Riksantikvarieämbetets årsredovisning 2011 2   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Förord Samverkan i alla former har starkt präglat Riksantikvarieämbetets arbete under året. Det gäller de särskilda uppdragen att samverka med andra myndigheter, egna överenskommelser och kontinuerliga samarbeten med närstående myndigheter och naturligtvis i hög grad det interna utvecklingsarbetet. Syftet är att kulturarv och kulturmiljöer ska förvaltas väl och vara en resurs i samhällsutvecklingen. Samverkan handlar både om att hävda egna intressen och att inhämta kunskap om andra aktörer för att nå bättre gemensamma lösningar. Vi har under året stärkt vår roll genom att bidra med kunskap och underlag i arbeten med miljökvalitetsmålen, regional tillväxtoch landsbygdsutveckling, bebyggelse- och infrastrukturutbyggnad samt klimat- och energifrågor. Kulturmiljöperspektiven har därmed blivit tydligare och kommit in tidigt i olika processer. Att göra kulturarvsinformationen så tillgänglig och användbar som möjligt har varit en prioriterad fråga och myndighetens e-tjänster växer. Arbetet har fokuserats på förvaltning och utveckling av infrastrukturen för informationsförsörjningen. Antalet besök till tjänsterna har ökat och användningen tyder på att intresset för kulturarvet är stort. Uppdraget att samverka med Boverket, Formas och Arkitekturmuseet för att främja en hållbar stadsutveckling avrapporterades till regeringen under året. Arbetet har också fortsatt enligt den långsiktiga planen för samverkan. Syftet är att tydligare knyta samman olika hållbarhetsaspekter med kulturmiljö, arkitektur och stadsutveckling inom ramen för statens ansvar för samhällsbyggnaden. Utbyggnaden av infrastruktur för transporter och energiförsörjning är starka drivkrafter i omvandlingen av landskapet. Riksantikvarieämbetet har bidragit till ökade kunskaper om konsekvenserna för landskapet och kulturmiljön genom att aktivt medverka i planeringen av Förbifart Stockholm och vindkraftens utbyggnad. Ett arbete har utvecklats kring landskapsanalyser och kunskapen om förändringarna i landskapet. Riksantikvarieämbetet har lagt stor vikt vid att utveckla samverkan med länsstyrelserna. En modell för samverkan mellan länsstyrelserna och med Riksantikvarieämbetet har etablerats för ett mer rationellt 3   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 och samlat kulturmiljöarbete. En regional samverkan har fått ökat fokus med regionernas nya ansvar för kulturpolitiken och kultursamverkansmodellen. Kulturarvet och kulturmiljön har fått en ökad betydelse i den regionala tillväxtpolitiken. Vårt arbete har skett inom ramen för den Nationella strategin för regional utveckling och tillväxt samt inom strukturfonds- och landsbygdsprogrammen. Landsbygden var också årets tema för Höstmötet, Riksantikvarieämbetets årliga konferens, som samlar många aktörer. Landsbygdens villkor förändras och kulturarvet påverkas. Programmet tog upp diskussioner om vitt skilda frågor från samernas kulturlandskap till skogsbruk och matproduktion. I arbetet med den Europeiska landskapskonventionen har myndigheten i en rapport till regeringen, föreslagit en modell för hur samverkan mellan olika myndigheter bör utformas. Förberedelserna inför att ratificera och genomföra landskapskonventionen i Sverige har bidragit till att uppmärksamma behovet av ett humanistiskt perspektiv i samhällsplaneringen och att stärka tvärsektoriell samverkan, demokrati och medborgarinflytande. Kunskapen kring vård och konservering har förbättrats genom de arenor som skapats för informationsspridning och erfarenhetsutbyte. Bland annat har Kulturvårdsforum blivit en elektronisk mötesplats för aktörer inom kulturarvsområdet. Arbetet med att samordna museernas samlingsförvaltning har pågått under året genom besök och samtal med regionala och centrala museer om deras behov. Verksamhe- ten vid Svensk museitjänst har rationaliserats och effektiviserats och kan nu för första gången bära sina egna kostnader. Riksantikvarieämbetet har som sektorsmyndighet ett särskilt ansvar att genomföra funktionshinderspolitiken. Ett arbete med att utveckla samverkan inom kulturarvsområdet inleddes under året. Vi arbetar även aktivt för att öka tillgängligheten vid myndighetens egna besöksmål Gamla Uppsala och Glimmingehus. Arbetet med att stödja forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturarvsområdet har fortsatt. Ett nytt FoU-program för perioden 2012-2016 utarbetades och fastställdes under året. Anslaget bidrar till att forskning om kulturarv och kulturmiljö är ett levande forskningsområde. Samarbetet med universitet och högskolor är av stor betydelse för att kunna bedriva myndighetens arbete med hög kvalitet och kunskapsnivå. Den arkeologiska uppdragsverksamhetens omstrukturering har fortsatt även under detta år. Uppdragsvolymen i verksamheten har varit hög, men strukturella frågor återstår att lösas för att uppnå stabilitet. Arbetet med att genomföra den framtagna affärsplanen fortsätter. Samarbetet på den internationella nivån har ökat allt mer i betydelse. Många uppdrag har ofta ett vidare internationellt sammanhang som frågor om klimat och miljö, turism, kulturarvsbrott och digitalisering. Kontakterna på nordisk, europeisk och internationell 4   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 nivå är väl etablerade. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Naturvårdsverket varit Sveriges representant i Unescos världsarvskommitté och den fyraåriga perioden avslutades. Ett viktigt fokus har varit att utveckla Unescos arbete för hållbar utveckling, god förvaltning av världsarven och förbättrade arbetsformer i organisationen. I enlighet med ett regeringsuppdrag kommer erfarenheterna från arbetet i kommittén att sammanställas i en rapport. Riksantikvarieämbetet redovisar en omfattande och komplex verksamhet. Uppdragen är många och de kräver stor erfarenhet och förmåga att samarbeta. Vi har sett behovet av ett ständigt utvecklingsarbete och ett flexibelt arbetssätt. Vårt strategiska dokument Tänka i tid är centralt i detta arbete och de sex utvecklingsprojekten ska bidra till att målen förverkligas. Projekten har tagit form under året och erbjudit medarbetare att delta i nya intressanta diskussioner. Verksamhetsutvecklingen har haft ett starkt fokus på värdegrunden och i programmen för ledarskapsutveckling och för medarbetarskap. Cheferna har under året deltagit i programmet som syftar till att stärka ledarskapet, sammanhållningen och helhetssynen. För att få våra målgruppers uppfattning om vår service och kvalitet har en enkätundersökning genomförts. Svaren gav att vi framförallt behöver arbeta med att förbättra vår information. Med denna årsredovisning avslutar jag min tid som chef för Riksantikvarieämbetet. Myndigheten har ställts inför stora utmaningar och genomgripande förändringar. Medarbetarna har satts på svåra prov och förändringarna har varit personligen kännbara. Stor uthållighet och ett starkt intresse för kulturarvet har hållit all verksamhet på rätt kurs. Intresset för Riksantikvarieämbetets verksamhet är stort och arbetsplatsen attraktiv med tanke på de många sökande vi ofta har på varje utannonserad tjänst. Den sammansättning vi nu har av erfarna medarbetare och många med nya insikter är inspirerande. Insynsrådet har aktivt bidragit i diskussioner om verksamhetens utveckling och varit ett värdefullt stöd i strategiska frågor. Stort tack till alla medarbetare som med stort engagemang och hög kompetens har bidragit till att verksamheten har kunnat nå de goda resultaten! Inger Liliequist, riksantikvarie 5   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Förkortningar och ordlista Förkortningar BBR Bebyggelseregistret CAP Common Agricultural Policy CARARE Europeanarelaterade projekt (7:e ramprogrammet) CDPATEP Europarådets styrkommitté för kulturarv och landskap CEN/TC 346 European Committee for Standadization / Technical Committee 346 Conservation of Cultural Property EAC European Archeological Councils EHLF European Heritage Legal Forum Europeana EU-finansierad kulturportal FMIS Fornminnesinformationssystem Fornsök Riksantikvarieämbetets, Statens maritima museers och Sjöfartsverkets databaser med fornlämningar ICCROM The International Institute for Conservation of Historic and Artistic Works KREANORD Nordiskt samarbetet för utveckling och profilering av kreativa näringar Kringla Riksantikvarieämbetets samsöksfunktion för kulturmiljöinformation KSLA Skogs- och Lantbruksakademien K-samsök Informationsstruktur för digital kulturarvsinformation Källa Handläggnings- och uppföljningssystemet för att administrera kulturmiljövårdsanslaget MKB Miljökonsekvensbeskrivning NMR-M Nordiska ministerrådets kommitté Natur, Friluftsliv och Kulturmiljö Nordic Tag Nordic Theoretical Archaeology Group RAAR Reburial and Analysis of Archaeological Remains SLU Sveriges Lantbruksuniversitet TUR-mässa Mässa för resor, turism och möten Unesco United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization UV Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet Ordlista Android API Operativsystem för mobiltelefoner Ger möjlighet att på ett strukturerat sätt återanvända redan utvecklad och kvalitetssäkrad mjukvara som har kapslats in i någon form av kodbibliotek 6   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Ordlista, forts. Axel tre Baltic Cultural Heritage Forum Co2ol Bricks Creative Commons-licensiering Dendrokronologi ECOSOC-salen FlickrCommons Humanosteologi Intrasis Invasiv art Kap. 2 KML Kap. 3 KML Kap. 4 KML Kap. 5 KML Kap. 6 KML Kulturmiljövårdsanslaget Mesolitikum Neolitikum NILS-programmet Paleoekologiska Platsr Polytax Reviewed papers Riksantikvaren Samlingsforum Landsbygdsprogrammet axel 3 – stöd till åtgärder för landsbygdens diversifiering och höjd livskvalitet Diskussionsforum för frågor om kulturmiljön i och kring Östersjön Climate Change, Cultural Heritage & Energy Efficient Monuments Ett internationellt licenssystem för uppmärkning och tydliggörande av användning för material som är skyddat av upphovsrätt Åldersbestämning via årsringar på trä Ekonomiska och sociala rådets sal Social webbsida för bl.a. presentation av bilder Analys/bestämning av benmaterial från människa Intra-site information system. Ett arkeologiskt dokumentationssystem för fältbruk. Införd och etablerad art med sådana egenskaper och numerär att den vållar skada Kapitel i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar fornminnen Kapitel i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar byggnadsminnen Kapitel i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar kyrkliga kulturminnen Kapitel i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar skydd mot utförsel av vissa äldre kulturföremål Kapitel i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. som behandlar återlämnande av olagligt bortförda kulturföremål Anslaget 7:2, bidrag till kulturmiljövård Äldre stenålder, dvs. Jägarstenålder Yngre stenålder, dvs. Bondestenålder Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Analys utifrån fossilt växtmaterial. Riksantikvarieämbetets webbverktyg för att allmänheten ska kunna presentera en plats med historia i text, bild och med film. Namnet på ett antal inventeringar som från och med 1999 utförs av Skogsstyrelsen. Artiklar som genomgått granskning av en forskningskommitté. Norges motsvarighet till Riksantikvarieämbetet. Nätverk för alla som arbetar med samlingsförvaltning. 7   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Resultatredovisning Insatsområden 10 Inriktning och samordning 10 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 84 Resultaträkning 85 Balansräkning 85 Ansvarsförbindelser 86 Anslagsredovisning 87 Redovisning mot bemyndiganden i årsredovisningen Villkor för anslag Tilläggsupplysningar och noter 87 Sektorsforskning 12 Kulturminnen 16 Samhällsbyggnad Kulturmiljövårdsanslaget 24 32 Kulturarvsförvaltning 40 Fastigheter och besöksmål 46 88 89 Informationsförsörjning 54 Arkeologisk uppdragsverksamhet Övrig redovisning 64 71 Bilder: Riksantikvarieämbetet och Kulturmiljöbild Bilderna är beskurna 8   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Resultatredovisning Insatsområden Inriktning och samordning Mål De strategiska ställningstaganden som utgör förutsättningar för myndighetens arbete har utvecklats och kommunicerats. Diagram 1. Insatsområdets inriktning och samordning andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 14,8 128,6 34,7 36,5 Verksamhetsbeskrivning Arbetet inom insatsområdet handlar om att ta fram underlag för myndighetens övergripande inriktning, redovisat i dokument som strategi, inriktningsdirektiv och budgetunderlag. Arbetet handlar också om att stödja verksledningen i arbetet med att utveckla och samordna verksövergripande frågor genom att driva samverkan, ta fram underlag samt genomföra utredningar och hantera remisser. Inom insatsområdet ansvarar myndigheten för ett särskilt anslag för forskning och utveckling (FoU): 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Arbetet handlar om att genom anslaget bidra till att initiera och stödja tvärs- och mångvetenskaplig forskning och kunskapsuppbyggnad som är av betydelse för kulturarvsområdet. Sammanfattning med måluppfyllnad Arbetet med att stödja verksledningen har haft fokus på några större frågor under året. Utvecklingsinsatser inom ramen för myndighetens nya strategi har prioriterats genom initieringen av strategiska 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 70,4 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet utvecklingsprojekt. Arbetet inom projekten påbörjades under året och ligger inom ramen för uppsatta tidsramar. Länsstyrelsesamverkan har fortsatt att utvecklas inom ramen för det gemensamma regeringsuppdraget. Samarbetet har fyllts med ett konkret innehåll och har fokuserat i större utsträckning på konkreta frågor. Myndigheten har även medverkat i samverkansrådet för den s.k. kultursamverkansmodellen som leds av Statens kulturråd. RAÄ har där verkat för att kulturarv hanteras som en resurs i den regionala utvecklingen samt för att kulturarv ses som en viktig aspekt i den regionala dialogen 10   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 mellan landsting, kommuner, länsstyrelser och det civila samhället. Ett antal större remisser har handlagts, där regeringens förslag till preciserade miljökvalitetsmål och fastighetsutredningarnas betänkanden bör framhållas. Alla påbörjade utredningar och remisser har levererats inom utsatt tid. Deltagandet i Unescos världsarvskommitté har inneburit omfattande arbete med underlag inför kommittémötet i juni och General Assembly i november. Vid mötet i november lämnade Sverige sin plats i kommittén efter en fyraårig mandatperiod. Myndigheten har aktivt deltagit i nätverket European Heritage Heads Forum som höll sin årliga konferens i Amsterdam