tillsammans fast de borde det. Problemlösning förekom men ofta ostrukturerat med brister på uppföljning. En enhet hade påbörjat utvecklande av problemlösning genom dagliga möten och strullistor att dokumentera problemen på.

    Konklusion

    Tillämpning av Lean varierar i stor utsträckning mellan vårdcentralerna. Ett par enheter hade implementerat Lean i större utsträckning och dessa enheter var mer strukturerade rörande t.ex. problemlösning och teamarbete.

     

  • Samuelsson, Christopher Robin
    et al.
    Uppsala universitet.
    Elmgren, Maja
    Uppsala universitet.
    Haglund, Jesper
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik (from 2013). SMEER.
    Going through a phase: Teaching about energy transformations in phase changes with infrared cameras2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Students have difficulties understanding energy transformations involved in phase changes in physics and chemistry education. For example, with a predict-observe-explain set-up, we have found that students tend to intuit that when table salt is poured onto ice, the ice will melt and the temperature increase. They are surprised to see that although the ice melts (due to freezing-point depression), the temperature actually decreases. In this study, we explore how infrared cameras as a visualization technology can help students come to terms with such challenges.

    We have designed a teaching sequence for in-service science teachers on the topic of phase changes, with a focus on the central idea that it requires energy to break bonds between particles. In group discussions, students are encouraged to use this idea to explain how the temperature of water can be constant during phase change from solid to liquid, and from liquid to gas, and draw on their experiences that it feels cold when they walk out of the shower but hot when water is poured onto the stove in a sauna. With the help of an infrared camera, students can see how the temperature decreases as water evaporates from their body. With this technology, they can also see that the temperature of a piece of paper increases as moist air condenses on its surface, and that the temperature decreases when the water evaporates away in dry air. Through video analysis, we study students’ interactions with each other and the types of talk they engage in during the exercises. Early findings in a pilot study with secondary school students indicate that they tend to interpret condensation as release of energy due to particles colliding with a surface, rather than bond formation.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Nisell, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Yu, Jun
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Ranneby, Bo
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) och

    satellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifier

    klassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnära

    skog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät

    (VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,

    Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalterna

    för N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och mer

    avlägsen skog.

    Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligt

    bättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25

    respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdets

    egenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassning

    är en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättring

    jämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganiskt

    kväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för de

    oorganiska fraktionerna är dock osäkra.

    Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken till

    detta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar att

    sommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre än

    medel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsoch

    mellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritiskt

    användas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade på

    vattenkemisk information även från andra årstider.

    Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga och

    tidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringar

    som krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsat

    tidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) och

    probabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)

    upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt en

    förbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,

    sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag för

    förbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutveckling

    som krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom en

    treårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys av

    slumpmässigt insamlade prover från olika årstider.

  • Kristensen, Jeppe A.
    et al.
    Metcalfe, Daniel B.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University, Lund, Sweden.
    Rousk, Johannes
    The biogeochemical consequences of litter transformation by insect herbivory in the Subarctic: a microcosm simulation experiment2018Inngår i: Biogeochemistry, ISSN 0168-2563, E-ISSN 1573-515X, Vol. 138, nr 3, s. 323-336Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Warming may increase the extent and intensity of insect defoliations within Arctic ecosystems. A thorough understanding of the implications of this for litter decomposition is essential to make predictions of soil-atmosphere carbon (C) feedbacks. Soil nitrogen (N) and C cycles naturally are interlinked, but we lack a detailed understanding of how insect herbivores impact these cycles. In a laboratory microcosm study, we investigated the growth responses of heterotrophic soil fungi and bacteria as well as C and N mineralisation to simulated defoliator outbreaks (frass addition), long-term increased insect herbivory (litter addition at higher background N-level) and non-outbreak conditions (litter addition only) in soils from a Subarctic birch forest. Larger amounts of the added organic matter were mineralised in the outbreak simulations compared to a normal year; yet, the fungal and bacterial growth rates and biomass were not significantly different. In the simulation of long-term increased herbivory, less litter C was respired per unit mineralised N (C:N of mineralisation decreased to 20 +/- 1 from 38 +/- 3 for pure litter), which suggests a directed microbial mining for N-rich substrates. This was accompanied by higher fungal dominance relative to bacteria and lower total microbial biomass. In conclusion, while a higher fraction of foliar C will be respired by insects and microbes during outbreak years, predicted long-term increases in herbivory linked to climate change may facilitate soil C-accumulation, as less foliar C is respired per unit mineralised N. Further work elucidating animal-plant-soil interactions is needed to improve model predictions of C-sink capacity in high latitude forest ecosystems.

  • Löfgren, Stefan
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Brandt, Maja
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Kväve och fosfor i skogsmark, fjäll och myr i norra Sverige: Slutrapport 2005-06-092005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom TRK-projektet noterades behovet av ett antal förbättringar inför framtida

    beräkningar, bl.a. översyn av kväve-typhalter (N) från skog, myr och fjäll i norra

    Sverige. Den använda skogstyphalten i TRK-projektet gav simulerade kvävekoncentrationer

    i vattendrag från fjällnära skogar liksom i delar av Norrlands inland

    som var för höga jämfört med mätdata i stora avrinningsområden. Resultat från

    mätningar av N-förlusterna från skog, myr och fjäll i Göta älvs och Dalälvens

    avrinningsområden visar att det föreligger ett höjdberoende för N-typhalterna.

    Detta projekt har bestått av två delar. I det första momentet har syftet varit att utveckla

    bättre kväve- och fosfortyphalter (N- och P-typhalter) för skog, fjäll och myr genom

    att analysera om det föreligger ett generellt höjdberoende för N- och P-typhalterna i

    små skogsbäckar i norra Sverige, samt om N- och P-halterna varierar med andra

    egenskaper i tillrinningsområdet.

    Vattenkemisk information har insamlats från 613 skogs-, fjäll- och myrdominerade

    avrinningsområden inom och norr om Värmland, Dalarna, Västmanland och

    Gävleborgs län (0,13-249 km2, median 43 km2). Till samtliga mätpunkter har

    avrinningsområdet tagits fram med hjälp av manuell skärmdigitalisering och

    Lantmäteriets höjddatabas, ur vilken även höjdinformation inhämtats. Markslagen

    inom varje avrinningsområde har extraherats ur Röda kartan, Blå kartan och IAKS99.

    Klimatdata och högsta kustlinjen har inhämtats från Sveriges Nationalatlas. För att

    minimera effekten av annan påverkan än atmosfärsdeposition och skogsbruk har alla

    avrinningsområden som innehåller tätortsareal och jordbruksmark sorterats bort.

    Dessutom har de vattenkemiska resultaten från tre områden bedömts som outliers.

    Detta innebär att resultaten från 259 vattendrag använts för statistisk analys.