under temat Changes in rural heritage. De nordiska riksantikvariernas årliga möte hölls på Färöarna där aktuella frågor om kulturarv och turism diskuterades. Den internationella samverkan har bidragit till en stärkt omvärldsbevakning, ökad kunskap om andra aktörers kulturarvsarbete och ökade möjligheter att bidra till utvecklingen av kulturarvsarbetet internationellt. Ett nytt FoU-program för kulturmiljöområdet har tagits fram och beslutats. Processen har varit väl förankrad både internt och externt. Under hösten inkom 70 projektansökningar, med anspråk på sammanlagt cirka 50 mnkr. En ny vision och strategi – Tänka i tid Myndighetens vision och strategi utgör numera en ledstjärna för allt arbete inom myndigheten. Verksamhetsidén inriktar insatserna mot att öka kunskapen och insikten om kulturarvets betydelse för människors livsmiljö. Visionen – tänka i tid – har visat sig vara inspirerande och lätt att kommunicera. Med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsidé, vision och strategiska utvecklingsområden startades sex strategiska utvecklingsprojekt som ett led i genomförandet av myndighetens strategi. Det gäller omvärldsanalys, kulturmiljöövervakning, utvärdering, värdering och urval, kunskapshantering samt samhällsfrågeorientering. Världsarvskommittén Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Naturvårdsverket representerat Sverige i Unescos världsarvskommitté under perioden 2007-2011. Arbetet har utförts i samarbete med Regeringskansliet, Sveriges representation i Unesco och andra myndigheter. Det har förankrats i myndigheter, grupper och nätverk i Norden och övriga Europa. Som ledamot i kommittén har Sverige verkat för att utveckla Unescos arbete för hållbar utveckling, god förvaltning av världsarven och nya, förbättrade arbetsformer. Vid General Assembly i november 2011 lämnade Sverige sin plats i kommittén och nya länder valdes in. I enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för 2012 kommer erfarenheterna från arbetet i kommittén att ställas samman och redovisas. Länsstyrelsesamverkan Riksantikvarieämbetet har under några år intensifierat samverkan med länsstyrelserna med utgångspunkt från de uppdrag som lämnats till myndigheterna i respektive regleringsbrev. En modell för samverkan har etablerats och fylls efter hand med ett 11   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 konkret innehåll. De områden som särskilt uppmärksammats är samverkan inom IT-området, hantering av riksintressen, tillsynsfrågor samt överblick och tillgång till spetskompetens inom kulturarvsområdet. Myndigheten har medverkat i fyra regionala möten där samtliga länsstyrelser deltagit. Kultursamverkan Från och med 2011 medverkar Riksantikvarieämbetet i det samverkansråd som har etablerats vid Statens kulturråd för att samordna statliga intressen i den s.k. kultursamverkansmodellen. RAÄ verkar i rådet för att kulturarv ska förvaltas väl och hanteras som en resurs i den regionala utvecklingen, att kulturarv hanteras i ett helhetstänk över de sju olika områden som bidragsfördelningen avser samt att kulturarv är en viktig aspekt att hantera i den regionala dialogen mellan landsting, kommuner, länsstyrelser och det civila samhället. Miljömålsarbete Riksantikvarieämbetet medverkar i enlighet med sin instruktion i uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet. Detta arbete har främst varit inriktat på den fördjupade utvärderingen 2012 med utgångspunkt i de nya bedömningsgrunder som beslutats av riksdagen. RAÄ har också medverkat i miljöministerns miljömålsforum och haft överläggningar med miljömålsberedningen. Sektorsforskning Mål Målet är att driva forsknings- och utvecklingsverksamhet som förtydligar och stärker de historiska och humanistiska perspektiven i arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Målet är också att ge kulturarvsområdet och angränsande samhällssektorer kraft och inspiration att arbeta långsiktigt för fortsatt förändringsarbete. Myndigheten disponerar ett särskilt FoU-anslag: 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Genom bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt förses kulturarvsarbetet med sektorsrelevant kunskapsutveckling. Anslaget stimulerar till att forskning om kulturarv och kulturmiljö är ett levande forskningsområde i många akademiska miljöer. Beviljade projekt ingår i FoU-program för kulturmiljöområdet 2006-2010 genom en ettårig förlängning av programperiodens perspektiv, temaområden och målsättningar. Parallellt har ett nytt FoU-program för perioden 2012-2016 utarbetats och fastställts. Utlysningen 2011 inför anslagsgivningen 2012 har skett inom ramen för teman och målsättningar i det nya FoU-programmet. Program för forskning och utveckling Under 2011 har verksamheten successivt gått in i det nya FoU-programmet. Programmets forsknings- 12   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 teman anknyter direkt till Riksantikvarieämbetets strategi, vision och verksamhetsidé och utlysningen våren 2011 öppnade den nya programperioden för ansökningar. Inom varje forskningstema finns ett antal underteman där behoven av forskning och utveckling finns beskrivna utifrån efterfrågad kunskap inom kulturarvsområdet. FoU-programmets sex forskningsteman är: 1. Kulturarvets betydelse 2. Tillståndet för kulturarvet 3. Förutsättningar för kulturarvsarbetet 4. Samverkan och dialog med andra aktörer och civila samhället 5. Kulturarvsinformation 6. Styrmedel Anslagets användning 2011 med jämförelse för perioden 2006-2010 Anslagets storlek har ökat under perioden 200162011 och FoU-programmet har efterfrågat och prioriterat fleråriga tvärvetenskapliga projekt. Det har inneburit en minskning av antalet projekt, särskilt under åren 2007 och 2008. Verksamhetsåret 2006 var ett övergångsår mellan det tidigare och det nya FoUprogrammet. Fullt genomslag för det nya programmet uppnåddes från 2007 då de flesta projekt från tidigare programperiod avslutades. Under programperioden har större tvärvetenskapliga projekt fått anslag. 2011 har haft karaktären av övergångsår med avslutande av det föregående FoU-programmet och övergången till det nya. FoU-program 2006-2010 förlängdes med ett år och under 2011 har 36 projekt fått anslag inom programmets teman. Projekt är huvudsakligen ettåriga för att inte göra anspråk på anslag inom det nya FoU-programmets första utlysningsperiod. Under hela programperioden genomfördes totalt 118 FoU-projekt inklusive seminarier och nätverk. Mellan 60 och 70 procent av anslaget gick under perioden 2006-2011 till projekt vid universitet och högskolor. Under de första åren gick ungefär 10 procent av anslaget till projekt vid museer och länsstyrelser medan andelen mot slutet av perioden ökat till omkring 30 procent. Projekt vid Riksantikvarieämbetet med externa forskare som utövare har varierat under perioden med lägst sju procent av anslaget till som högst 13 procent av anslaget. Fördelningen till externa anslagsmottagare har under perioden varierat från 75 till 90 procent av anslaget. Trenden med få och fleråriga projekt bröts i och med att enbart ettåriga projekt beviljades 2011. Under året fick 36 projekt anslag och flera av dem hade karaktären av utvecklingsprojekt med syfte att utveckla nya metoder för kulturmiljöarbetet. Några var förstudier inför kommande projektansökningar i samband med utlysningen av de nya FoU-temana medan sju projekt överlappar programperioden och avslutas 2012. En longitudinell materialstudie har löpt över flera programperioder och kommer att avslutas 2013. Universitet och högskolor är dominerande som anslagsmottagare. Därefter kommer kulturarvsinsti- 13   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 tutioner i samverkan med universitet och högskolor. En ökning av andelen kulturarvsinstitutioner som mottar FoU-anslag skedde 2009 och 2010. Antalet projekt som genomförs med Riksantikvarieämbetet som anslagsmottagare och i samverkan med externa utförare har varierat mellan nio och fem under programperioden. Det har varit fråga om utvecklingsprojekt på mindre än ett år för att stödja särskilda uppdrag. Antalet projekt vid Riksantikvarieämbetet med enbart interna medverkande har minskat under programperioden från 11 år 2006 till inga 2010. En tyngdpunkt fanns länge inom temaområdet Landskap med historia med forskning och utveckling i anslutning till den Europeiska landskapskonventionen (ELC). Forskning och utveckling inom temat Moderna kulturarv har successivt ökat. 2010 ökade antalet projekt inom temat Plats och tradition medan antalet projekt inom temat Landskap med historia minskar. Se tabellöversikter nedan. Utvecklingsarbete Inom ramen för FoU-verksamheten och sektorsforskningsanslaget genomförs riktade utvecklingsinsatser. Riksantikvarieämbetet deltar i samverkansarbetet Joint Programming Initiative ( JPI) on Cultural Heritage and Global Change: a new challenge for Europe. Det är ett ramverk där de Europeiska medlemsstaterna kan driva gemensamma forskningsprojekt som rör stora samhälleliga utmaningar. En av de identifierade utmaningarna är strategier, metodologier och verktyg för arbetet med kulturarvet i en allt mer globaliserad värld. Målet är att behandla förhållandet mellan kulturarv, konservering och frågor kring ekonomisk tillväxt, migration, integration, livskvalitet och globala beroenden. JPI är ett begrepp och sätt att organisera forskning som introducerades av EU-kommissionen i juli 2008. Det finns JPI i många olika ämnesområden och de syftar till att genomföra det som kallas the European Research Area (ERA). I utredningen om runverksamheten inom Riksantikvarieämbetet analyseras forsknings- och verksamhetsområdet liksom rollfördelningen mellan myndigheten och det regionala kulturmiljöarbetet. I anknytning till det nya FoU-programmet 2012-2016 bedrivs ett utvecklings- och utredningsarbete kring möjligheterna att bygga upp nya forskningsmiljöer inom myndigheten och vid universitet och högskolor inom för kulturmiljöområdet särskilt angelägna forskningsområden. Ett fortsatt utvecklingsarbete kring forskningsfinansiär samverkan har bedrivits i anslutning till Samordnad forskning för hållbar stadsutveckling och Delegationen för hållbara städer. En fördjupad analys och sammanfattning av resultaten från den avslutade FoU-programsperioden 2006-2010 med tilläggsåret 2011 har genomförts utifrån beviljade projekt, projektrapporter, seminarier och konferenser. Resultatet kommer att förmedlas i en antologi som är under utarbetande. Användning av FoU-resultat i kulturmiljöarbetet är angeläget. Utvecklingsarbete pågår kring metoder för att återföra kunskapen till verksamheten. I ett FoU-projekt utvecklas så kallad följeforskning i anslutning till ett samverkansprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd. En systematiserad verksamhet med projektföljare från myndigheten för alla FoU-projekt har etablerats under året. 14   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Antal projekt per temaområde 2011-2006 Tabell 1. Antal projekt och utbetalade medel i mnkr. 2011 Temaområde i FoU-program Antal Belopp 2010 Antal Belopp 2009 Antal Belopp 2008 Antal Belopp 2007 Antal Belopp 2006 Antal Belopp Påbörjade projekt 2001-2005 T1 Landskap med historia T2 Plats och tradition T3 Moderna kulturarvet T4 Särskilt bidrag Uppdrag Totalt projekt 1 7 12 11 5 1 37 0,1 2,7 3,9 5,5 0,5 0,2 12,9 1 6 11 10 6 0 34 0,1 2,3 3,6 6,2 0,6 0,0 12,8 3 9 7 6 11 3 39 0,6 3,9 3,4 3,7 0,6 0,5 12,7 2 7 6 4 7 0 26 0,3 4,2 3,0 2,1 2,4 0,0 12,1 4 6 7 5 8 0 30 0,7 3,8 2,8 2,5 2,1 0,0 11,8 18 5 7 3 10 0 43 3,0 2,3 1,6 1,7 2,2 0,0 10,7 Fördelning till olika mottagare år 2011-2006 Tabell 2. Antal projekt och fördelning till mottagare i mnkr. 2011 Anslagsmottagare Antal Belopp 2010 Antal Belopp 2009 Antal Belopp 2008 Antal Belopp 2007 Antal Belopp 2006 Antal Belopp Museer Länsstyrelser Universitet och högskolor Forskningsinstitut Stiftelser Byggnadsvårdsskolor Övriga RAÄ extern medverkan RAÄ uteslutande internt Totalt Kostnad mnkr 7 0 18 1 1 0 3 6 1 37 2,2 0,9 8,0 0,05 0,1 0,0 0,8 0,7 0,2 12,9 4 1 19 2 0 0 0 8 0 34 2,6 0,8 7,1 0,4 0,0 0,0 0,0 1,9 0,0 12,8 6 1 19 1 2 0 0 8 2 39 3,6 0,2 7,2 0,1 0,3 0,0 0,0 0,9 0,4 12,75 2 0 13 1 1 0 0 8 1 26 1,4 0,0 8,7 0,0 0,3 0,0 0,0 1,6 0,1 12,14 2 0 18 1 1 0 1 5 2 30 0,9 0,0 9,3 0,0 0,3 0,0 0,2 0,7 0,4 11,84 2 0 16 3 2 0 0 9 11 43 0,3 0,0 6,5 0,3 0,3 0,0 0,0 1,6 1,7 10,70 1,7 2,0 1,5 15   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Forskningskommunikation Insatsområde: Kulturminnen Mål Kunskapsuppbyggnad och lagtillämpning har vidareutvecklats mot ökad kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet och demokrati så att kulturmiljöarbetet fått en mer enhetlig och av helhetssyn präglad tillämpning av kulturminneslagen och miljöbalken. •• Riksantikvarieämbetets FoU-program 2012•• Kulturarv, natur och utveckling - Problem och •• Runverksamheten inom Riksantikvarieämbetet •• Bemålad sten inom svensk kulturmiljövård. En FoU-publikationer på andra förlag/institutioner: niska Universitet möjligheter i skoglig glesbygd – Förutsättningar för kompetens och kunskapsuppbyggnad studie av färg som ytskydd och kulturhistoria inom svensk stenkonservering och restaurering. 2016 för kulturmiljöområdet FoU-publikationer från Riksantikvarieämbetet •• Malmfältens kulturmiljöprocesser. Luleå Tek•• Fäbodskogen som biologiskt kulturarv. Betade boreala skogars innehåll av historiskt information och biologisk mångfald. En studie av fyra fäbodställen i Dalarna. CBM skriftserie 49 förlag •• Modernismens tegelfasader. Stiftelsen Arkus Seminarier/konferenser: Verksamhetsbeskrivning Arbetet inom insatsområdet inriktas på att valda kulturminnen och kulturmiljöer ska tas tillvara i en hållbar samhällsutveckling. Det innebär omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering, programarbete, kunskapsuppbyggnad och vägledning av til�lämpningen och att utveckla de juridiska styrmedlen. Arbetet utförs i samverkan med ett brett spektrum av aktörer – offentliga, privata och ideella – och syftar till bättre kunskapsunderlag vid lagtillämpning samt till nya former för delaktighet. Sammanfattning med måluppfyllnad Arbetet inom insatsområdet har präglats av långsiktighet men också av förnyelse i takt med ett förändrat samhälle. Det gäller såväl arbetet med de juridiska styrmedlen i sig som att utveckla och stödja den kunskapsuppbyggnad som krävs för tillämpningen. För att uppnå en hållbar utveckling har stor vikt lagts på att utveckla nya former för delaktighet och engagemang, hos både förvaltare och allmänhet. •• FoU-stöd till konferenserna Places, people, •• Dominikanerorden och konvent i Visby och stories, Linnéuniversitetet provinsen Dacia – Liturgi och byggnation som en spegel av omgivande samhälle 1227-1527. 