    Resultaten från denna analys visar att skog, myr och fjäll kan hanteras likvärdigt och

    att samma typhalter kan användas oberoende av markslag. Algoritmer har tagits fram

    för att beräkna typhalterna för totalkväve (Tot-N) och totalfosfor (Tot-P) utgående

    från deras höjdberoende, medan de oorganiska fraktionerna hanteras som konstanta

    halter. Organiskt kväve (Org-N) och residualfosfor (Res-P) har beräknats som en

    mellanskillnad mellan totalhalt och oorganiska fraktioner. Säsongsdynamik har

    introducerats för Tot-N, Org-N, Oorg-N, Tot-P och Res-P, men inte för Oorg-P.

    I nästa moment har den framtagna algoritmen för N testats i sex huvudavrinningsområden

    i norra Sverige. Totalt har koncentrationer för Tot-N, Oorg-N och

    Org-N simulerats i 59 områden och jämförts med uppmätta koncentrationer samt med

    tidigare TRK-simuleringar. Efter en första testomgång skedde en mindre justering av

    typhalten och säsongsvariationen för Oorg-N.

    Slutsatsen är att den framtagna algoritmen för N ger bättre överensstämmelse med

    mätdata i TRK-områden än de typhalter som användes för TRK-beräkningarna. Det

    finns dock en tendens till för höga simulerade koncentrationer av Tot-N och Org-N,

    medan de simulerade Oorg-N-halterna är något lägre än vad mätdata visar.

  • Thomas, Lisa-Marie
    et al.
    D'Ambruoso, Lucia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Centre for Global Development and Institute of Applied Health Sciences, University of Aberdeen, Aberdeen, UK; MRC/Wits Rural Public Health and Health Transitions Research Unit (Agincourt), School of Public Health, Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa.
    Balabanova, Dina
    Use of verbal autopsy and social autopsy in humanitarian crises2018Inngår i: BMJ Global Health, ISSN 2059-7908, Vol. 3, nr 3, artikkel-id e000640Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Two billion people live in countries affected by conflict, violence and fragility. These are exceptional situations in which mortality shifts dramatically and in which civil registration and vital statistics systems are often weakened or cease to function. Verbal autopsy and social autopsy (VA and SA) are methods used to assign causes of death and understand the contexts in which these occur, in settings where information is otherwise unavailable. This review sought to explore the use of VA and SA in humanitarian crises, with a focus on how these approaches are used to inform policy and programme responses.

    Methods: A rapid scoping review was conducted on the use of VA and SA in humanitarian crises in low and middle-income countries since 1991. Drawing on a maximum variation approach, two settings of application ('application contexts') were selected and investigated via nine semi-structured expert interviews.

    Results: VA can determine causes of death in crisis-affected populations where no other registration system is in place. Combined with SA and active community involvement, these methods can deliver a holistic view of obstacles to seeking and receiving essential healthcare, yielding context-specific information to inform appropriate responses. The contexts in which VA and SA are used require adaptations to standard tools, and new mobile developments in VA raise specific ethical considerations. Furthermore, collecting and sythesising data in a timely, continuous manner, and ensuring coordination and communication between agencies, is important to realise the potential of these approaches.

    Conclusion: VA and SA are valuable research methods to foster evidence-informed responses for populations affected by humanitarian crises. When coordinated and communicated effectively, data generated through these methods can help to identify levels, causes and circumstances of deaths among vulnerable groups, and can enable planning and allocating resources effectively, potentially improving health system resilience to future crises.

  • Liljeberg, Marcus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nisell, Jakob
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning

    med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att

    undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata

    med högre rumslig- och tematisk upplösning.

    Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget

    som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar

    till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som

    bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna

    relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade

    delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till

    varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem.

    För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med

    SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i

    PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också

    uppvisar den minsta standardavvikelsen.

    Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är

    liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört

    med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden

    som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen.

    För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor.

    Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som

    kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar

    i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med

    avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför

    marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det

    troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas

    till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och

    fosfor.

  • Liljeberg, Marcus
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gustavsson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Johnsson, Holger
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Tengdelius-Brunell, Johanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Hantering av kopplingen mellan markanvändning, läckagekoefficienter och avrinning för PLC62013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har uppdragit åt SMED att beräkna

    näringsämnesbelastningen till Sveriges omgivande havsbassänger.

    Uppdraget utgör underlag till HELCOM-rapporteringen Pollution Load

    Compilation (PLC Periodical).

    Inom SMED sker en kontinuerlig utveckling av metoder och modeller för

    att förbättra kvalitén på dessa beräkningar. I denna rapport undersöks

    möjligheterna att kombinera tidigare framtagen metodik för att beräkna

    källfördelningen av kväve och fosfor med ny förbättrad beräkning av

    avrinning genom att utnyttja en redan kalibrerad högupplöst hydrologisk

    modell för Sverige, kallad S-HYPE.

    Den belastning som avses i denna rapport är det diffusa markläckaget som

    genereras av olika slags markanvändning, beräknat som en produkt av

    markanvändningsslag och specifik typhalt. S-HYPE har kalibrerats med en

    definition av markanvändning som skiljer sig från den markanvändning som

    använts tidigare. För att det ska vara möjligt att använda de typhalter som

    tagits fram i tidigare beräkningar behöver de olika definitionerna av

    markanvändning relateras till varandra. För test och validering av den nya

    avrinningsberäkningen genom en anpassning av tidigare kalibrerad S-HYPE

    till SMED – HYPE bedöms skillnader i arealer hos markanvändningen ha

    en försumbar effekt. För en fullständig beräkning av närsaltsläckage

    behöver markanvändning däremot harmoniseras.

    Data om jordbrukets arealer tas i PLC-beräkningarna från jordbruksblocken

    och de stödsökta grödorna. I PLC6 ändras metodiken för jordbruksblock

    som saknar stödsökta grödor så att dessa beräknas som odefinierade grödor

    med läckaget för extensiv vall, istället för att de klassas som öppen mark

    som i PLC5. Om möjligt ska de konstaterade grödarealerna istället för de

    mer preliminära stödsökta arealerna användas.

  • Kindbom, Karin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Danielsson, Helena
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Jernström, Mats
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Szudy, Mikael
    SCB.
    Wikström, Helene
    SCB.
    Karltun, Erik
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Petersson, Hans
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Consequences for the Swedish Greenhouse Gas Inventory from using the 2006 IPCC Guidelines2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • Jerksjö, Martin
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Fridell, Erik
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Eklund, Veronica
    SCB.
    Segersson, David
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Arbetsmaskiner: Långsiktig plan för uppdatering av bränsle-förbrukning och emissioner2010Rapport (Annet vitenskapelig)
  • Idahl, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Hermansson, Andrea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Lalos, Ann
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Social support and ovarian cancer incidence: a Swedish prospective population-based study2018Inngår i: Gynecologic Oncology, ISSN 0090-8258, E-ISSN 1095-6859, Vol. 149, nr 2, s. 324-328Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: Low social support is associated with worse prognosis for epithelial ovarian cancer (EOC) patients. However, few studies have explored the relation between low social support and incidence of EOC. The aim of this prospective nested case-control study was to examine whether self-perceived low social support was associated with the incidence of EOC.

    Methods: The Swedish Cancer Registry was used to identify participants in the Vasterbotten Intervention Programme (VIP) comprising 58,000 women, who later developed EOC. Each case was matched to four cancer free controls. The VIP uses the Social Support questionnaire, a modified version of the validated questionnaire "The Interview Schedule for Social Interaction" (ISSI) measuring quantitative (AVSI) and qualitative (AVAT) aspects of social support.

    Results: The risk of EOC in relation to AVSI and AVAT was similar between the 239 cases and the 941 controls after adjustment for educational level, smoking, BMI, Cambridge Physical Activity Index and age (aOR 0.85, 95% CI 0.72-1.01 and aOR 0.54, 95% CI 0.16-1.81). Lagtime was found to have no impact. A decreased risk of serous ovarian cancer was seen in women with fewer persons available for informal socializing (aOR 0.75, 95% CI 0.59-0.95). Adjusted analyses showed non-significant odds ratios below 1.0 in the vast majority of histotypes.

    Conclusions: A general trend towards a decreased risk of ovarian cancer associated with low AVSI and AVAT was identified. Solely the serous subtype was significantly associated with low scores of AVSI. Prospective pathophysiological and epidemiological studies regarding social support are needed.

  • Hjerdt, Niclas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Brandt, Maja
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Pers, Lotta
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Rosberg, Jörgen
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Förbättring av beräkning av erosion och sedimentation (retention) i små vattendrag2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under arbetet med att beräkna den vattenburna belastningen av fosfor till Sveriges omgivande havsbassänger inom SMED har det noterats att partikulärt bunden fos- for ofta överskattas i simuleringarna i små områden. Fosforutsläpp från jordbruks- läckage är framräknade med ICECREAMDB och inkluderar redan retentionen i marken fram till vattendragen (Johnsson m.fl., 2008), och därför finns ingen funk- tion för ytterligare avskiljning i marken. Det finns heller ingen avskiljning i små- vattendrag fram till vattendraget i den hydrologiska modellen. Det är dock troligt att det förekommer en avskiljning av partikulär fosfor i diken och i mindre vatten- drag under lågvattenföring och resuspension vid höga flöden. Syftet med denna studie är att ta fram en funktion för permanent avskiljning av partikulärt bunden fosfor kopplat till de små vattendragen och att testa detta i ett antal mindre sjölösa jordbruksområden för att i framtiden förbättra de nationella beräkningarna av fos- forbelastningen.Studien omfattar 16 områden i mellersta och södra Sverige där synoptiska fos- formätningar inkluderar fraktionerna löst reaktiv fosfor och partikulär fosfor. Jord- bruksandelen varierar mellan 15-88% av områdenas yta. Den hydrologiska model- len med rutin för fosforberäkning, HBV-NP, har modifierats för att testa fyra alter- nativa processer för permanent avskiljning av partikulärt bunden fosfor genom sedimentation i små vattendrag (lokal avskiljning) samt en process för markreten- tion i utströmningsområdet.Resultaten visar att de fyra föreslagna avskiljningsprocesserna som verkar ge- nom sedimentation uppför sig likvärdigt och att man får liknande resultat oavsett vilken process som används. Avskiljning genom markretention av jordbruksläcka- ge och enskilda avlopp ger normalt större effekt än avskiljning genom sedimenta- tion. I de flesta fall krävs mycket hög permanent avskiljning av partikulär fosfor i sedimenten eller från jordbruksläckage/enskilda avlopp för att reducera halterna framräknade i PLC5 till samma nivå som observationerna. Enstaka observerade koncentrationstoppar är svåra att reproducera med modellen, men medelhalter stämmer relativt väl efter maximal avskiljning. Det är fysikaliskt osannolikt att all sedimenterad fosfor binds permanent i diken/små vattendrag, eller att all partikulär fosfor från jordbruksmark och enskilda avlopp avskiljs, och detta kan vara en indi- kation på att antingen läckagekoefficienterna för partikulär fosfor är överskattade och/eller att sedimentationen underskattas av den hydrologiska modellen. I PLC5- beräkningarna styrdes sedimentation/resuspension av en enda parameter i model- len, vilket gav begränsade möjligheter för justering av denna dynamik. En möjlig- het som bör utredas i framtiden vore att införa en flexibel inställning av flödesin- tervallet mellan full sedimentation/resuspension, och kanske knyta detta intervall till de dominanta jordarterna i områdena för att sedan generalisera kalibreringen nationellt.Vår slutsats är dock att de simulerade halterna av partikulär fosfor i samtliga 16 områden förbättras åtskilligt när permanent avskiljning används.

  • Hemström, Kristian
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Stenmarck, Åsa
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Carlsson, Annica
    SCB.
    Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 20102012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.

    Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.

    Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:

    att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter

    att föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flöden

    att bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.

    Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.

    Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7

    Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.

    Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:

    Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.

    Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.

    Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.

    Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8

    Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.

    Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.

    Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.

    Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs

  • Roubinet, Eve
    et al.
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Jonsson, Tomas
    Högskolan i Skövde, Institutionen för biovetenskap. Högskolan i Skövde, Forskningscentrum för Systembiologi. Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Malsher, Gerard
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Staudacher, Karin
    Mountain Agriculture Research Unit, Institute of Ecology, University of Innsbruck, Innsbruck, Austria.
    Traugott, Michael
    Mountain Agriculture Research Unit, Institute of Ecology, University of Innsbruck, Innsbruck, Austria.
    Ekbom, Barbara
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Jonsson, Mattias
    Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    High Redundancy as well as Complementary Prey Choice Characterize Generalist Predator Food Webs in Agroecosystems2018Inngår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 8, artikkel-id 8054Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Food web structure influences ecosystem functioning and the strength and stability of associated ecosystem services. With their broad diet, generalist predators represent key nodes in the structure of many food webs and they contribute substantially to ecosystem services such as biological pest control. However, until recently it has been difficult to empirically assess food web structure with generalist predators. We utilized DNA-based molecular gut-content analyses to assess the prey use of a set of generalist invertebrate predator species common in temperate agricultural fields. We investigated the degree of specialization of predator-prey food webs at two key stages of the cropping season and analysed the link temperature of different trophic links, to identify non-random predation. We found a low level of specialization in our food webs, and identified warm and cool links which may result from active prey choice or avoidance. We also found a within-season variation in interaction strength between predators and aphid pests which differed among predator species. Our results show a high time-specific functional redundancy of the predator community, but also suggest temporally complementary prey choice due to within-season succession of some predator species.