16   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Diagram 2. Insatsområdets kulturminnen andel av totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 70,4 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Insatserna har handlat om fortsatt stöd och vägledning till länsstyrelsernas arbete och syftar till en mer enhetlig tillämpning av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). Riksantikvarieämbetet har varit drivande och samlande genom att färdigställa vägledningar och handböcker, ta fram remissvar och policys, samt uppföljningar och utvärderingar. Arbetet har genomförts i samråd och i samverkan med berörda aktörer, framför allt länsstyrelserna: seminarier och workshops har hållits och information spridits genom olika kanaler. Myndighetens stödjande insatser har efterfrågats i flera större, principiellt intressanta ärenden som på olika sätt har belyst problem i att ta tillvara världsarv och statliga byggnadsminnen i områden som är satta under stort exploateringstryck. En ökad och breddad förståelse för hur kulturmiljön kan tas tillvara och utgöra en resurs samtidigt som intressemotsättningar mellan olika värden och behov blivit skarpare har inneburit stödinsatser med konsekvenser för inriktnings- och uppföljningsarbete. Riksantikvarieämbetet ger tillsynsvägledning och stödjer länsstyrelserna i deras arbete. Behovet av att skapa instrument och metoder för en effektivare tillsyn ökar generellt. Rapporten Kartläggning av länsstyrelsernas tillsyn enligt kulturminneslagen, är ett arbete i linje med detta. Uppföljningen visar att samtliga län har planer för tillsyn, men att definitionen av begreppet varierar mellan länen. Den tillsyn som genomförs är händelsestyrd. En mindre andel är målstyrd. Studien ger en grund för det fortsatta arbetet att utveckla metoder för tillsyn. Behovet av ett system för uppföljning och utvärdering av tillämpningen av KML är fortsatt stort. Ett handläggarstöd skulle kunna bidra till större enhetlighet i tillämpningen, genom att länsstyrelsernas beslut blir tillgängliga för såväl myndigheter som enskilda samt till ett effektivare uppföljnings- och utvärderingsarbete. Ett sådant handläggarstöd bör utvecklas och förvaltas av länsstyrelserna själva och i samverkan med Riksantikvarieämbetet så att rikstäckande uttag och statistiska bearbetningar är möjliga. I avvaktan på detta behöver digital data om tillämpningen komma myndigheten till del på annat sätt. Det bedöms vara av sådan vikt för tillsyns- och överinseendeuppdraget att det kan kräva särskilda insatser från regeringen. 17   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 3. Ärenden och remisser i antal 2011 Ärenden/remisser 2 kap KML Ärenden/remisser 5-6 kap KML Ärenden/remisser SBM Regeringsuppdrag/-remisser Övriga remisser Kostnad i tkr 443 43 380 6 84 4 659 2010 1188 60 367 2 120 6 200 2009 1078 31 358 1 131 4 573 Ärenden/remisser fördelade på kategorier. Riksantikvarieämbetet har utpekat ansvar då det gäller beslut om inlösen och fyndfördelning enlig 2 kap. KML, utförselfrågor enligt 5 kap. KML samt tillsyn över SBM enligt särskild förordning. De stora ärendemängderna kan knytas till nämnda beslutsfunktioner. Riksantikvarieämbetet mottar också förfrågningar och remisser utifrån sitt överinseendeansvar från länsstyrelser och andra myndigheter. Övriga remisser innefattar bland annat frågor om ortnamn (1 kap. KML), byggnadsminnen (3 kap. KML), kyrkliga kulturminnen (4 kap. KML) samt världsarvsfrågor. Riksantikvarieämbetet har under de senaste åren arbetat för att minska antalet remisser där länsstyrelserna har tillsynsansvar, bland annat genom ett mer aktivt vägledningsarbete. Flera områden inom KML har under året varit föremål för diskussion och översyn, vilket avspeglar sig i ett ökat antal regeringsuppdrag och remisser i principiella frågor. Särskilda satsningar gjordes 2009 och 2010 för att minska antalet öppna ärenden/remisser 2 kap KML. Motsvarande satsning har inte gjorts 2011. Riksantikvarieämbetet har deltagit i och gett inspel till Kulturmiljöutredningen. Myndighetens enkätsvar till utredningen har bilagts relevant statistik. Uppföljning av länsstyrelsernas KML-beslut och domstolsärenden visar att kulturskyddade fastigheter och miljöer i dag till väsentlig del både kan brukas och utvecklas, utan att väsentliga intressekonflikter uppstår. Riksantikvarieämbetet har även överlämnat promemorian Översyn reformerad KML - enkelt och angeläget, som innehåller förslag till redaktionella och mindre innehållsliga ändringar för att KML ska bli mer begriplig. Europarådets konvention om kulturarvets samhälleliga värden framhåller betydelsen av att utveckla förvaltningen av kulturminnen i relation till dagens samhälle och behov. Konventionen har analyserats och en grund lagts för ett brett och mångfaldigt berättande om kulturmiljöer. Ett seminarium har genomförts i samverkan med Statens fastighetsverk samt Kungliga konsthögskolan i syfte att öka kunskapen om hur arbetet med kulturarv kan användas som en tillgång i arbetet med demokrati- och identitetsfrågorna. I samverkan med hembygdsrörelsen, arbetslivsmuseer och berättargrupper har workshops genomförts. Syftet har varit att utveckla och sprida kunskaper om lättanvända verktyg för personligt berättande i ord och bild på webben. Resultaten från dessa har publicerats på Platsr. Ett samarbete med Berättarministeriet rörande utveckling av verktyget för barn och ungdom har etablerats. Ett välbesökt seminarium med titeln Sant och nästan sant, har hållits i sam- 18   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 arbete med länsstyrelsen och länsmuseet i Uppsala. Temat var autenticitet i den bild av historien som gestaltas av offentliga institutioner respektive i kommersiella syften med etableringen av en nöjespark med vikingatida tema i Fullerö som aktuellt exempel. Fornminnen och kulturreservat Metallsökare På regeringens uppdrag har förslag lämnats om översyn av kulturminneslagens reglering av användandet av metallsökare. I samband med detta har ett internationellt seminarium med deltagare från sju europeiska länder genomförts. Arbetet har presenterats vid European Archeological Consilium (EAC) styrelsemöte och årsmöte. Rapporten, som har uppmärksammats i såväl riksmedia som sociala medier, fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. För att tillgodose det internationella intresset har delar av rapporten översatts till engelska. Kulturarvsbrott av arbetet med metallsökare, fått ansvaret för och genomfört planeringen av programinnehållet vid årsmötet i Paris i mars 2012. Programmet handlar bland annat om att utveckla andra metoder än enbart lagstiftning i syfte att möta och hantera de problemkomplex, som går under samlingstermen kulturarvsbrott. En kartläggning har genomförts av hur anmälningar av brott enligt 2 kap. KML hanteras av länsstyrelserna och rättsväsendet, hur 4 kap. KML hanteras av polis och församlingar samt hur lagstiftningen enligt 5 kap. KML hanteras av antikhandlare m.fl. Uppföljningen visar att brott mot denna lagstiftning sällan anmäls till åklagare och att det finns en stor förbättringspotential i hanteringen. Ett välbesökt seminarium med utgångspunkt i resultaten har genomförts med bland annat deltagare från polisen, länsstyrelser och museer. Debattartikeln Skärp straffen för fornminnesbrott, har publicerats i riks- och lokaltidningar. Skogens kulturarv Stöd och vägledning har givits till bland annat länsstyrelserna om hur kulturarvsbrott kan förhindras och hanteras. Kulturarvsbrotten är till sin karaktär internationella vilket kräver samarbete över nationsgränserna och upparbetade internationella kontakter. I samband med metallsökaruppdraget har frågan diskuterats i internationella sammanhang. Myndigheternas samarbeten, kontroll och tillsyn behöver utvecklas. Även beivrandet av illegal internationell handel behöver utvecklas i samarbete med andra länder och aktörer på den legala marknaden. Riksantikvarieämbetet har en styrelseplats i EAC sedan 2011. Sverige har, bland annat med anledning Samarbetet mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ska främja ömsesidig förståelse för varandras roller, ansvarsområden och arbetssätt. Bägge myndigheterna har aktivt deltagit i varandras forum och uppdrag inom det gemensamma området. Samordnad och effektiviserad handläggning inom och mellan myndigheterna samt med skogsbruket prövas inom ramen för det s.k. FURA-projektet. En uppföljning har visat att Skogsstyrelsens aktiva förmedling av information om fornlämningar innebär en tidsbesparing för myndigheterna och markägarnas telefonförfrågningar minskar. En plan för uppföljning 19   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 har upprättats fram till 2013. De erfarenheter av effektivisering och kvalitetsvinster som gjorts genom projektet FURA har redovisats av Skogsstyrelsen som en del av regeringsuppdraget En dörr in. Kvalitetssäkring av Skog & Historia har pågått under ett flertal år och är nu är ett gemensamt ansvar för Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Ambitionsnivån har fastställts i en gemensam projektplan. Under fem år ska de återstående 45 000 posterna av de prioriterade registreringarna från inventeringarna inom Skog och historia kvalitetssäkras. Uppföljningen av värdefulla kulturmiljöer (kulturlämningar) enligt skogsvårdslagen sker i dag inom Polytax. Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen har utrett hur Polytax även kan omfatta uppföljning och återkoppling av skogsbrukets påverkan på de fasta fornlämningarna. I syfte att uppnå en enhetligare tillämpning och för att uppmärksamma skyddsvärda typer av lämningar har utbildningar, seminarier och informationsinsatser fortsatt. Bland annat har en landskapshistorisk utbildning genomförts om fornlämningarnas betydelse och tillämpningen av fornlämningsbegreppet i 2 kap. KML med deltagare från länsmuseer och privata arkeologiföretag. Sju platsledarprövningar som ger behörighet att bedöma och registrera fornlämningar i FMIS har genomförts. Informationsinsatser har även genomförts vid mässan SkogsElmia direkt till markägare, skogsentreprenörer m.fl. Kulturmiljöinslaget är återkommande välbesökt och uppskattat. Vid 2011 års mässa svarade cirka 400 besökare, huvudsakligen markägare och aktiva inom skogsbruket, på en enkät om bland annat kunskaper kring kulturmiljöbegrepp, myndighetens informationstjänster samt viljan att använda skonsamma skogsbruksmetoder. Sammanställningen visar på intresse och förståelse för fornlämningar, behov av mer och tillgänglig kunskap om fornlämningar och hur de kan hanteras. Fornlämningar i jordbrukslandskapet Riksantikvarieämbetet deltar fortlöpande i uppdraget att följa den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) miljöeffekter. Utvärderingen Fornlämningar i jordbruksmark visar att mindre än en procent av jordbruksmarken, dvs. mark som i dag brukas som åker eller bete, har fornlämningar. Vidare visas att goda förutsättningar finns att samhällsekonomiskt effektivt sköta och tillgängliggöra fornlämningar med de bidrag som fördelas inom ramen för CAP. Resultaten kan användas vid diskussioner om fornlämningars betydelse för jordbruksdrift och för lantbrukets möjlighet att bidra till att bevara och sköta fornlämningar, exempelvis inom ramen för landsbygdsprogrammet. Resultaten har kommunicerats genom en utställning på Höstmötet. Marina kulturlämningar Havs- och vattenmyndighetens behov av en sammanhållen kunskapsförsörjning för en effektiv havsplanering har undersökts. Riksantikvarieämbetet konstaterar att tillgängliga kunskapsunderlag inte uppfyller rimligt ställda krav på tillförlitlig kulturmiljöinformation. Därför har förslag på åtgärder för att underlätta och effektivisera tillgången till och nyttjandet av information lämnats. 20   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 4. Ärenden rörande fyndfördelning och fyndinlösen 2011 Beslutade ärenden KML 2:14 (ersättning) Beslutade ärenden KML 2:17 (fyndfördelning) Beslutade ärenden KML 2:16 (fyndinlösen) Kostnad i tkr 15 417 7 1 635 2010 19 1 158 1 3 402 2009 21 999 2 1 840 Riksantikvarieämbetet fattar beslut enligt 2 kap. KML rörande ersättningsfrågor vid arkeologiska undersökningar, fyndfördelning och inlösen av fornfynd. Särskilda satsningar gjordes 2009 och 2010 för att minska antalet öppna fyndfördelningsärenden. Motsvarande satsning har inte gjorts 2011. Under året har ett större antal äldre och mer komplexa fyndfördelningsärenden kunnat avslutas. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Statens maritima museer och Naturhistoriska riksmuseet genomfört en förstudie inför ett planerat FoUprojekt om hur kulturarvet under vatten påverkas av klimatförändringar och invasiva arter. Det finns tecken på att invasiva arter sprids i Östersjön vilket hotar dess unikt välbevarade skeppsvrak av trä. Arkeologi och fynd Ett yttrande över Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området– vissa ändringar i kulturminneslagen (Ds 2011:6) har lämnats. Som grund för yttrandet ligger bland annat den erfarenhet och överblick som Riksantikvarieämbetet har av uppdragsarkeologiska system i Sverige och andra länder. Yttrandet har uppmärksammats i såväl riksmedia samt i diskussionsgrupper och sociala medier. Ett utbyte har skett med Kulturministeriets och Riksantikvarieämbetets motsvarighet i Nederländerna med studiebesök i respektive länder. Vid European Archaeologists Association (EAA) årliga konferens i Oslo presenterades hur verkställighetsföreskrifterna för uppdragsarkeologi möjliggör ökad tillgänglighet och kommunikation av uppdragsarkeologins resultat. Vägledningen Arkivering av arkeologisk dokumentation har färdigställts och mottagits positivt. Den ger råd och stöd till länsstyrelser om krav på arkivering och förvaltare av dokumentation från arkeologiska undersökningar men också till undersökare om framställning, ordnande och tillvaratagande av dokumentation. Riksantikvarieämbetet har arrangerat den årligen återkommande arkeologikonferensen om rapportering och dokumentation. De deltagare som svarade på en enkät om konferensen är övervägande nöjda och betonar att den erbjuder ett forum för angelägna tillämpningsfrågor. Fyndfördelningsprojektet har fortsatt med ytterligare insatser för att avsluta äldre, mer komplicerade ärenden. Fyndmaterialet från den arkeologiska undersökningen 1990-95 av Svarta jorden på Björkö 21   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 i Mälaren, har fyndfördelats till Statens historiska museum. Cirka 200 äldre ärenden har ännu inte kunnat avslutas på grund av ofullständigt underlag eller att flera museer anmält intresse för fynden. Arbetet med att förändra nuvarande system för fördelning av fornfynd har fortsatt. Mallar till överenskommelser med mottagande museer har utarbetats. En förstudie rörande teoretiska och strategiska överväganden vid insamling har genomförts i syfte att ge en principiell grund för fortsatt programarbete. Hanteringen av ärenden angående inlösen och hittelön vid fornfynd ska effektiviseras. Samtal har förts med flera länsstyrelser om rollfördelningen och rutiner för hantering och värdering av inlämnade fynd har tagits fram. Information om inlösen och hittelön, riktad såväl till upphittare och länsstyrelser, har tagits fram och kommer att kommuniceras via Riksantikvarieämbetets hemsida. Ett vägledningsarbete om fornfynd och fyndfördelning har påbörjats. Kyrkliga kulturminnen, enskilda och statliga byggnadsminnen För att möta kraven på en mera enhetlig tillämpning har en vägledning för hela 4 kap. KML utarbetats i enlighet med ett uppdrag från regeringen. Föreskrifter har utarbetats för att påverka tillämpningen i önskvärd riktning. De omfattar bland annat krav på vård- och underhållsplaner för kyrkliga kulturminnen samt ett tydliggörande om inventarieförteckningarnas innehåll. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för länsstyrelsernas tillsyn samt att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Kunskapsuppbyggnaden kring kyrkomiljöerna som kulturarv om samhällsvetenskap/humaniora/ teologi har fortsatt. Diskussioner om en möjlig centrumbildning, för att tillvarata och föra vidare verksamheten vid Sveriges Kyrkor har förts. Uppsala universitet (Konstvetenskapliga institutionen) har intresse för en sådan roll och har tagit initiativ till en centrumbildning. Riksantikvarieämbetet har beviljat medel för att stödja verksamheten. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en vägledning för de enskilda byggnadsminnena. Det bygger bland annat på inriktningsdokumentet Berätta bredare, som syftar till att utveckla och lyfta fram nya perspektiv på byggnadsminnen. Det utgår även från en uppföljning av beslut angående ändring av byggnadsminnen enligt 3 kap. i förhållande till fördelning av bidrag till byggnadsminnen enligt bidragsförordningen. Uppföljningen visar bland annat att drygt vart tionde byggnadsminne per år genomgår en tillståndspliktig ändring. Noterbart är också att i hela 18 procent av besluten är anledningen till åtgärderna ägarnas önskemål, dvs. åtgärder som inte i strikt mening har till syfte att bevara. Länsstyrelserna tillmötesgår alltså i stor utsträckning ändringar som är avsedda att främja användningen av byggnadsminnena, vilket kan säkra ett mer långsiktigt bevarande. En attitydundersökning har genomförts bland ägare och förvaltare av enskilda byggnadsminnen i Västra Götalands län. Syftet har varit att öka kunskaperna om hur ägare, förvaltare och användare av den skyddade bebyggelsen ser på skyddsinstrumentens möjligheter och begränsningar, sin relation till berörda stödjande offentliga instanser samt sitt ansvar och 22   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 sin roll i förhållande till allmänheten. Sammanställningen visar att de flesta har en positiv attityd till såväl skyddsinstrumentet som stödsituationen och allmänhetens delaktighet. Omlokaliseringen av bebyggelsen i Kiruna med anledning av gruvbrytningen fortsätter. Riksantikvarieämbetet har därför i samband med att byggnadsminnet stadshuset berörs gett länsstyrelsen stöd i frågor kring vad som ska bevaras och hur det kan ske samt tillämpning av lagen. Ärendet väcker principiella frågor om hur gammalt och nytt kan sammanfogas. Arbetet för en förenklad tillsyn av statliga byggnadsminnen har fortsatt. Regeringen gav under året myndigheten i uppdrag att utarbeta riktlinjer för förenklad beredning av ärenden om statliga bygg- nadsminnen vilket ligger i linje med det arbete som tidigare påbörjats. Skyddsföreskrifter för 28 statliga byggnadsminnen har utarbetats eller reviderats. Världsarv i Sverige Arbetet har inriktats mot förberedelserna för nästa omgång av Unesco:s periodiska uppföljning som startar 2012. En workshop har genomförts tillsammans med Nordic World Heritage Foundation (NWHF) för att ge länsstyrelser stöd i arbetet med att ta fram genomarbetade och väl förankrade Statements of Outstandning Universal Value. Ett arbete med en serienominering av vikingatida världsarv har förberetts tillsammans med Norge, Tyskland, Lettland och Danmark. En ny världsarvsnominering av hälsingegårdar har lämnats in till Unesco. 23   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Insatsområde: Samhällsbyggnad Mål Förutsättningarna för att kulturarvet tas tillvara som en resurs i en hållbar samhällsutveckling har stärkts och ett väl fungerande samspel med andra sektorer har vidareutvecklats. Diagram 3. Insatsområdets samhällsbyggnad andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 70,4 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Verksamhetsbeskrivning Insatsområdet handlar om att lyfta fram kulturarvsperspektiv i arbetet med till exempel regional tillväxt, landsbygdsutveckling, planering av bebyggelse och transporter – hur kulturarvet kan användas som en resurs och en hörnsten i en hållbar samhällsutveckling. Det innebär arbete med omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering, programarbete, kunskapsuppbyggnad och vägledning av tillämpningen. De juridiska, ekonomiska och informativa, styrmedlen utvecklas kontinuerligt. Arbetet utförs i samverkan med ett brett spektrum av aktörer – offentliga, privata och ideella. Området handlar om att använda kulturmiljövårdens ekonomiska styrmedel samordnat med andra sektorers styrmedel så att största möjliga kulturmiljönytta kan uppnås. Sammanfattning med måluppfyllnad Effekterna av insatserna märks genom att Riksantikvarieämbetet är efterfrågat och att kulturmil- jöfrågor finns med i andra myndigheters juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel. Genom att ge vägledning och visa goda exempel i olika sammanhang och medier har myndigheten ökat kunskapen om kulturmiljöns betydelse. Genom yttranden har tolkningen av kulturmiljön utvecklats utifrån gällande regelverk. Kulturmiljöperspektiven har blivit tydligare i olika beslutsunderlag, efterfrågan på kulturarvskompetens breddats och kulturmiljöfrågan kommit med tidigt i olika processer. Den sammantagna effekten av detta är en ökad och breddad förståelse för hur kulturmiljön kan tas tillvara och utgöra en resurs i planeringen av det nya samtidigt som intressemotsättningar mellan olika värden och 24   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 behov blivit skarpare. Det har resulterat i en ökad efterfrågan på myndighetens stödjande insatser vilket har krävt mer resurser och kan skönjas i konsekvenser för inriktningsarbetet. Insatserna har handlat om hushållning med kulturmiljön i en stor mängd ärenden enligt miljöbalken rörande utbyggnaden av infrastruktur för transporter, energiförsörjning m.m. De har även omfattat kompetensutveckling riktad till länsstyrelser och andra gällande kulturmiljöfrågor i plan- och bygglagen samt stöd i utveckling av metoder för landskapsanalyser för att bidra till att bättre ta tillvara kulturmiljön i planeringen av framtidens bebyggelse och infrastruktur. Föreberedelserna för att ratificera och genomföra den europeiska landskapskonventionen i Sverige har bidragit till att uppmärksamma behovet av ett humanistiskt perspektiv i samhällsplaneringen och att stärka tvärsektoriell samverkan, demokrati och medborgarinflytande. Kulturarvet som resurs för regional utveckling och tillväxt har inriktats på frågor om kulturmiljön i strukturfonds- och landsbygdsprogram, både det pågående och det kommande. Nya samarbeten har utvecklats bland annat med aktörer inom civilsamhället och kommersiella aktörer främst vad det gäller turism och kulturella och kreativa näringar. Även samverkan med mer traditionella samverkanspartners inom myndighetsvärlden har vidgats avseende aktuella frågor som friluftsliv och åtgärdsplanering enligt vattendirektivet. Sammantaget har insatserna inneburit att Riksantikvarieämbetet har stärkt sin roll, blivit synligare och mer efterfrågad som partner i olika strategiska samarbeten. Stöd och samverkan samhällsplanering Större, resurskrävande ärenden Riksantikvarieämbetet har medverkat i principiellt intressanta ärenden som på olika sätt har belyst problem i tillvaratagandet av världsarv, kulturmiljövårdens riksintressen och statliga byggnadsminnen i områden som är satta under stort exploateringstryck. Stadsflytten i Kiruna och Malmberget samt planeringen av Förbifart Stockholm kan särskilt framhållas. Där har frågor om bevarande, tillvaratagande och förvaltning av nationellt och internationellt värderade kulturmiljöer ställts på sin spets. Riksantikvarieämbetet har i dessa båda ärenden samverkat med och lämnat stöd till länsstyrelsen respektive Trafikverket. Utmaningen i dessa komplexa planeringsfall handlar om problemen med att förena växande samhällsanspråk på råvaruutvinning och transportkapacitet med tillvaratagande av kulturmiljöns värden. I arbetet med Förbifart Stockholm som berör världsarvet Drottningholm har myndigheten tillsammans med Statens fastighetsverk och Trafikverket verkat för att alternativa lösningar ska utvecklas i enlighet med regeringens tillåtlighetsbeslut. Samverkan har lett fram till en överenskommelse om att den fortsatta planeringen av de två vägprojekten Förbifart Stockholm och väg 261 över Lovön ska hållas samman och goda helhetslösningar utvecklas. Arbetet är ett intressant exempel på en typ av förhandlingsplanering som krävs när tillåtligheten redan är given, till skillnad från det lösningsorienterade arbetssätt som tidigare utvecklats tillsammans med Trafikverket i projekt inför tillåtlighetsbeslut (Tanum, Sundsvall). Hittills tyder detta på att modellen med lösningsori- 25   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 enterat arbetssätt före tillåtlighetsbeslut ökar möjligheterna att tillgodose kulturmiljöintresset. Citytunneln genom Stockholm har visat sig hota det byggda kulturarvet genom vibrationer till följd av sprängningar. De kontrollplaner som finns följer inte internationell standard och Riksantikvarieämbetet har därför i samverkan med Svenska kyrkan påbörjat ett arbete som förväntas leda till förslag om en ny svensk standard. Detaljplaneringen av ett större handels- och nöjesparksområde i Fullerö i Uppsala kommun är ett exempel på svårigheten att förutse och hantera sekundära effekter och konsekvenser av infrastrukturutbyggnad. I detta fall berörs ett riksintresse för kulturmiljövården av följdexploatering på mark som gjorts tillgänglig genom den tidigare utbyggnaden av E4 förbi Uppsala. Studien Infrastrukturens följdverkningar för kulturmiljön innehåller en sammanställning av hur indirekta följdverkningar, som lokaliseringseffekter, har behandlats i MKB i ett antal större väg- och järnvägsprojekt. I samband med remissyttranden påtalar myndigheten i ökande grad sådana sekundära effekter och konsekvenser. De har dock visat sig vara svåra att följa upp och hantera i statliga och kommunala planeringsprocesser, som inte är samordnade t.ex. i fråga om kunskapsöverföringen. Planeringen i Helsingborgs kommun är ett annat exempel på hur kommunala intressen av stadsutveckling visar sig svåra att förena med statens anspråk på riksintressanta kulturmiljöer. När det gäller Kiruna har Riksantikvarieämbetet deltagit i samtal i Malmfältsgruppen och med kommunen samt länsstyrelsen. Debattartikeln Respekt för demokratins villkor blev publicerad i Norrländska Socialdemokraten. Exem- plen visar på intressemotsättningar som behöver hanteras. Riksantikvarieämbetet har planlagt ett projekt om kulturmiljövårdens riksintressen (se nedan). Hållbar stadsutveckling Riksantikvarieämbetet, Boverket, Formas och Arkitekturmuseet har rapporterat det gemensamma regeringsuppdraget om hållbar stadsutveckling. Arbetet har därefter fortsatt i enlighet med den långsiktiga plan för samverkan som redovisas i rapporten. Syftet är att tydligare knyta samman olika miljöaspekter med kulturmiljö, arkitektur och stadsutveckling inom ramen för statens ansvar för samhällsbyggande och att stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. Tillsammans med samverkansmyndigheterna hölls ett seminarium i Göteborg om hur kultur, stadsförnyelse och hållbar utveckling kan hänga ihop. Vikten av styrning i hållbarhetsarbetet och betydelsen av att involvera medborgarna i processerna uppmärksammades. Inom ramen för fördelningen av kulturmiljövårdsanslaget har en ny satsning kallad Människors mötesplatser initierats. Den syftar till att uppmärksamma och hantera det ökade förändringstrycket mot samhällets gemensamma platser. Statens konstråd driver under åren 2010-2012 uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet. Syftet är att stärka den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av offentliga byggnader, platser och landskap. Målsättningen är att utgå från en helhetssyn och att utveckla nya samarbetsformer som ökar möjligheten för olika yrkesgrupper att samverka. Flera samverkansprojekt pågår i landet. De analyseras av en följeforskare, 26   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 som utarbetar en rapport eller handbok om de möjligheter och hinder som uppstår i processen. En delrapport om samverkansuppdraget lämnades till regeringen under året. De genomförda prestationerna har bidragit till att fördjupa och sprida medvetenheten om vilka faktorer som bidrar till att skapa socioekonomisk och fysisk hållbarhet samt hur segregationens drivkrafter i det urbana landskapet kan motverkas. Plan- och bygglagen I samband med introduktionen av den nya plan- och bygglagen (PBL) har i samverkan med Boverket ett flertal utbildningar genomförts och ett utkast till vägledning tagits fram. I arbetet med vägledningen har ett antal samrådsseminarier hållits med bland annat länsstyrelserna, kommuner och Sveriges kommuner och landsting (SKL). För att få maximalt genomslag för vägledningen ska den integreras i Boverkets så kallade Kunskapsbank. Vägledningen och ett fördjupat utbildningsmaterial ska vara klara under 2012 och kan då repliera på det nätverk och den organisation som etablerats för PBL-utbildningen. Landskapskonventionen samverkan med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Seminariet kunde följas via en webbsändning, som tillsammans med övrig dokumentation finns tillgänglig på KSLA:s hemsida. Det finns en stor efterfrågan på information om konventionen och myndigheten har även medverkat i ett flertal externa seminarier och workshops i och utanför Sverige. Det arbete och de ansatser som nu utvecklas i Sverige uppfattas som mycket intressanta i övriga länder. Rapporten har därför översatts till engelska. Kunskap för samhällsprocesser – planeringsunderlag Riksantikvarieämbetet har i en rapport till regeringen föreslagit en modell för hur samverkan mellan olika myndigheter bör utformas när det gäller den Europeiska landskapskonventionen. Ett första möte mellan åtta myndigheter i den så kallade nationella samordningsgruppen har genomförts under senhösten. Ett välbesökt seminarium har genomförts i Utbyggnaden av infrastruktur för transporter och energiförsörjning, särskilt vindkraft, är starka drivkrafter i omvandlingen av landskapet. Insatserna har riktats mot att stödja utveckling av landskapsanalyser som kan ligga till grund för planeringsoch beslutsunderlag, kompetensutveckling och att utveckla synsätt och förhållningssätt till förändringar i landskapet. Bland dessa insatser kan nämnas stöd till Trafikverket i utvecklingen av en metod för regional landskapsanalys, som syftat till att lyfta fram frågor om landskapet och dess olika kvaliteter i regional transportplanering. Myndigheten har bidragit i arbetet med att ta fram exempel till Trafikverkets Exempelbank om miljökonsekvensbeskrivningar. Samverkan med Energimyndigheten har fortsatt genom att delta i forskningsprogrammet Vindval samt medverkan i den myndighetsgemensamma gruppen Vinddialog och vid vindkraftskonferenser för att informera om landskapskonventionen och KML. 27   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Lagtillämpning Tabell 5. Antal ärenden och remisser. 