  • Thomas, Lisa-Marie
    et al.
    D'Ambruoso, Lucia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Centre for Global Development and Institute of Applied Health Sciences, University of Aberdeen, Aberdeen, UK; RC/Wits Rural Public Health and Health Transitions Research Unit (Agincourt), School of Public Health, Faculty of Health Sciences, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa.
    Balabanova, Dina
    Verbal autopsy in health policy and systems: a literature review2018Inngår i: BMJ Global Health, ISSN 2059-7908, Vol. 3, nr 2, artikkel-id e000639Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Estimates suggest that one in two deaths go unrecorded globally every year in terms of medical causes, with the majority occurring in low and middle-income countries (LMICs). This can be related to low investment in civil registration and vital statistics (CRVS) systems. Verbal autopsy (VA) is a method that enables identification of cause of death where no other routine systems are in place and where many people die at home. Considering the utility of VA as a pragmatic, interim solution to the lack of functional CRVS, this review aimed to examine the use of VA to inform health policy and systems improvements.

    Methods: A literature review was conducted including papers published between 2010 and 2017 according to a systematic search strategy. Inclusion of papers and data extraction were assessed by three reviewers. Thereafter, thematic analysis and narrative synthesis were conducted in which evidence was critically examined and key themes were identified.

    Results: Twenty-six papers applying VA to inform health policy and systems developments were selected, including studies in 15 LMICs in Africa, Asia, the Middle East and South America. The majority of studies applied VA in surveillance sites or programmes actively engaging with decision makers and governments in different ways and to different degrees. In the papers reviewed, the value of continuous collection of cause of death data, supplemented by social and community-based investigations and underpinned by electronic data innovations, to establish a robust and reliable evidence base for health policies and programmes was clearly recognised.

    Conclusion: VA has considerable potential to inform policy, planning and measurement of progress towards goals and targets. Working collaboratively at sub-national, national and international levels facilitates data collection, aggregation and dissemination linked to routine information systems. When used in partnerships between researchers and authorities, VA can help to close critical information gaps and guide policy development, implementation, evaluation and investment in health systems.

  • Hansson, Katarina
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Andersson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Ejhed, Helene
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Liljeberg, Marcus
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Olshammar, Mikael
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Dunsö, Olof
    SCB.
    Segersson, David
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Diffusa emissioner till luft och vatten2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.

    Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att:

     Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper.

     Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data.

     Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.

    De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.

    Projektet består av fyra separata delprojekt:

    1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten

    2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten

    3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper

    4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.

    Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9

    norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.

    Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.

    Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.

    Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.

    Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.

  • Ghajargar, Maliheh
    et al.
    Wiberg, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Stolterman, Erik
    Designing IoT Systems that Support Reflective Thinking: A Relational Approach2018Inngår i: International Journal of Design, ISSN 1991-3761, E-ISSN 1994-036X, Vol. 12, nr 1, s. 21-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Systems are, to a large extent, about relationships between people, activities, objects, technologies, and places. A systems approach focuses on how things are interrelated, and what the different parts can accomplish together. In similar terms, reflective thinking is also relational. We think often with each other when we talk about and share our experiences and memories. We are also increasingly using smart objects for our everyday activities. However, designing IoT (Internet of Things) devices typically relies on artifacts rather than relationships. In this paper, we present a modeling technique for the design and analysis of IoT artifacts and systems that is fundamentally relational in its approach. Having outlined the need for relational approaches to designing IoT systems, we first present three examples, where we demonstrate how our relational approach allows for the analysis of existing smart objects designed to function in different relationships with the user, user activity and the situation. Accordingly, we present these IoT systems from the perspectives of the augment me, the comply with me, and the engage me relational models. Having presented these three examples that illustrate how IoT systems can be analyzed as systems of relationships, we then present the prototype of an IoT artifact intended to support reflection in the user. With this fourth example, we introduce the make me think relationship, and also show how our modeling technique can be useful for design of new IoT systems. Accordingly, we suggest a modeling technique that can be used as a tool for designing and analyzing IoT systems. We believe this modeling technique can contribute to a relational approach toward IoT. We conclude this paper suggesting that our proposed modeling technique cannot only help to model relationships between a user and a smart object, but can also be scaled, allowing for the modeling of more complex IoT systems, where there are an increased number of users using many smart objects in different places, but still integrated as a complex system.

  • Hedlund, Hanna
    et al.
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Jämförelse av energirapportering till IEA och UNFCCC2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige rapporterar årligen luftemissioner till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) i två olika format, dels sectoral approach vilket beräknas från mikrodata i olika sektorer, dels i reference approach som beräknas från bränsleanvändningen i energistatistiken. Klimatrapporteringen granskas av IEA (International Energy Agency) samt av internationella granskarteam, huruvida bränsleanvändningen överensstämmer i reference approach och den energistatistik Sverige rapporterar till IEA. Eftersom även EU måste leverera luftemissioner för EU-totalt till UNFCCC har Eurostat jämfört Sveriges rapporterade reference approach med utsläppsberäkningar gjorda av EU utifrån IEA-data. Granskarna har givit upprepade påpekanden att viss data som rapporterats till UNFCCC enligt reference approach inte överensstämmer med rapporteringen till IEA.

    I denna rapport beskrivs reference approach (RA) från UNFCCC-rapporteringen och IEA-rapporteringen och skillnaderna däremellan förklaras.

    1.2 Svar till internationella granskare

    För att jämföra de två rapporteringarna räknar IEA om bränslemängderna (m3, ton) i IEA-rapporteringen till energi (TJ). De flesta skillnader som då hittas kan förklaras av att IEA använder standardiserade värmevärden i sina beräkningar och i beräkningarna till UNFCCC-rapporteringen används värmevärden anpassade till svenska förhållanden. När data i naturliga enheter jämfördes mellan rapporteringarna minskade skillnaderna avsevärt och flera differenser eliminerades.

    Några av de största skillnaderna beror på skillnader i avgränsningar, att bränslen rapporteras under olika rubriker. För några bränsleslag förekom skillnader i beräkningsmetoder, eller att olika datakällor använts. I några fall har revideringar av data skett som inte synts i båda rapporteringarna då data är hämtat vid olika tidpunkter.

    För internationell bunkring har man i rapporteringen till UNFCCC lagt mer uppmärksamhet på eventuella korrigeringar av tidsserien än vad som görs i IEA-rapporteringen. Anledningen är att UNFCCC har större krav på kontinuitet. Det här gör att siffrorna kan vara olika mellan rapporteringarna.

    En fullständig beskrivning av skillnaderna för varje bränsleslag presenteras i avsnitt 4.2.

    1.3 Rekommendationer

    Vi rekommenderar att datakällorna och metoderna för ett antal bränslen uppdateras i UNFCCC-rapporteringen, se avsnitt 4.2 för detaljer.

    Problem har uppmärksammats med att reviderade siffror ibland inte inkommer till UNFCCC-rapporteringen, eller att skillnader förekommer i data för att det hämtats vid olika tillfällen till de olika rapporteringarna och ändringar har skett mellan tillfällena. Vi rekommenderar därför att varje år se över föregående års data för sådana förändringar eller revideringar. Detta skulle innebära merarbete för energienheten på SCB, vilket måste hanteras.

    Trots att samma värmevärden borde användas av SCB:s miljöenhet (RM/MIT), SCB:s energienhet (RM/ET) och av Energimyndigheten (EM) har inte alltid så skett. När uppdateringar eller förändringar sker är informationskedjan lång. Det tar tid för informationen att nå alla berörda parter, eller det är dålig medvetenhet om vilka de berörda parterna är. 5

    Energimyndigheten har redan tidigare uppmärksammat detta, och avser att efter sommaren ha ett möte med berörda parter med syfte att åstadkomma en harmonisering av värmevärdena

  • Håkansson, Johan
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Li, Yujiao
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Mihaescu, Oana
    HUI Research, Stockholm.
    Rudholm, Niklas
    HUI Research, Stockholm.
    Big-box retail entry in urban and rural areas: Are there productivity spillovers to incumbent retailers?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper empirically measures the potential spillover effects of big-box retail entry on the productivity of incumbent retailers in the entry regions, and investigates whether the effects differ depending on the size of the new establishment relative to the size of the local market. The results indicate that big-box entry increases the productivity of incumbent firms in two of three rural entry regions where the IKEA is large relative to the local retail market, while no productivity spillover effects could be found in the case of the urban IKEA entry in Gothenburg.

  • Wallo, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och sociologi. Linköpings universitet, HELIX Competence Centre. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Löfgren-Markör, Lotta
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Forsyth, Heather
    Linköpings universitet, Universitetsförvaltningen.
    Ledarskap, chefskap och medarbetarskap vid LiU: Erfarenheter från utvecklingsarbetet MedLed2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras resultaten av utvecklingsarbetet MedLed. Syftet med MedLed har varit att skapa tydlighet och enkelhet i hur Linköpings universitet (LiU) ser på och hanterar frågor om ledarskap, chefskap och medarbetarskap för att medverka till ökad hållbarhet hos chefer/ledare och medarbetare. Upprinnelsen till MedLed är fyra utmaningar som identifierats av LiU:s ledning, HR-enheten och forskare vid HELIX Competence Centre. Övergripande handlar dessa utmaningar om att möta förändrade krav på chefer, ledare (t.ex. forskningsledare, utbildningsledare, programansvariga, studierektorer) och medarbetare. Fyra målsättningar har guidat arbetet i MedLed:

    • · Bidra till en långsiktigt minskad stressnivå och ett ökat välbefinnande hos LiU:s anställda.
    • · Skapa en tydlig bild av vad som förväntas av chefer, ledare och medarbetare vid LiU.
    • · Utveckla ett evidensbaserat och LiU-gemensamt synsätt på ledarskap, chefskap och medarbetarskap som kan användas i utbildning, rekrytering och karriärutveckling.
    • · Erbjuda stöd till organisationen för bearbetning och reflektion kring det utvecklade synsättet på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

     

    Som underlag för föreliggande rapport har flera olika typer av data samlats in och analyserats. En litteraturöversikt med inriktning mot att sammanställa teorier och tidigare forskning inom området genomfördes för att skapa en god vetenskaplig förankring. För att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur chefs-, ledar- och medarbetarskap kan utvecklas och integreras har ”benchlearning” genomförts med 13 externa organisationer. Vidare utgörs en central del i materialet av intervjuer med ledningsrepresentanter, chefer, ledare, medarbetare och HR-specialister inom LiU. Syftet med intervjuerna var att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om ledarskap, chefskap och medarbetarskap. Vidare har också data samlats in genom en dokumentstudie med syfte att kartlägga i vilka dokument som förväntningar kommuniceras samt att ge förslag på hur dessa skulle kunna renodlas och förenklas.

    Resultaten från benchlearningen visade att det i samtliga studerade organisationer finns en syn på framtida utmaningar för chefer, ledare och medarbetare som matchar dem som identifierats för LiU. Vidare framträdde också bilden av att medarbetarna i högre utsträckning än tidigare ses som ledare i betydelsen att de förväntas ta ansvar både för egna arbetsuppgifter, men också för organisationens i stort. Detta ansvar kommuniceras i flera av organisationerna genom olika typer av värdeord. När det gäller mer konkreta arbetssätt som kan vara intressanta för LiU kan nämnas ett fokus på olika typer av arbetsplatsbaserat lärande som metoder för att generera och sprida kunskaper om behov och utmaningar för ledare, chefer och medarbetare. Vidare förekommer det i organisationerna också ett större fokus på medarbetarnas kompetensutveckling vad gäller medarbetarrollen än vad som idag finns på LiU.

    I resultaten av intervjuerna framkom att de identifierade utmaningarna för LiU känns igen av medarbetarna. Vidare framträdde också en mer fördjupad bild av hur utmaningarna kommer till uttryck i det dagliga arbetet. Resultaten visade också att synen på chefs- och ledarskap ser olika ut beroende på vilken del av organisationen som tillfrågades, men att det finns viss samsyn vad gäller önskvärda beteenden hos chefer och ledare. Gällande medarbetarskapet pekade resultaten på att detta för de flesta är ett positivt laddat begrepp, men det förekom också mer kritiska utsagor i materialet. Tack vare stor frihet i arbetet ansåg respondenterna att det finns goda möjligheter till ansvarstagande, men här pekade resultaten också på motsättningar mellan tydlighet och flexibilitet, konkurrens och samarbete samt mellan individualism och kollektivism. I intervjuerna framkom också synpunkter på universitetsledningen. Bland annat lyftes att ledningen bör agera transparent och inkluderande, att det behövs uttalade mål för helheten samt att medarbetarens del i relation till mål och visioner bör tydliggöras.

    Utifrån dokumentstudien konstaterades att många dokument vid LiU är äldre och i behov av att uppdateras eller tas bort. Vidare gör det stora antal totala dokument, och olikheterna i deras innehåll när det kommer till krav och förväntningar på chefer, ledare och medarbetare vid LiU, att det uppstår en otydlighet. Sammantaget ansågs listorna över vad som förväntades av ledare, chefer och medarbetare vid LiU också innehålla väldigt många punkter. Vidare visade studien också att det är oklart hur dokumenthierarkin ser ut, vilken terminologi som ska gälla och hur olika begrepp ska definieras. Det framkom också att dokumenten till stor del fokuserar på formell ledning, såsom chefskap eller medarbetarskap. Däremot saknas centrala dokument som tydligt lyfter fram andra positioner vid LiU där ledarskap är viktigt, såsom exempelvis forskningsledare.