2011 Ärenden (MB och PBL) Regeringsremisser Övriga remisser Kostnad i tkr 271 6 85 2 009 2010 234 12 74 2 487 2009 291 16 103 2 534 Riksantikvarieämbetet har valt att inte utarbeta egna vägledningar för kulturmiljöfrågorna i olika planeringsprocesser utan medverkar ofta i de vägledningar som tas fram av andra myndigheter. Nämnas kan att myndigheten i samverkan med Energimyndigheten ansvarar för de sidor som rör landskap, kulturmiljö och KML i webbportalen Vindlov och att vi i samverkan med Boverket utvecklar en kunskapsbank om kulturmiljön i PBL som kommer att finnas tillgänglig via Boverkets hemsida. En enkätundersökning har genomförts riktad till länsstyrelserna om påtaglig skada på riksintressen för kulturmiljövården. Enkäten visar att det finns ett stort behov av vägledning. Andra insatser har varit att utreda avgränsningen av riksintressen utifrån frågeställningar om vilka beslut om gränsändringar som fattats och hur dessa beslut har dokumenterats i olika registerkartor. En diskussion med Boverket har inletts med syfte att klarlägga roller och ansvar vid beslut som rör bl.a. gränsjusteringar och beskrivande texter. De genomförda insatserna kommer att bilda underlag för kommande års arbete med ett särskilt projekt om riksintressen. Stöd har lämnats till utvecklingen av regionala och kommunala vindbruksplaner vilket resulterat i att ett tydligare kulturmiljö- och landskapsperspektiv har lyfts fram i flera fastställda planer. Riksantikvarieämbetet har besvarat remisser från andra centrala verk och deltagit i referensgrupper kring olika lagtillämpningsfrågor. Genom samverkan med andra myndigheter har förståelsen ökat för hur kulturarvet kan tas tillvara i deras verksamhet. En effektivisering av ärendehanteringen har eftersträvats med syfte att kunna kraftsamla resurser till de strategiskt viktiga remisserna. För projekt och planer med betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren enligt miljöbalken samråda med berörda statliga myndigheter. Riksantikvarieämbetet väljer att hänvisa till länsstyrelsen i de flesta av dessa ärenden då de har bättre lokalkunskaper, men bilägger checklistor för vad som bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning i syfte att utveckla en god praktik. Huruvida effektiviseringen bidragit till att minska resursinsatsen för ärenden jämfört med tidigare år är ännu inte klarlagt. Under året har antalet ärenden minskat, inte minst de ofta tidskrävande regeringsremisserna, vilket kan vara en förklaring till det minskade utfallet. Kunskap för samhällsprocesser - miljöpolitiken Riksantikvarieämbetet har samverkat med Vattendistrikten för att stötta utvecklingen av kulturmiljöunderlag i deras åtgärdsplanering i vattendragen. Myndigheten har i syfte att stötta en likartad praktik över landet arrangerat ett seminarium för landets alla vattendistrikt i samverkan med södra Östersjöns vattendistrikt och ett seminarium kring kulturvärden vid vattendrag. Myndigheten har medverkat i Naturvårdsverkets arbete med uppbyggnaden av en plattform för samhällsekonomiska analyser. En samverkan på nationell nivå i kunskapsuppbyggnadsfrågor förväntas leda till att samverkan på de regionala och lokala nivåerna kan underlättas. 28   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Stöd har lämnats till Naturvårdsverket och övriga miljömålsmyndigheter i arbetet med fördjupad utvärdering (FUA) 2012. Kulturmiljöövervakningen har främst inriktats mot det pågående övervakningsprogrammet Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS). Riksantikvarieämbetet har lämnat stöd i utvecklingen av NILS och det så kallade Lill-NILS programmet. Arbetet är uttryck för samverkan mellan natur- och kulturmiljövård och innebär potentiella vinster i form av synergieffekter. Metodstudien Förvaltningsindex har slutförts och publicerats. Det är ett analysinstrument för att geografiskt analysera och visualisera utvecklingstrender och tendenser i regional och nationell skala. Ett samarbete med Trafikverket har inletts i syfte att testa och sprida metoden. Samverkan, regional utveckling och tillväxt Den interna strategin Kulturarvskraft har legat till grund för arbetet som i huvudsak löper enligt plan. Insatserna har varit både riktade internt i syfte att öka kompetensen inom myndigheten och externt. De generella effekterna är en ökad kunskap om näringslivsfrågor inom myndigheten; en breddad efterfrågan på kulturarvskompetens och en ökad förståelse för hur kulturarv kan utgöra en resurs i arbetet med regional tillväxt inklusive landsbygdsutveckling. Regional utveckling och tillväxt Arbetet utifrån den nationella strategin för regional utveckling och tillväxt har fortsatt i samverkan med kulturmyndigheterna och Tillväxtverket. Riksan- tikvarieämbetet har en ordinarie ledamot i tre övervakningskommittéer. Myndigheten har medverkat i tre regionala projekt som beviljats medel från Tillväxtverket. Detta har stärkt myndighetens uppgift att bidra till utvecklingen av kulturella och kreativa näringar kopplat till kulturarvet. Den analysmodell som tagits fram för kulturarvsentreprenörer har legat till grund för en större studie som resulterat i att kunskapen och villkoren för kulturarvsentreprenörerna nu har ökat vilket förväntas leda till flera kulturarvsentreprenörer. Detta ger myndigheten en bättre kunskap om ”kulturarvsmarknaden” och leder till högre kvalitet i utvecklingen av näringar på kulturarvsgrund. Riksantikvarieämbetet ingår som en aktör i en bred samverkan utifrån målet att tillsammans med besöksnäringens aktörer bidra till att det turistpolitiska målet samt målen i Nationella strategin för svensk Besöksnäring 2020, uppnås. I detta syfte arbetar den nationella samordningsgruppen med att inventera strategiska satsningar, identifiera behov och utmaningar, främja destinationsutveckling och hållbar tillväxt samt utöka närvaron och stärka dialogen i olika forum. Deltagande i Turistnäringens Utvecklingscenter har bidragit till att skapa en dialog med turistnäringens företag om dels kulturarvets betydelse för en mer konkurrenskraftig och hållbar turism, dels vad Riksantikvarieämbetet kan bidra med. Myndigheten har engagerat sig i utveckling av ett kvalitetssäkringssystem för hållbar besöksnäring och deltagit i flera större events med utställningar och seminarier för att visa på möjligheter att använda sig av digital 29   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 kulturarvsinformation, bedriva och utveckla turism i kulturmiljö samt Riksantikvarieämbetets besöksmål. Ett arbete med att främja hållbar turism i världsarven har inletts. De olika insatserna som gjorts inom turismuppdraget förväntas bland annat leda till en tydligare och mer strukturerad samverkan mellan olika sektorsområden och färre administrativa hinder för mellansektoriella frågor. Det kan också bidra till att Riksantikvarieämbetet uppfattas som en samhällstillvänd och utvecklingsinriktad organisation. Medverkan har skett i sex av tio nätverksgrupper som ingår i den myndighetssamverkan som syftat till att ta fram mätbara mål för friluftslivspolitiken. Myndigheten har där utan framgång lyft vikten av ett tillämpat landskapsperspektiv, enligt den europeiska landskapskonventionens intentioner. Arbetet har utgått från en snäv uppfattning om vilka delar av landskapet som lämpar sig för friluftsliv, där stor tonvikt läggs vid ett traditionellt naturbegrepp. Landsbygdsutveckling när det gäller företagsutveckling enligt axel 3. Medverkan sker även i landsbygdsnätverkets referensgrupp för framtida miljöersättningar. Behov finns även att samverka med Jordbruksverket i syfte att lyfta fram kulturmiljöfrågor i arbetet kring fiskefonden men denna insats har inte kunnat prioriteras. Effekterna av insatserna är att kulturarvet har tydliggjorts som resurs för landsbygdsutveckling och att förutsättningarna har ökat för att kulturmiljöfrågorna i landskapet som helhet får genomslag i pågående och kommande landsbygdsprogram, i miljömålsarbetet och i andra regionala och nationella program. Nordisk samverkan En enkät till länsstyrelserna har genomförts i syfte att undersöka hur deras kulturmiljöfunktioner medverkar i landbygdsutvecklingsfrågor, undersöka behov och önskemål av förändringar i kommande landsbygdsprogram och identifiera hur stödet kan förbättras till länen. Myndigheten har gjort inspel och tekniska underlag till det nya landsbygdsprogrammet. Arbetet bedrivs i samverkan med Jordbruksverket främst kring axel 2 och 3 – och med Skogsstyrelsen där vi medverkar i en arbetsgrupp knuten till arbetet med skogens kollektiva värden. Myndigheten har verkat för att bli en tydligare aktör I det nordiska arbetet har projektet Natur och kulturarv som resurs för hållbar utveckling och tillväxt avrapporterats. Projektet har bidragit till nordiskt nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte genom tre tematiska konferenser och en avslutande workshop. Det har stärkt samverkansgrunden mellan naturoch kulturarvssektorerna, såväl inom som mellan de nordiska länderna. De erfarenheter och slutsatser som tagits fram kan nordiska aktörer föra in i EU, Europarådet och andra utomnordiska sammanhang. För att ytterligare sprida resultaten har en broschyr på engelska tagits fram. Europeisk samverkan Riksantikvarieämbetet har medverkat i Europarådets styrkommitté för kulturarv och landskap (CDPATEP) samt vid europarådets och Portugals workshop i Evora om multifunktionella landskap. Herein är en 30   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 databas som utarbetats av europarådet där Riksantikvarieämbetet medverkar med att utveckla databasen bland annat till ett uppföljningsinstrument för konventionerna. Myndigheten har deltagit i europarådsinitiativet European Heritage Days och European Heritage Forum och i European Heritage Legal Forum (EHLF) i Wroclaw i Polen. EHLF möjliggör bland annat att aktuella frågor som får konsekvenser för kulturarvet men som inte omedelbart identifieras som kulturarvsfrågor inom EU uppmärksammas och diskuteras gemensamt. Kulturkontaktkontoret om förslaget till fördelning av den kyrkoantikvariska ersättningen besvarats. Samråd har skett med Statens Kulturråd inför rådets fördelning av utvecklings- och verksamhetsbidrag. Kultursamverkansmodellen, det civila samhället och kommunerna Informationen har främst skett genom tre kanaler: hemsidor, ett månatligt nyhetsbrev och informationsmöten och seminarier i egen regi eller i samverkan med andra organisationer. Samtliga seminarier har varit välbesökta. Kulturkontakt Sverige har regelbundet träffat individer och organisationer för enskilda konsultationer och rådgivningen har också skett via e-post eller telefon. Samverkan kulturmiljö Riksantikvarieämbetet har deltagit i en referensgrupp för Svenska kyrkans översyn av villkor och allmänna råd för kyrkoantikvarisk ersättning. Tillsammans med Svenska kyrkan har medverkan skett i Centrala samrådsgruppen och anordnat den årliga konferensen om kyrkoantikvariska frågor för bland annat stift, församlingar, museer och länsstyrelser. Liksom tidigare år har en remiss från Svenska kyrkan Samarbetet med Region Skåne och Västra Götalandsregionen och länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län har resulterat i ramöverenskommelser om det fortsatta samarbetet för att bidra till utveckling av kulturarvs- och kulturmiljöverksamheter. Riksantikvarieämbetet har under året arbetat i bred samverkan för att lyfta fram det civila samhällets potential för bevarande och utveckling av kulturmiljön och i syfte att skapa arenor för en mångfacetterad kulturutövning och ett vidgat demokratiskt samtal. Detta har skett bland annat inom ramen för det gemensamma uppdrag som myndigheten har tillsammans med Kulturrådet och Riksteatern kring kulturinstitutionernas samarbete med det civila samhället. Tillsammans med Västra Götalandsregionen och Sveriges Hembygdsförbund och regionala ideella föreningar har myndigheten genomfört en konferens i Uddevalla. Den har bidragit till att fördjupa kunskaperna om de olika aktörernas drivkrafter och förutsättningar och hur det offentliga samhället kan svara upp mot de ideella organisationernas engagemang för kulturarvet. Konferensen har lett till att en dialog och ett kunskapsutbyte inletts med regionala och kommunala politiker om hur de kan stödja och 31   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 ta tillvara ideella organisationers engagemang bland annat i kulturplanerna. Ett samarbete med folkbildningen och det civila samhället har påbörjats. Syftet är att lyfta fram kulturarvet som en resurs bland annat inom ramen för satsningen Människors mötesplatser. För att tydliggöra vilken betydelse Riksantikvarieämbetets egen bidragsfördelning har för ideella organisationer inom kulturmiljöområdet har en analys gjorts. Den visar att det finns många fler organisationer som tidigare inte har uppmärksammats som myndigheten vill stödja. Hänsyn till detta har tagits vid fördelningen av de 3,5 mnkr som bidraget omfattar. Kunskap för samhällsprocesser – mångfalds- och diskrimineringsfrågor Utvecklingsarbete genomfört för ökad effektivitet och ett mer strategiskt arbetssätt Ett samarbete med Linnéuniversitetet har inletts om frågor som rör mångfald och kulturarv inom forskning och praktik. Intervjuer med aktörer inom kulturarvssektorn har genomförts och publicerade studier och forskningsresultat har hämtats in. Arbetet håller för tillfället på att sammanställas. Kulturmiljövårdsanslaget Förutsättningar Användningen av anslaget 7:2, Bidrag till kulturmiljövård, nedan kallat KMV-anslaget, regleras i förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer och förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer samt genom Riksantikvarieämbetets regleringsbrev för år 2011. En översyn av Riksantikvarieämbetes bidragsfördelning till länsstyrelserna har genomförts och ett förslag till en ny fördelningsmodell har tagits fram. Syftet har varit att förenkla och effektivisera den administrativa hanteringen av anslaget för att på sikt öka effekterna av bidraget. Den nya modellen möjliggör ett mer strategiskt arbetssätt för både länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet; det blir enklare att samordna olika satsningar samt att följa upp och utvärdera användningen av anslaget. Ett seminarium har genomförts med länsstyrelserna som visat sig positiva till förslag och genomförande. Den nya modellen ska introduceras under 2012 och genomföras fullt ut 2013. I syfte att bland annat förbättra länsstyrelsernas hantering av bidragsmedlen och förutsättningen för arbetet på länsstyrelserna har myndigheten haft fördjupade dialoger, gjort stickprovskontroller av ärenden och genomfört länsresor. Insatserna ger myndigheten möjlighet att ta del av och föra dialog om olika typer av exempel på användningen av anslaget, både det som är problematiskt och förebildligt. Utbetalade medel Riksantikvarieämbetet har efter avdrag av återbetalningar från tidigare år betalat ut 253,6 mnkr. Årets tillgängliga medel har uppgått till 251,2 mnkr, vilket innebär att en anslagskredit på 2,4 mnkr har tagits i anspråk. Summan utbetalade medel enligt vidstående tabell omfattar årets utbetalningar inklusive återbetalningar från tidigare års KMV-anslag. 32   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 6. För RAÄ:s och länsstyrelsernas beslut Utbetalade medel, mnkr 2011 För länsstyrelsernas beslut varav Hus med historia varav kunskapsunderlag 9§ (tidigare ap 3) För RAÄ:s direkta beslut varav arbetslivsmuseer enligt ap 2 varav kunskapsunderlag ap 3 Summa Kostnad RAÄ mnkr 232,7 11,9 24,9 20,9 6,0 0,0 253,6 6,6 2010 230,1 11,7 23,3 21,4 6 5,6 251,5 5,7 2009 227,6 0,0 0,0 14,9 4,0 0,0 242,5 5,2 Diagram 4. Länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder. Utbetalade medel, mnkr. 7,3 1 27,3 31,8 165,3 Medel beslutade direkt av Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har beslutat om 20,9 mnkr varav för anslagspost 1 Bidrag till kulturmiljövård 14,9 mnkr. Av dessa medel har totalt 3 mnkr utbetalats till Sveriges Hembygdsförbund för samordning av projektet Hus med historia. Totalt har 2,4 mnkr använts för arkeologiska undersökningar enligt 2 kap. 14 § KML. För konservering av fynd har totalt 3,7 mnkr utnyttjats, av vilka 3,2 mnkr är till konservering av arkeologiskt fyndmaterial från Gotland. För utveckling av K-samsök har 4,7 mnkr nyttjats. Från anslagspost 2 har 6 mnkr fördelats till 86 projekt som bedrivits av arbetslivsmuseer. Medel beslutade för länsstyrelsernas bidragsgivning Kunskapsunderlag Vård Information/tillgängliggörande Arkeologi Övrigt Länsstyrelserna har beslutat om bidrag för 232,7 mnkr. Huvuddelen av medlen, 165,3 mnkr, har utbetalats till olika vårdåtgärder. Jämfört med 2010 har beloppet ökat med nästan 16 mnkr. Totalt har 7,3 mnkr utbetalats till åtgärden arkeologi, en minsk- ning med nästan 15 mnkr beroende på att åtgärder i kvarteret Åkroken i Södermanlands län inte längre belastar anslaget. I enlighet med regleringsbrevet avsattes 12 mnkr för projektet Hus med historia. Bidrag har fördelats till framförallt byggnadsvård. Fördelning och utbetalning har beslutats av länsstyrelserna efter samråd med de regionala hembygdsförbunden. Åtgärder Insatserna har, liksom tidigare år, utgått från en helhetssyn som innebär en samverkande bidragsgivning 33   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 7. För länsstyrelsernas beslut, olika åtgärder Utbetalade medel, mnkr Totalt 2011 Kunskapsunderlag Varav 9§ (tidigare ap 3) Vård Information/ tillgängliggörande Arkeologi Övrigt Summa 31,8 24,9 165,3 27,3 7,3 1,0 232,6 2010 29,2 23,3 149,7 27,8 22,3 1,1 230,1 2009 8,7 0,0 173,0 35,0 9,4 1,5 227,6 2011 14% 11% 71% 12% 3% 0% 100% Utbetalade medel % Totalt 2010 13% 10% 65% 12% 10% 0% 100% 2009 4% 0% 76% 15% 4% 1% 100% 2011 202 102 1197 314 87 2 1751 1158 308 81 3 1744 Antal objekt Totalt 2010 194 2009 111 0 1225 314 82 14 1746 2011 204 104 1288 322 88 2 1877 1226 318 81 3 1824 Antal ärenden Totalt 2010 196 2009 112 0 1306 319 82 14 1833 till såväl vård, information som tillgängliggörande av objekt och miljöer. Därutöver har KMV-anslaget använts till bildande av kulturreservat, kunskapsunderlag och olika arkeologiska åtgärder. Vård av mark och landskapselement, fornlämningar och ruiner Totalt har 49 mnkr utbetalats till vård av landskapselement, fornlämningar och ruiner vilket motsvarar 30 procent av vårdåtgärderna totalt. För vård av mark och landskapselement har knappt 22 mnkr utbetalats. Av dessa har nästan 13 mnkr utbetalats till befintliga kulturreservat och till kulturreservat där fråga om reservatsbildande väckts. Under året har ett nytt kulturreservat, Axmarbruk i Gävle kommun bildats. Intrångsersättning har utbetalts till ett blivande kulturreservat i Dalarnas län – Staberg bergsmansgård. I övrigt har medel fördelats till olika miljöer i kulturlandskapet och till parker och trädgårdar i anslutning till bebyggelse. Länsstyrelserna har fördelat 18,5 mnkr för vård av fornlämningar. En ökning med 1,7 mnkr. För vård av ruiner har 10 länsstyrelser beslutat att utbetala cirka 9 mnkr. Ruinvården kräver stora insatser för att säkra de kulturhistoriska värdena, men också för att säkra ruinerna som besöksmål. Vård av bebyggelse Totalt har 110,6 mnkr utbetalats till vård av bebyggelse vilket motsvarar 67 procent av alla vårdåtgärder. Det utbetalade beloppet har ökat med drygt 12 mnkr i jämförelse med 2010. Ökningen beror på att utbetalade medel för vård av byggnadsminnen ökat med drygt 16 miljoner kr. Det är cirka 60 stycken fler objekt som erhållit medel i jämförelse med år 34   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 8. Vård av bebyggelse, olika huvudgrupper. Utbetalade medel, % Huvudgrupp Hantverk, industri Areella näringar Slott/herrgårdar Övrig bostadsbebyggelse Offentlig bebyggelse Kultur och föreningsliv Övrigt Summa År 2011 20 24 10 21 10 6 9 100 År 2010 19 27 7 16 15 9 7 100 År 2009 23 28 11 13 13 3 10 100 bruks skorsten. Skorstenen har fått stor uppmärksamhet i media och industriminneskretsar. Information och tillgängliggörande, Kunskapsunderlag och Arkeologi Totalt har länsstyrelserna fördelat nästan 27,3 mnkr till olika insatser för att informera om och tillgängliggöra olika kulturmiljöer. Drygt 2,4 mnkr av medlen har utbetalats för att tillgängliggöra miljöer fysiskt. Totalt har 24,9 mnkr - av regleringsbrevets högsta belopp om 25 mnkr - utbetalats för att ta fram regionala och kommunala kunskapsunderlag enligt 9 § bidragsförordningen. Syftet är att långsiktigt skapa förutsättningar för ett effektivt kulturmiljöarbete genom tillgång till aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag. I övrigt har länsstyrelserna beviljat cirka 6,8 mnkr till vård- och underhållsplaner samt underlag inför vård av olika objekt enligt 8 § bidragsförordningen. Totalt har 7,3 mnkr utbetalats till olika arkeologiska åtgärder, 4,1 mnkr av dessa är utbetalda till arkeologi vid bostadsbyggande. Skyddsstatus Andelen utbetalade medel till objekt och miljöer som är skyddade enligt lag (främst 2 och 3 kap. KML samt 7 kap. MB) uppgick 2011 till 78 procent. Totalt har 60 mnkr utbetalats till objekt och miljöer som är skyddade enligt 3 kap. KML (byggnadsminnen). Det är en ökning med nästan 15 mnkr jämfört med 2010. Ökningen är svår att förklara utifrån ett enstaka år och kan vara tillfällig. Drygt 49 mnkr har betalats ut till objekt och miljöer som är skyddade enligt 2 kap. KML (fornlämningar). Det är en Andel medel för vård av bebyggelse som utbetalats till objekt inom olika huvudgrupper. Uppgifterna är hämtade från Källa. 2010. Totalt har drygt 250 av landet 2155 objekt erhållit medel. Inom huvudgruppen Övrig Bostadsbebyggelse har cirka 23 mnkr utbetalats, en ökning med 6 mnkr. Under såväl år 2010 som 2011 har cirka 120 objekt erhållit medel. Ökningen beror på att en handfull objekt fått mer än 0,5 mnkr för angelägna vårdåtgärder, ofta av akut karaktär. Länsstyrelserna har beslutat om knappt 6 mnkr för antikvarisk medverkan. Den utgör således cirka 5 procent av vad som utbetalats för vård av bebyggelsen. Riksantikvarieämbetet har under 2011 beviljat medel till objekt som är i behov av akuta åtgärder och till en extraordinär kostnad. Totalt har 4 mnkr fördelats till tre länsstyrelser vilket inneburit en lägre tilldelning till övriga länsstyrelser. Som exempel har i Skåne län 2,3 mnkr utbetalats till Klippans pappers- 35   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 9. Olika skyddsstatus Alla objekttyper Skyddsstatus (ett objekt kan ha flera skydd) Skydd enligt lag totalt varav Kulturreservat (MB) Skydd enligt 2 kap KML - Fornlämningar Skydd enligt 3 kap KML - Byggnadsminne Skydd enligt PBL Övrigt Förslag till skydd utreds Saknar skydd enligt lag Summa Utbetalade medel % 2011 78 10 28 35 4 1 8 11 100 2010 81 10 37 27 6 1 7 12 100 2009 82 9 29 34 6 4 8 10 100 Tabellen visar andelen av medel som utbetalats till objekt med olika skyddstatus. Ett objekt kan ha flera skydd. Uppgifterna är hämtade från Källa. minskning från tidigare år med 14 mnkr beroende på att arkeologi vid bostadsbyggande minskat med 15 mnkr. Totalt har cirka 18 mnkr utbetalats till miljöer skyddade enligt MB (kulturreservat) av dessa avser 15 mnkr olika vårdåtgärder. Andelen medel som utbetalats till objekt och miljöer som saknar formellt skydd har minskat något och upp¬gick 2011 till närmare 18 mnkr eller 11 procent. De som fått medel är framför allt lantbrukets ekonomibyggnader och byggnader i olika industrimiljöer. Dessa byggnader är ofta hotade eftersom de inte längre används. De har dock en viktig funktion för landskapets karaktär och är betydelsefulla för länens kulturmiljöprofiler. Kulturmiljön och samhällsutvecklingen Anslaget bidrar till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Åtgärderna har bidragit till att lyfta fram och tillgängliggöra flera kulturmiljöer, ofta i samverkan med andra aktörer. I många fall är miljöerna publika och viktiga besöksmål. Många människor ges härigenom möjlighet att ta del av de vitt skilda berättelser som byggnadsminnena representerar. De flesta åtgärder ger också effekter i form av ökad delaktighet, förståelse och ansvarstagande. Härigenom ökar människors förutsättningar att bidra till och utifrån egna förutsättningar och villkor delta i samhällsutvecklingen. Länsstyrelsernas kulturmiljöfunktioner har samverkat med många olika aktörer: andra funktioner på länsstyrelsen, kommuner, hembygdsföreningar, länsmuseer, turistorganisationer, entreprenörer samt mark- och fastighetsägare med flera. Nedan ges några exempel på hur olika insatser har bidragit till att uppfylla några angelägna samhällsfrågor. Bland annat har förutsättningar för en förbättrad livsmiljö samt för regional utveckling och tillväxt skapats. En bra åtgärd bidrar många gånger till att uppnå flera syften. Betydelse för vård och bevarande Det långsiktiga och kontinuerliga arbetet med att vårda objekt och miljöer har fortsatt. Åtgärderna har inneburit att kulturhistoriska värden har bevarats. Komplicerade antikvariska arbeten, som normalt inte är möjliga för en fastighetsägare att genomföra, har kunnat komma till stånd. Även kunskapen om såväl traditionella hantverksmetoder som miljöernas his- 36   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 toria har ökat. För fastighetsägarna och förvaltarna har det inneburit ökade möjligheter att genomföra förvaltningen av objektet på ett antikvariskt korrekt sätt. Värdefulla kontaktytor har skapats genom de möten som bidragsgivningen innebär och länsstyrelserna har kunnat inleda en dialog kring den framtida förvaltningen. Enskilda fastighetsägares insatser och kunskaper har betydelse för att inspirera andra att bevara och bruka kulturmiljön. Länsstyrelserna redovisar att öppna visningar, seminarier och kurser har förekommit i anslutning till olika vårdåtgärder och att allmänheten därigenom fått en ökad kunskap om objekten och vården. Satsningen på Hus med historia har inneburit ett intensifierat och utvecklat samarbete med hembygdsrörelsen på flera områden och lagt en grund för förnyad samverkan. Projektet har fått stort genomslag i media och därmed synliggjort kulturmiljön i nya sammanhang. Satsningen har också inneburit att den antikvariska kunskapen förbättrats hos föreningarna och ökat medvetenheten om kulturmiljöernas värde. Betydelse för regional tillväxt Kulturarvet bidrar till regional utveckling och tillväxt, till exempel för att främja turism, regional och lokal attraktivitet och kulturella och kreativa näringar. Riksantikvarieämbetet bedömer att den statliga kulturmiljövården är aktiv och efterfrågad i samband med samfinansiering av projekt. Inom arbetet med regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar har under året ett antal projekt med kulturarvskoppling påbörjats. KMVmedel ingår i samfinansieringsprojekt med bland annat medel från kommuner, regionalekonomiska medel, bolag och stiftelser, samt med EU:s fonder och program. Fastighetsägare och brukare står dessutom för en del av finansieringen. EU:s fonder och program har medfinansierat kulturmiljövårdsinsatser med cirka 18 mnkr, en marginell ökning jämfört med föregående år. En stor del av de insatser som samfinansierats med EU-medel ingår som delar i olika näringslivssatsningar, till exempel inom turistnäringen. Riksantikvarieämbetet bedömer att det fortfarande finns en outnyttjad potential till samfinansiering, och anser att det är angeläget med fortsatta insatser och klargöranden på området. Flertalet av de län som ingår i Bergsslagssatsningen, som tidigare fått EU-medel, har under året medverkat i att ta fram guideboken Bergslagens moderna mötesplatser, inom ramen för satsningen Människors mötesplatser. Syftet med guideboken har varit att ta fram ett underlag för s.k. arkitekturturism som speglar de bebyggelsemiljöer som byggdes av folkrörelser, kommuner och företag och som var viktiga i 1900-talets demokratiska, ekonomiska och sociala utveckling. Betydelse för olika målgruppers förståelse och deltagande Olika informationsinsatser syftar till att sprida kunskap, göra kulturmiljöer tillgängliga och öka människors deltagande i kulturmiljöarbetet. Under året har foldrar, böcker och hemsidor, riktade till olika målgrupper producerats. Genom kurser, seminarier 37   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 och nätverksträffar för förvaltare och ägare till olika kulturmiljöer har kunskap om äldre byggnadstekniker lärts ut och kompetensen höjts inom lagtillämpning och praktisk förvaltning av äldre byggnader. Till exempel har studerande inom SFI utarbetat en broschyr om Hälsingegårdar och utvalda delar av länets historia. Deras synpunkter, frågor och intresseområden har fått styra mycket av innehållet