    I rapportens avslutande kapitel diskuteras studiens resultat. Här argumenteras för att resultaten illustrerar att det inom LiU som organisation inryms flera olika logiker och styrformer som påverkar hur vi ser på chefer, ledare och medarbetare. Den formella linjeorganisationen består t.ex. både av byråkrati och management, medan det i mer gränsöverskridande miljöer finns både management och kollegialitet. Det egna vetenskapliga fältet styrs till stor del av de kollegiala idealen. Viss byråkrati återfinns naturligtvis även här, men ofta kan själva forskningen snarare liknas vid en ”adhokratisk” organisering. Det är också viktigt att uppmärksamma att de olika logikerna i rummen och styrformerna ibland riskerar att ”krocka” med varandra. En ökad grad av medvetenhet om de fyra rummens och styrformernas särdrag och syften kan underlätta för medarbetare att kunna förhålla sig till och hantera olikheterna. Vidare konstateras att detaljerade instruktioner för ledarskap, chefskap och medarbetarskap inte tycks vara möjliga, eller lämpliga att formulera centralt vid LiU, men att det går att urskilja några mer övergripande och förenande punkter som sammanfattar LiU:s syn på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

  • Li, Yujiao
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Mikrodataanalys.
    Håkansson, Johan
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Kulturgeografi.
    Mihaescu, Oana
    HUI Research, Stockholm, Sweden.
    Rudholm, Niklas
    HUI Research, Stockholm, Sweden.
    Agglomeration economies in urban retailing: Are there productivity spillovers when big-box retailers enter urban markets?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Previous studies have found that big-box retail entry does not affect the productivity of incumbent retailers when entry occurs in urban areas. In this paper, we show that there are positive spillover effects of big-box retail entry to incumbent retailers in urban areas as well, but that these are limited to relatively small retailers, making the effects difficult to detect using traditional econometric methods, such as difference-in-difference estimation on the full sample of firms. In a two-step procedure, we first use panel smooth transition regression to determine size thresholds that delimit incumbent retail firms by their possible reactions to the new big-box entry. We then use difference-in-difference estimations on these subgroups of firms to determine, within each group, the direction and magnitude of the effects of big-box entry on their productivity. For the group of small incumbent retailers, we find positive spillover effects on productivity of approximately 9%.

  • Keucken, Alexander
    et al.
    Vatten och Miljö i Väst (VIVAB), Sweden ; Lund University, Sweden.
    Habagil, Moshe
    Vatten och Miljö i Väst (VIVAB), Sweden.
    Batstone, Damien
    University of Queensland, Australia.
    Arnell, Magnus
    RISE - Research Institutes of Sweden, Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Lunds university, Sweden.
    New insights on process performance and stability for anaerobic co-digestion through modelling and population analysis2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Anaerobic co-digestion (AcoD) allows for underutilised digesters to increase biomethane production. The organic fraction of municipal solid waste (OFMSW), e.g. food waste, is an abundant substrate with high degradability and gas potential. This paper focuses on the implementation of codigestion of mixed sludge from wastewater treatment and OFMSW through batch and continuous labscale experiments, modelling and microbial population analysis. The results show a rapid adaptation of the process and an increase of the biomethane production of 20 to 40% with 50% OFMSW and it has an impact on the microbial community. The methanogenic activity increases and changes towards acetate degradation while the community without co-substrate remains unaffected. The modelling results show that ammonium inhibition increases at elevated organic loads and that intermittent feeding causes fluctuations in digester performance due to varying inhibition. Modelling can be successfully used for designing feed strategies and experimental set-ups for anaerobic co-digestion.

  • Gustavsson, Hanna
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Westerberg, Ida
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Widén-Nilsson, Elin
    Utförare miljöövervakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    Osäkerhetsanalys av kväveretention i HBV-NP-modellen2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kväve från olika källor som reningsverk, dagvatten och atmosfärsdeposition trans-porteras med vattnet genom mark, sjöar och vattendrag mot havet. På vägen redu-ceras en del kväve genom biogeokemiska processer som växtupptag, denitrifikation och sedimentation. Denna retention är svår att mäta men kan skattas med vatten-kvalitetsmodeller som matematiskt beskriver dessa processer.

    Svenska MiljöemissionsData (SMED) ansvarar för de svenska beräkningarna som ligger till grund för rapporteringen av Sveriges belastning på Östersjön genom HELCOM: PLC-Annual och PLC-Periodical. I PLC-Annual beräknas retention av kväve och fosfor med SMHIs vattenkvalitetsmodell HBV-NP (Brandt, 1990; Ar-heimer och Brandt, 1998).

    Inom arbetet med svensk vattenförvaltning används beräkningsresultat från PLC5-rapporteringen i brist på observerade data. Modellresultat är behäftade med osäker-het som ett resultat av osäkerheter i såväl data som modellens beskrivning av verk-ligheten. Få studier har undersökt osäkerhet i modellering av kvävebelastning och kväveretention. Efter rapporteringen till PLC5 gjordes inom SMED ett försök att kvantifiera osäkerhet i bruttobelastning till följd av osäkerhet i indata i PLC5-beräkningarna (Widén-Nilsson m.fl., 2010). Studien visade att de olika indatakäl-lorna bitvis är behäftade med stora osäkerheter, vilket även kan få stort genomslag på den totala bruttobelastningen. För att på sikt komma fram till osäkerhetsintervall för de nationella nettobelastningsberäkningarna behöver osäkerheten i retentions-beräkningarna också studeras.

    Syftet med denna studie var att identifiera och kvantifiera de största osäkerheterna i retentionsberäkningarna för PLC5-rapporteringen. Projektet avgränsades till att endast omfatta analyser av kväve. Öreälven, Helge å, Rönne å och Skräbeån valdes ut för studien baserat på datatillgång.

    Flera olika typer av osäkerheter som påverkar den modellerade retentionen stude-rades. Först analyserades kalibreringsmetodens inverkan genom manuell kalibre-ring av modellen av flera oberoende modellerare samt med en Monte Carlo-analys. Vid Monte Carlo-analysen kördes modellen 5 000 gånger med slumpmässigt valda värden för retentionsparametrarna. Av de 5 000 simuleringarna valdes de 1 000 simuleringarna med bäst överrensstämmelse mellan observerat och simulerat kväve ut. Urvalet baserades på ett utvärderingskriterium som mätte andel av tiden som de simulerade värdena var innanför osäkerheten i de observerade värdena. Osäkerhet-en i de observerade kvävekoncentrationerna var ibland betydande. Analysen visade att många olika kombinationer av parametervärden gav jämförbara resultat. Inga simuleringar var innanför de observerade osäkerhetsgränserna vid alla tidpunkter och generellt sett beskrev modellen dynamiken i oorganiskt kväve bättre än för totalkväve och organiskt kväve. PLC5-simuleringarna jämförde sig i flera fall väl med de bästa simuleringarna från Monte Carlo-analysen. HAVS- OCH VATTENMYNDIGHETEN Rapport

    8

    För Helge å och Rönne å var skillnaden i retention liten mellan de olika manuella kalibreringarna och beräkningen i PLC5. Skillnaden mellan de tre oberoende kalibreringarna var störst för det avrinningsområde som hade lägst antal observationspunkter, Öreälven skiljde sig ca 10 % jämfört med den beräknade totala retentionen enligt PLC5. Den manuella kalibreringen utvärderades även i ett proxy-basin test i ett närliggande område, Skräbeån, som ligger öster om Helge å. Skillnaden i medelretentionen 1984–2004 för Skräbeån, med kalibreringsparametrar för Helge å, var som högst 12 % mellan högsta och lägsta beräkningsscenario. Jämförelsen visar på vikten av mätdata att kalibrera modellen mot för att begränsa osäkerheter på grund av olika kalibreringsmetodik.