i broschyren. Broschyren är tryckt på lätt svenska, somaliska, arabiska och thailändska. I miljöer som kulturreservat, ruiner, bebyggelsemiljöer och arkeologiska utgrävningar har aktiviteter genomförts för barn och ungdomar, bland annat inom Skapande skola. Kulturmiljön har använts i undervisningen inom ämnen som konst, historia, biologi, svenska och matematik. Sammanfattande analys av anslagets användning och behov Anslaget är av fundamental betydelse för kulturmiljöarbetets måluppfyllelse. Kulturmiljöbidragen gör stor nytta och är i många fall en förutsättning för både enskildas och det civila samhällets möjlighet att ta sig an, bevara och utveckla objekt och miljöer med kulturhistoriskt innehåll. Särskilt kan nämnas följande positiva effekter. Den sedan 2010 högre anslagsnivån för arbetslivsmuseer har inneburit att fler och större projekt har kunnat genomföras. Hus med historia har vitaliserat samverkan med hembygdsrörelsen. Genom antikvarisk medverkan vid vårdinsatser har åtgärderna kunnat följas upp ur kulturhistorisk synvinkel och det har kunnat säkerställas att bidragsmedel nyttjats korrekt. Genom vård- och underhållsplaner har kunskaperna ökat hos fastighetsägarna och den regionala kulturmiljövården, vilket lett till en bättre framförhållning och prioritering avseende olika åtgärder för vård och underhåll. Samverkan med andra funktioner på länsstyrelserna och med kommuner i konkreta projekt har bidragit till att berörda aktörer har bättre förutsättningar att ta tillvara olika kulturvärden i sitt arbete. Denna samverkan leder till ökad förståelse och kunskap för kulturmiljövärden samt förbättrade möjligheter till samfinansiering. Möjligheten att använda anslaget till kunskapsunderlag har bland annat bidragit till ett ökat arbete med länens riksintressen och en aktualisering av länens kulturmiljövårdsprogram. Uppdaterade kunskapsunderlag underlättar arbetet med länens kulturmiljöer och förenklar kommunernas möjligheter att tillgodose riksintressena i den kommunala planeringen. Riksintressen lyfter fram allmänna värden i en tid när planeringen alltmer styrs av kommersiella intressen i stället för allmänna och är viktiga för den kulturhistoriska dialogen mellan olika aktörer. Kulturmiljövårdsanslaget har legat på ungefär samma nivå sedan det inrättades på 1990-talet. Detta innebär hårda prioriteringar för länsstyrelserna då angelägna insatser riskerar att inte kunna genomföras eller skjutas på framtiden, vilket i sig kan medföra ökade kostnader samt att ett ackumulerat vårdbehov uppstår. Även möjligheterna att utveckla ett långsiktigt samarbete med det civila 38   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 samhället påverkas negativt liksom möjligheterna att ge bidrag till oskyddade objekt och miljöer. Länsstyrelserna har i sin bidragsgivning prioriterat de objekt som är skyddade enligt lag. Det har lett till att kulturvärden som saknar skydd fått minskad möjlighet till bidrag, vilket innebär att byggnader och andra landskapselement riskerar att förfalla. Upplevelsen av landskapet kan därmed förlora en viktig dimension. En annan konsekvens är att kunskapsöverföringen av det antikvariska synsättet till de oskyddade miljöerna minskar eftersom den kontaktyta som anslaget innebär går förlorad. Den Europeiska landskapskonventionens helhetssyn på landskapet och på människan, men även miljömålsarbetet, genererar efterfrågan på kulturmiljövårdens insatser och medverkan. KMV-anslaget är dock i dag inte dimensionerat för att täcka dessa behov. För att möta dessa behov behöver både anslaget öka och det strategiska och målinriktade arbetet utvecklas. 39   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Insatsområde: Kulturarvsförvaltning Mål Kunskapen kring vård och konservering av byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material har samordnats och vidareutvecklats. Diagram 5. Insatsområdets kulturarvsförvaltning andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 Verksamhetsbeskrivning Riksantikvarieämbetet har ett samordningsuppdrag för vård och konserveringsfrågor för byggnader, fornlämningar, föremål och annat kulturhistoriskt material. Uppdraget innebär att skapa förutsättningar för olika externa parter att bevara kulturarv. Myndigheten ska se till att kunskap och metoder för bevarande utvecklas i egen och andras regi samt att förmedla detta. Uppdraget handlar därför till stor del om att skapa arenor för informationsspridning och erfarenhetsutbyte. En central del är också omvärldsbevakning av aktuell forskning samt trender på regional, nationell och internationell nivå. Sammanfattning med måluppfyllnad Myndigheten har arrangerat ett flertal större branschseminarier. Därigenom har kunskaper och metoder spridits, nätverk förstärkts och dialog kring aktuella behov förts. Länsstyrelser och museer har besökts i syfte att kartlägga aktuella behov samt informera om myndighetens uppdrag. Genom att myndigheten skapat Kulturvårdsforum har en mötesplats skapats 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 70,4 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet för personer och organisationer inom kulturarvsområdet. Forumet ger förutsättningar för organisationer såväl som för mindre aktörer att ingå i nätverk och utbyta aktuell information. Riksantikvarieämbetets klimat och miljöarbete har syftat till att minska skador på kulturarvet och därmed behovet av kostsamma vård- och konserveringsåtgärder. Arbetet omfattar förändrade klimatförhållanden i Sverige och risker för översvämningar och andra katastrofer. Det omfattar också bevarandeförhållanden i museisamlingar samt naturvetenskapliga analyser av material och nedbrytningsfaktorer hos olika objekt av kulturhistoriskt värde. Myndig- 40   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 heten samverkar även i aktuella energifrågor, som energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och övergången från glödlampor till LED-belysning. Genom Svensk Museitjänst tillhandahåller myndigheten lokaler för föremålsförvaring och tjänster, främst till museer. Verksamhetens mål att uppnå självfinansiering är på god väg att uppfyllas. Ombyggnaden av anläggningen har nu slutförts. Det internationella engagemanget inom området har lett till flera samarbets- och EU-projekt, bland annat energieffektiviseringsprojektet Co2ol Bricks. Under året blev Gunilla Lagnesjö vid Riksantikvarieämbetet invald som ledamot i styrelsen för ICCROM. Myndigheten har också deltagit i flera internationella konferenser, dels som samarbetspartner och föreläsare, dels för att ta del av nya resultat inom forskning och metodutveckling. Riksantikvarieämbetet har som sektorsmyndighet ett särskilt ansvar att genomföra funktionshinderspolitiken. Ett arbete för att utveckla samverkan med kulturarvssektorns aktörer har därför inletts. Myndigheten har också initierat ett samarbetsprojekt med bl.a. Naturvårdsverket för att ta fram en vägledning för tillgänglighet i skyddade områden. Samordning av kulturvårdsfrågor Riksantikvarieämbetet arbetar för att skapa arenor för ökad samordning och informationsspridning. I januari lanserades Kulturvårdsforum, en webbaserad community, där personer i branschen kan bilda nätverk, diskutera aktuella frågor, publicera artiklar m.m. I december hade forumet 782 medlemmar och 42 grupper. Ett koncept med digitala rådgivningsblad som utarbetas i samarbete med andra specialister har tagits fram. Under året arrangerade myndigheten tio större branschseminarier. Samtliga var välbesökta och visade tydligt på behovet av gemensamma arenor. Inom landskapsvården har fokus legat på förvaltningen av kulturreservat. Flera nätverksmöten har genomförts. En utbildning och en handbok för förvaltning av kulturreservat är under framtagande. Inom museernas samlingsförvaltning ses en tidigare modell för tillståndsbedömning nu över och riktlinjer för bevarandeklimat i magasin är under framtagande. Årets Samlingsforum hölls i december på Världskulturmuseet med temat Tillgänglighet och bevarande. Målgruppen var konservatorer, samlingsansvariga, föremålsantikvarier och intendenter m.fl. Arrangemanget skedde i samarbete med Världskulturmuseet i Göteborg samt PRE-MAL, de svenska museernas och arkivens skadedjursgrupp. Diskussion kring möjliga samverkansområden har också förts med Stiftelsen för föremålsvård i Kiruna. I september arrangerades Färgforum i Mariestad, i samarbete med Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs Universitet och Statens Fastighetsverk. Målgruppen var arkitekter, bebyggelseantikvarier, konservatorer, målare och förvaltare. Temat för arrangemanget var Färgundersökning – erfarenheter och användning. Ett seminarium om användningen av tjära inom byggnadsvården genomfördes i oktober i Visby, i samarbete med bland andra Gotlands Museum och Byggnadshyttan på Gotland. Målgrupperna var främst producenter, användare och förvaltare av kulturhistoriska byggnader. I samverkan 41   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 10. Samordning av vård och konservering Typ av aktivitet Antal genomförda seminarier/workshops av Riksantikvarieämbetet Antal deltagare i seminarier/workshops Kulturvårdsforum – webbcommunity, antal medlemmar Antal utgivna handledningar/föreskrifter/ informationshäften mm (råd och stöd) Kostnad tkr 2011 10 528 782 27 2010 3 ca 180 0 Ingen uppgift 2009 8 ca 430 0 Ingen uppgift 8 367 Myndighetens uppdrag som samordnare av kulturvårdsfrågor har under 2011 kraftigt markerats genom de olika insatserna. Dock återstår samverkansbehov på högre nivåer inom sektorn tillsammans med en fortsatt utveckling av kommunikativa verktyg. med bland andra Statens fastighetsverk och Göteborgs Universitet driver myndigheten ett projekt med syftet att höja kompetensen inom byggnadsvården. Trots svårigheter med att få extern finansiering drivs projektet vidare med egen finansiering från de inblandade organisationerna. Riksantikvarieämbetet har en samordnande roll i Sverige för det europeiska standardiseringsarbetet Conservation of Cultural Property CEN 346 och är ordförande för den svenska spegelgruppen inom SIS. Syftet är att ta fram standarder och riktlinjer inom bl.a. test- och analysmetoder, terminologi, konserveringsmetoder samt inom- och utomhusklimat. Under året har nio nya standarder publicerats och ytterligare 15 är under handläggning. Riksantikvarieämbetet har ett särskilt ansvar att genomföra funktionshinderspolitiken och deltog därför i workshopen Hur vi når våra mål, som anordnades av Handisam. En vägledning för arbete med tillgänglighet i skyddade områden håller på att tas fram i samverkan med Naturvårdsverket, Handisam och Öppen Skärgård. Tillgänglighet i den bredare bemärkelsen var också huvudtemat vid årets Samlingsforum. Utvecklingsarbeten Riksantikvarieämbetet verkar för en ökad tillämpning av naturvetenskapliga metoder i kulturvården och driver ett antal forsknings- och metodutvecklingsprojekt. Fokus ligger på åldringsstudier, materialundersökningar, dokumentation och moderna material. Som exempel kan nämnas hur ozonsanering påverkar kultur- och konsthistoriskt material, rekommendationer för hållbart bevarandeklimat i museer, hur LED-ljus påverkar museimiljön och dokumentation genom 3D-scanning och röntgen. 42   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 En förstudie om bevarande av plastmaterial har också tagits fram. Ett annat område som uppmärksammats är hur flamskyddsmedel påverkar nedbrytningen av textil. Myndigheten är också sakkunnig i en expertkommitté för framtagandet av ett nytt textilt konstverk i samband med den stora renoveringen av FN-högkvarteret i New York. Inom miljömålsarbetet har ett övervakningsprojekt av markförsurning och dess påverkan på arkeologiska lämningar delrapporterats. Den laborativa verksamheten har utvecklats till att dels erbjuda analysstöd åt kulturmiljövårdens aktörer, dels att möjliggöra samarbetsprojekt. Myndighetens laboratorier med dess avancerade naturvetenskapliga instrumentpark har successivt utvecklats för att säkerställa att noggranna och relevanta analyser ska kunna genomföras. En röntgenanläggning har installerats och utgör ett starkt komplement till analysverksamheten, bland annat inom den arkeologiska konserveringen, men även i samband med inlösensärenden enligt KML. Samarbeten med olika universitet har intensifierats, bland annat genom mottagandet av forskarstuderande och masterstudenter, som utifrån sina projektarbeten fått tillgång till den laborativa miljön. Myndigheten har också genomfört metallanalyser för Gothenburg Organ Art Center vid Göteborgs Universitet. Arbetet med att tillgodose behov av laboratorie- och konserveringsmiljöer inleddes under året genom samarbetsprojekt med Byggnadshyttan på Gotland och Vasamuseet. Inom katastrofberedskap och restvärdesräddning har medverkan skett i Nationell plattform för arbete med naturkatastrofer som drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt anslutits till Klimatanpassningsportalen, som drivs av SMHI. Riksantikvarieämbetet har också bidragit med råd och stöd i samband med att Margaretakyrkan i centrala Oslo skadades vid bombdådet i juli. En utbildning i 1954 års Haagkonvention för militära styrkor i utlandstjänstgöring har förberetts. Utbildning för restvärdesledare har planerats och kommer att genomföras kommande år. Myndigheten har under året engagerat sig ytterligare i energieffektiviseringsfrågor genom deltagandet i EU-projektet Co2ol Bricks. Projektet omfattar nio länder och 16 olika samarbetspartners från Östersjöregionen. Myndigheten har samverkat med Svenska Byggnadsvårdsföreningen i framtagandet av Energiboken och deltar även i samrådsgruppen för det nationella forskningsprogrammet Spara och Bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Myndigheten bedriver egen forskning om landets runstenar genom två postdoc-tjänster som delvis finansieras genom Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Under året genomfördes en delrapportering av de två projekten. Därutöver genomfördes i september Picture Stone Symposium i Visby, ett internationellt, tvärvetenskapligt symposium om Gotlands bildstenar, i samarbete med Gotlands Museum. 