    Resultatet från den första analysen användes sedan till att undersöka effekten av olika förändrade förutsättningar; ett högbelastande och ett lågbelastande scenario för förändrad bruttobelastning, scenarier för förändrad jordart samt för förändrad grödofördelning. Samma metodik som i den tidigare studien av Widén-Nilsson m.fl. (2010) användes för att skatta osäkerheten i bruttobelastning och effekten på de simulerade resultaten var störst i Öreälven som normalt hade lägst retention.

    Utifrån resultat från den manuella kalibreringen, beräknades två olika scenarier för förändrat läckage från jordbruksmark där jordarten hade en finare respektive grövre textur jämfört med PLC5. Jordartsanalysen med det höga läckaget kompletterades för Rönne å med en analys av en förändrad grödofördelning. Scenarier med föränd-rad fördelning av jordarter gav en försumbar effekt på den totala retentionen i alla huvudavrinningsområden. I Rönne å gav förändrad gröda en effekt på i genomsnitt 5 %.

    Osäkerhet i vattenföringsdata beräknades utifrån avvikelsen mellan uppmätt och från avbördningskurvan beräknad vattenföring. Osäkerheterna låg inom ett inter-vall av -50 till +30 %, med de största osäkerheterna för de lägsta och högsta flö-dena. Effekten av denna osäkerhet i vattenföring på de simulerade resultaten var i vissa fall stor, för en station var skillnaden i medelretention omkring 20 %.

    Förändringen av sjöretention analyserades i varje PLC-område genom att sjöyta respektive djup varierades med ±10 % och ±30 %. Osäkerheter i form av förändrad sjöyta var mer avgörande i små PLC-områden. Där får små sjöar förhållandevis större betydelse än i stora områden.

    Sammanfattningsvis visade studien på vikten av osäkerhetsanalys vid modellka-librering och vikten av kvantifiering av överrensstämmelsen med observationsdata, såväl som vikten av observationsdata för att begränsa osäkerheter i simulerade resultat. Osäkerheter i indata och fysikaliska parametrar i modellen får särskild betydelse i oövervakade områden där modellkalibreringen inte kan kompensera för sådana osäkerheter.

  • Gustavsson, Hanna
    Utförare miljöövervakning, Myndigheter, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
    Konsekvenser för avrinning vid metodikbyte mellan HBV och HYPE2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I tidigare rapporteringar inom SMED har den hydrologiska modellen, HBV,

    använts för beräkning av avrinning och dess tilläggsmodell för

    vattenkvalité, HBV-NP, för beräkning av retention av kväve och fosfor. I

    samband med krav på finare geografisk indelning genomför SMED en

    översyn av metodiken för de olika beräkningsstegen som ligger till grund

    för HELCOM PLC Periodical-rapporteringen.

    Då avrinningsdata inför kommande HELCOM PLC Periodical-rapportering

    (PLC6) förväntas levereras på vattenförekomstskala, ca 22 000

    beräkningsområden, kommer byte av beräkningsmodell att vara nödvändigt.

    HYPE-modellen är till sin uppbyggnad anpassad för att hantera ett stort

    antal beräkningsområden.

    Innan PLC6-beräkningarna genomförs är det viktigt att klarlägga vilka

    konsekvenser ett byte av hydrologisk modell får för beräkning av avrinning

    och i förlängningen för beräkning av markläckage, belastning och

    källfördelning.

    Oavsett metod är det viktigt att känna till kvalité och felkällor för de

    metoder och modeller som används. För att analyser baserade på resultat

    från kommande beräkningar ska kunna jämföras med tidigare analyser av

    tidigare rapporteringsresultat inom de periodiska PLC-rapporteringarna är

    det viktigt att skillnader mellan de olika modellerna klargörs.

    En stor skillnad från tidigare är att avrinningsberäkning med HYPEmodellen

    är markanvändningsberoende vilket samma beräkning med HBVmodellen

    inte är. Att avrinningen är markanvändningsberoende innebär att

    modellens kalibreringsparametrar kopplas till en specifik markklass,

    bestående av en kombination av jordart och markanvändning. Det gör att

    beräkningen av markläckage (vilken är avrinningsberoende) genomförs på

    olika sätt i de två modellerna.

    Syftet med den teoretiska utvärderingen är inte att bedöma vilken av de

    hydrologiska modellerna som är bäst. Båda modellerna har för- och

    nackdelar och båda modellerna används idag inom SMHI. Syftet med

    utvärderingen är att förstå hur ett byte av hydrologisk modell kommer att

    påverka belastningsberäkningarna av näringsämnen från land till hav.

    Den hydrologiska jämförelsen har delats in i ett antal olika delmoment.

    Modellerna jämförs på regional skala och i mindre områden med homogen

    markanvändning. Förutom en regional analys utvärderas avrinningen även

    på tre olika områdesstorlekar, mindre än 200 km2, mellan 200 och 2000 km2

    7

    och större än 2000 km2. Den regionala jämförelsen, med avrinning från

    HBV/PLC5 och S-HYPE görs även i TBV (Tekniskt beräkningsverktyg

    Vatten) för att jämföra hur olika beräknade avrinningsuppgifter påverkar

    belastningen av kväve och fosfor till havet.

    Den utvärderade modelleringsperioden är samma beräkningsperiod som i

    PLC5, 1985-2004. HYPE-modellen simulerar en något lägre avrinning än

    HBV-modellen vilket leder till en lägre bruttobelastning av total mängd

    kväve och fosfor till havet jämfört med HBV-modellens avrinning.

    I jämförelsen mellan den totala avrinningen och den markspecifika

    avrinningen är skillnaderna regionalt sett ganska små men då den

    geografiska indelningen i kommande rapporteringar kommer att genomföras

    på en mycket finare skala kan det få effekter lokalt.

    Jämförelsen mellan den totala avrinningen som används i TBV och den

    markspecifika avrinningen ger framförallt skillnader på myrmark, urban

    mark och hyggesmark. Retentionsberäkningarna i SMED-HYPE kommer

    därmed att ske på ett annat bruttoläckage än det som senare beräknas i TBV.

    Förutom skillnader i retention innebär det att då den totala avrinningen

    används för dessa markanvändningar i TBV kommer läckaget att bli lägre i

    TBV än i SMED-HYPE till följd av den lägre avrinningen.

    Skillnaderna mellan de dominerande källorna, öppen mark, skog och

    jordbruk är relativt liten. Lokalt sett kan skillnaderna dock vara av betydelse

    även för dessa marktyper. Utvärderingen har endast gjort på

    årsmedelavrinningen och hur skillnaderna över året ser ut är inte undersökts.

    I TBV används månadsmedelavrinningen.

    Skillnaden i bruttobelastning från diffusa källor av kväve beräknat i

    samband med PLC5 beräkningen, då den uppgick till ca 132 000 ton/år,

    minskades med ny beräknad avrinning med 3 %. Beräknades avrinningen på

    en finare indelning minskades belastningen med 12 %. Bruttobelastning från

    diffusa källor av fosfor beräknades i samband med PLC5 beräkningen till

    3900 ton/år. Med ny beräknad avrinning minskades belastningen med 2 %.

    Då avrinningen beräknades med den finare indelningen blev skillnaden i

    belastning större, med ny avrinning minskade belastningen med 11 %.

    Projektet slutsatser tyder på att skillnaderna i indata mellan

    beräkningsunderlaget kommer att dominera över skillnader i hydrologisk

    modell. Därmed har inga större skillnader mellan modellerna som kommer

    att påverka avrinningen i TBV uppmärksammats. Skillnader i retention till

    följd av förändrad modell av avrinningsberäkningar bör kommenteras i

    samband med att det arbetet utförs i PLC6. Skillnaderna i avrinningen från

    jordbruksmark jämfört med den sammanviktade totala avrinningen är

    8

    relativt liten m.a.p. att det senare viktas till en avrinning per läckageregion.

    Inga skillnader som måste hanteras på något speciellt vis m.a.p. modellbyte

    inför PLC6 har uppmärksammats i det här projektet.

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    SCB.
    Olsson, Barbro
    SCB.
    Rönnbacka, Mats
    SCB.
    Review of activity data in the Other-sector -CRF 1A2f, construction and CRF 1A4, Other: 1. Pilot study2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden’s Air Emission Inventory submission 2005 to the UNFCCC, EU (Monitoring Mechanisms) and the CLRTAP, reported emissions from stationary combustion for the years 1990-2003 in CRF 1A2f (Construction) and CRF 1A4 (Other Sectors) - are based on energy statistics from Statistics Sweden.

    Questions have been raised whether current methodologies for fuel consumption estimates and methods for allocating different fuels on mobile and stationary combustion are in line with the IPCC guidelines.

    This study has aimed at exploring the background data, and identifying and documenting their sources and underlying models. Where time series inconsistencies have been identified, thorough investigations on reasons and consequences have been performed. Furthermore, background data has been traced back to its original sources in order to clearly distinguish stationary combustion from mobile combustion.

    Results show that biomass fuel time series for several sectors are inconsistently estimated. Models used to estimated biomass fuel consumption in the Service sector (both public and private) 1990-2000 are in need of revision. Furthermore, biomass fuel in holiday cottages (Residential sector) have not been estimated for the years 1990-2000.

    During the review process, it was discovered that historical activity data (before 2003) in the Inventory were not up-to-date for all years.

    Investigations carried out in this project show that methodologies used for separating activity data in mobile and stationary combustion are in line with the IPCC guidelines.

  • Kozlov, Vladimir
    et al.
    Linköpings universitet, Matematiska institutionen, Matematik och tillämpad matematik. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Nazarov, Sergei A.
    St Petersburg State University, Russia; St. Petersburg State Polytechnical University, St. Petersburg, Russia.
    Zavorokhin, German
    St. Petersburg Department of the Steklov Mathematical Institute, St. Petersburg, Russia.
    Pressure drop matrix for a bifuration of an artery with defects2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    We consider a bifurcation of an artery. The influence of defects of the vessel's wall near the bifurcation point on the pressure drop matrix is analyzed. The elements of this matrix are included in the modified Kirchhoff transmission conditions, which were introduced earlier in [1], [2], and which describe adequately the total pressure loss at the bifurcation point of the flow passed through it.

  • Chowdhury, Soumitra
    Halmstad University ; University of Gothenburg.
    Service Logic in Digitalized Product Platforms: A Study of Digital Service Innovation in the Vehicle Industry2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The digitalization of products has become an important driver for service innovation in manufacturing firms. The embedding of digital technology in previously non-digital products creates digitalized product platforms that enable digital service innovation. Digital service innovation offers new business opportunities for manufacturing industries, as well as challenges established premises for value creation.  While digital service innovation can be found in many manufacturing industries, this thesis studies service logic in digitalized product platforms in the vehicle industry.

    Existing Information Systems (IS) literature presents challenges in digital service innovation relating to value, architecture, and generativity. The design of the architecture of digitalized product platforms requires the identification and combination of digital and non-digital assets. Understanding the architectural aspects is useful in digital service innovation. Moreover, with growing instances of generative digital technologies, it is challenging to develop strategies to leverage generativity for service design in digitalized product platforms. While digital technologies are embedded in products, the role of technology-embeddedness in value creation of digital services is relatively unexplored. Drawing on these challenges, this thesis describes and conceptualizes the underlying premises brought by the architecture and generativity to the value creation of services in digitalized product platforms. The research question addressed in this thesis is: What are the underlying premises for services in digitalized product platforms?

    To address the question, an interpretive qualitative research approach was adopted in a collaborative research project concerning services enabled by digitalization of vehicles. Drawing on digital innovation and service literature, this thesis presents a theoretical perspective on the role of the architecture and generativity of digitalized product platforms for value creation of digital services. This perspective is conceptualized as underlying premises for this specific class of services. The premises frame the service logic in digitalized product platforms and provide a ground for understanding services in digitalized product platforms in relation to value dimensions, architecture and generativity. The premises are based on five concepts: value-in-architecture, value-in-connectivity, fundamental asset for value creation, mutual dependence of modular and layered modular assets, and re-evaluation of value propositions. The proposed premises offer a basis for understanding value creation of this class of services, and guidance for manufacturing firms designing digitalized product platforms.

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    SCB.
    Lidén, Maria
    SCB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Användning av data från utsläppshandelssystemet för svensk internationell utsläppsrapportering: Delprojekt 1. Underlag till beslut om datakällor för rapporteringarna2005Rapport (Annet vitenskapelig)
  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Skårman, Tina
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.

    Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-provements are presented in this study

  • Gustafsson, Tomas
    et al.
    Utförare miljöövervakning, Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nyström, Anna-Karin
    SCB.
    Gerner, Annika
    SCB.
    Riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från kemiindustrin i Sveriges internationella rapportering: Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3, TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från kemiindustri-sektorn (CRF/NFR 1A2c och inom CRF/NFR 2B) som rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv (NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats.

    Data som rapporterats av Sverige för denna sektor har jämförts på anläggningsnivå med data från andra källor (miljörapporter) och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges, vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i framtiden, om förbättringsförslagen genomförs.