43   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 11. Utvecklingsinsatser Aktivitet Beviljade FoU-projekt med finansiering via 7:5 Beviljade insatser/projekt genom externa bidrag under året, inkl. EU-projekt Antal externt finansierade postdoc-tjänster (finansiering via Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond) Antal ”reviewed papers” presenterade under året Antal avslutade analysförfrågningar Kostnad i tkr 2011 3 3 2010 4 1 2009 3 3 2 2 2 2 16 2 - - Arkeologisk konservering Ett stort antal arkeologiska föremål magasinerades hos Gotlands museum när Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar lades ner. Totalt omfattar det material från ca. 300 arkeologiska utgrävningar. Myndigheten driver nu ett projekt för konservering av de arkeologiska föremålen. Arbetet sker i samarbete med Gotlands museum. Projektet är även en utgångspunkt för vidareutveckling av fyndfördelningsfrågor och konserveringsmetoder. Svensk Museitjänst Svensk Museitjänst är lokaliserad i Tumba och tillhandahåller lokaler för föremålsförvaring och relaterade tjänster. Under året har den senaste ombyggnaden slutförts varigenom lokalerna nu är anpassade till de krav som ställs på förvaring av museiföremål och arkivhandlingar. Under 2010 och 2011 har fyra nya arkiv iordningställts och hyrts ut. Totalt omfattar lokalerna en yta på drygt 30 000 kvm. Verksamheten ska självfinansieras och har, för första gången i verksamhetens historia, en ekonomi i balans. SMT har dock ett ackumulerat underskott beroende på de investeringar som genomförts under åren och på grund av att verksamheten 2002 tog över ett antal större hyreskontrakt som successivt omförhandlas. 6 437 Den naturvetenskapliga analysverksamheten var under 2011 fortfarande i ett uppbyggnadsskede med starkt fokus på utveckling av instrumentpark, lokaler och arbetsrutiner, tillsammans med omvärldsbevakning och uppbyggnad av externa samarbeten. Successivt möjliggörs fler samarbets- och analysprojekt. Tabell 12. Antal arkeologiska undersökningar med färdigkonserverande föremål Konserverade föremål Antal avslutade undersökningar Antal behandlade fynd Antal pågående fynd Kostnad i tkr 2011 33 2871 2032 4 457 2010 7 1028 386 Under 2010 och 2011 har totalt 141 av de 300 undersökningarna genomgåtts. Av dessa har 40 undersökningar innehållit fynd för konservering vid Riksantikvarieämbetet. Med fynd avses objekt med eget fyndnummer. Således kan ett fynd ofta innehålla flera föremål. 44   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 13. SMT:s volymer 2011 Uthyrd yta i förhållande till disponibel yta i % (exkl. pallplatser) Uthyrd yta totalt i kvm (exkl. pallplatser) Antal hyresgäster/kunder Antal sålda timmar för utförda tjänster, t.ex. föremålsvård, gallring, transporter, ordna och förteckna m.m. 100 2010 100 2009 100 Tabell 14. Ekonomiska nyckeltal för SMT. Belopp i tkr. 2011 Intäkter Kostnader 23 236 63 2 367 22 648 62 2 808 22 523 62 3 172 Anslagsfinansiering Ackumulerat underskott Resultat i tkr 26 233 -23 708 2 500 19 278 2 524 2010 21 213 -23 355 2 500 21 802 -2 124 2009 21 016 -22 693 2 120 19 661 - Svensk Museitjänst (SMT) redovisar en ekonomi i balans för 2011. Resultatet är en förbättring jämfört med 2010 med 4 648 tkr. 45   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Insatsområde: Fastigheter och besöksmål Mål De kulturhistoriska värdena på de fastigheter som Riksantikvarieämbetet förvaltar har vidmakthållits och den publika verksamhet som bedrivs vid besöksmålen har utvecklats. Diagram 6. Insatsområdets fastigheter och besöksmål andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 70,4 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Verksamhetsbeskrivning Riksantikvarieämbetet förvaltar 76 kulturhistoriska platser i Sverige. Främst är det arkeologiska platser, men i beståndet ingår även kyrkor, slott och andra byggnader. Vid två platser, Gamla Uppsala och Glimmingehus, bedriver Riksantikvarieämbetet publik verksamhet i egen regi. När det gäller världsarvet Birka och Hovgården ingår Riksantikvarieämbetet i förvaltningsrådet. Verksamheten syftar till att bevara, tillgängliggöra och utveckla de fysiska platserna och kunskapen om dessa. Vid besöksmålen handlar det om att utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt förmedla och föra dialog med utgångspunkt i forskningsförankrad kunskap. Här är perspektiv som barn och unga, mångfald och allas delaktighet centrala. Samarbete med andra aktörer är en viktig del både för den publika verksamheten och för förvaltningen. Vissa av samarbetena regleras genom avtal. I uppgiften ingår att upphandla och utföra vårdinsatser på byggnader och mark. Sammanfattning med måluppfyllnad Genom avtal och samverkan med andra aktörer har Riksantikvarieämbetet verkat för att vårda, bevara och tillgängliggöra de fastigheter som myndigheten förvaltar. Mark- och byggnadsvård har upphandlats och genomförts vid ett antal fastigheter. Riksantikvarieämbetet har fortsatt att utveckla och förnya programmen för skola och publik. Satsningarna på barn och unga genomsyrar verksamheten och har även resulterat i särskilda arrangemang. Då lärandet är centralt har stor vikt lagts vid utformningen av programverksamheten och dialogen med besökarna. De visningar och praktiska aktiviteter 46   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 som genomförts under året har förmedlat kunskaper om det förflutna som bidragit till insikter i dagens problemställningar. Fastighetsförvaltning Översynen av de befintliga hyresavtalen har fortsatt under året. Dialog kring nya avtal pågår med arrendatorn vid Varnhem samt med Laholms kommun angående Lugnarohögen. Statens fastighetsverk har på begäran av Riksantikvarieämbetet beslutat om försäljning av staten tillhörig fast egendom i fem fall; Klåholmen på Björkö, Ströbohög vid Köping, Alvarsmarken vid Borbyborg, en fastighet upplåten med tomträtt i Visby samt en utarrenderad fastighet på Visingsö. Försäljningen av Klåholmen är genomförd under hösten 2011 och avtal skrivs i januari 2012. Övriga försäljningar är inte påbörjade. Energieffektiviserande åtgärder har genomförts i Gamla Uppsala där fjärvärme ersätter oljeeldning och ventilationsanläggningen vid Odinsborg är färdigställd och godkänt protokoll för obligatorisk ventilationskontroll är inlämnat. Markvård har genomförts enligt befintliga avtal med bland annat länsstyrelser, Naturvårdsverket och arrendatorer. På Hamneda gravfälts gravar har träd avverkats. Ett antal byggnadsvårds- och underhållsinsatser har slutförts. De mer omfattande insatserna är tjärstrykning av Källa gamla kyrka och Dädesjö kyrka liksom utvändig upprustning av Kungsstugan i Åhus, vattenisolering av förbindelsegången vid Lugnarohögen och förstärkning av golvet under köket i Kiviksgravens cafe. Vidare har Forsa Gillestugas naturstensmurverk fogats om, skadat tegel byts ut samt fönster setts över. Växtlighet har avlägsnats på tre delsträckor av Visby ringmur. Däremot har putslappning av Dädesjö kyrka inte kunnat genomföras trots att den upphandlats. Genom avtal om nyttjanderätt har Gotlands museum ökat tillgängligheten och användningen av Visby kyrkoruiner och som ett steg i denna utveckling har klosterlängan vid St Katarina kompletterats med toaletter. Publik verksamhet Riksantikvarieämbetet använder sig av skolprogram och sociala medier för att kommunicera och marknadsföra sig mot barn och unga. Även ordinarie marknadsföring har lyft fram verksamhet riktad mot denna målgrupp. Besöksmålen samverkar med lokala och regionala aktörer för att genomföra och utveckla verksamheten. Glimmingehus har genom uppdragsöverenskommelsen med Region Skåne deltagit i flera nätverk riktade mot pedagoger som arbetar professionellt med barn och unga. Fortbildning och förmedling med koppling till den Europeiska landskapskonventionen har genomförts för skolan. Gamla Uppsala museum har använt sig av Uppsala kommuns Kubik för kommunikation med skolor samt samverkat och samplanerat med andra institutioner i Uppsala. Pedagoger från museet har också deltagit i en av Uppsala kommun anordnad ”Speed dating” där lärare och museipedagoger diskuterat Skapande skola. Det positiva utfallet vid båda besöksmålen visar att skolverksamheten är efterfrågad och att den passar väl in i skolornas arbete. Fortsatt information till skolans pedagoger 47   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 om möjliga finansieringsvägar, t.ex. Skapande skola, och hur besöksmålens pedagogiska program är kopplade till skolans läroplan är viktiga framgångsfaktorer för den fortsatta utvecklingen. Skolverksamheten på Glimmingehus har hela Skåne som upptagningsområde varför elever från alla Skånes kommuner har möjlighet att ta del av organiserad pedagogisk verksamhet. Utöver guidade visningar, praktiska verkstäder med historiska hantverk och lägerskoleprogram har uppsökande verksamhet bedrivits. Glimmingehus kulturmiljöpedagog har använt Riksantikvarieämbetets community Platsr i skolverksamheten delvis som en del i utvecklingen och utvärderingen av produkten och delvis beroende på att ny teknik attraherar målgruppen. För att öka tillgängligheten och nå fler barn och unga har Riksantikvarieämbetet erbjudit pedagogisk programverksamhet under skolloven vid båda besöksmålen. Besökarna får pröva traditionella sysslor och diskutera skillnader och likheter jämfört med idag. Aktiviteterna har varit uppskattade och välbesökta, vilket visar efterfrågan på pedagogisk verksamhet som är inkluderande, medskapande och fylld med upplevelser. Antalet skolelever som besökte Glimmingehus ökade med 4,6 procent trots att antalet bokade skolvisningar inte ökade. En slutsats är att resan till besöksmålet är det största kostnaden och att bussarna fylls i högre grad än tidigare. Sommarens aktiviteter har satt barnen i centrum, men utan att separera barnverksamheten från övrig verksamhet. Glimmingehus genomförde dagliga familjeverkstäder under juli med varierande teman och svårighetsgrader för att kunna attrahera barn och unga i olika åldersgrupper. Familjevisningar har gjorts i borgen. Gamla Uppsala museum har på motsvarande sätt genomfört tre temahelger, Prova på att vara arkeolog. Den pedagogiska verksamheten har kopplats till de arkeologiska undersökningar som gjorts i området under året. Besökarna har fått lära sig bland annat hur man använder en skärslev och dokumenterar framgrävt material. Under säsongen har familjevisningen Vikingafärden att erbjudits och programmet har under året genomförts med större fokus än tidigare på rollek och dramatisering. Gyckelfestivalen Gyckel på Stora Glimminge och en kurs i pilbågsbyggning var två andra satsningar riktade till främst ungdomar med tanken om aktivt deltagande. Med berättelsen i fokus har Glimmingehus uppmärksammat den stora efterfrågan på spännande historier. I dramatiserade Skymningsvandringar som utgår från folkminnesuppteckningar har besökarna träffat personer ur Glimmingehus långa historia. Sägenvandringarna genomgick en betydande ansiktslyftning och dramatiserades. För att nå nya målgrupper genomförde Gamla Uppsala museum en hantverkshelg på temat mat och boende i samarbete med Östra Aros gille. Under helgen fick besökarna lära sig mer om och prova att bereda av mat, textilier och läder. Temat känns igen av alla åldrar. Genom att koppla förmedlingen till enklare verkstadsprogram skapas en spännande situation för lärande där barn och ungdomar blir aktiva deltagare. Besökare idag efterfrågar en balans mellan kunskap och upplevelser vilket verksamheten vid Gamla Uppsala museum siktat på att uppnå. Ökningen av antalet besökande 48   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 barn var 20 procent vilket visar att den förändrade inriktningen tilltalat målgruppen. Inom världsarvet Birka och Hovgården har en pedagogisk lekmiljö med tema fornskandinavisk religion har byggts invid Birkamuseet. Arbetet med lekmiljön grundar sig i Riksantikvarieämbetets avtal med Strömma Sjöfart & Turism där Riksantikvarieämbetet åtagit sig att vartannat år producera en tillfällig utställning. Båda parter har i detta fall varit överens om att denna satsning skulle förstärka den publika verksamheten på besöksmålet och satsningen på barn och unga i högre grad än vad en ny utställning i museet skulle göra. Resultatredovisning Besöksstatistik och resultat är främst hämtade ur kassasystem, verksamhetsplan och dialog med platsledare. För att kunna redovisa det i regleringsbrevet efterfrågade materialet av besökarnas fördelning på ålder, kön samt geografisk hemvist diskuterades olika insamlingsmetoder. Då andra undersökningsmetoder inte bedömdes vara genomförbara valdes enkät som metod och även om resultatet inte är statistiskt säkert ger det ändå en indikation. Tyvärr är det svårt att få besökare att svara på undersökningar under sin fritid. Utländska besökare svarar i mindre utsträckning, vilket kan bero på att den personliga integriteten ses som viktig att slå vakt om. Vi kan även se att barn och unga inte svarar på enkäter. Det framgår tydligt när antalet besvarade enkäter jämförs med utfallet från kassasystemet som registrerar om besökaren är under eller över 18 år. Skillnaden i svarsfrekvens mellan Riksantikvarieämbetets två besöksmål blev också tydlig. Besökarna vid Gamla Uppsala museum svarade i mycket högre utsträckning än besökarna på Glimmingehus. Detta beror troligen på att besökarna i Gamla Uppsala kunde slå sig ned och fylla i enkäten i lugn och ro medan det vid Glimmingehus under högsäsong är en intensiv verksamhet som huvudsakligen bedrivs utomhus. Gamla Uppsala museum Tabell 15. Entréavgifter Entrétyp* Vuxen Barn 0-18 år i målsmans sällskap Pensionär Student Vuxen i grupp om minst 10 betalande Gymnasieelev i grupp om minst 10 betalande Grundskoleelev i grupp om minst 10 betalande Vikingabiljett (i samarbete med Gustavianum och Upplandsmuseet) Svenskt kulturarvskort UNT-kort (två entréer för priset av en) Pris 60 kr gratis 50 kr 40 kr 50 kr 20 kr 10 kr 80 kr 30 kr 30 kr *Entré inkl. ordinarie visning (beroende på säsong) per person (momsfritt). Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur Riksantikvarieämbetets beslutade taxor och avgifter (dnr 120875-2011). 49   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 16. Antal besökare Förändring i besöksutveckling (antal och procent). Gamla Uppsala museum Antal Procent jämfört med föregående år 2011 16 316 13,3 % 2010 14 400 -16,4 % 2009 17 223 -24,3 % 2008 22 747 7,4 % 2007 21 174 3,2 % 2006 20 513 Ingen uppgift Gamla Uppsala museum har jämfört med 2010 ökat med 1 916 besökare (13,3%). Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2009-2006 GEL-kassa, 2010-2011 SoftOne). Tabell 17. Antal skolbesök och antal elever. 2011 Skolvisningar Antal elever Totalt antal barn 90 1 631 4 223 2010 78 1 311 3 511 2009 77 1 186 5 149 Män Kvinnor Tabell 19. Könsmässig fördelning 2011 40% 60% 2010 33% 67% 2009 Ingen uppgift ingen uppgift Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2009 GEL-kassa, 2010-2011 SoftOne) Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (2011: 249 st. 2010: 141 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Två besökare valde att inte svara på frågan (1%). Diagram 7. Åldersfördelning Tabell 18. Visningar, arrangemang och program. 2011 Skolvisningar Övriga visningar Publika arrangemang (antal genomförda) Programverksamhet (antal dagar) Kostnad i tkr 90 140 14 26 2010 78 34 11 14 2009 77 63 11 14 % 35 30 25 20 15 10 5 0 0-6 7 - 14 15 - 24 25 - 44 45 - 64 65 ålder 4 713 5 786 5 744 Tabellen visar antal genomförda visningar utöver de som ingår i den ordinarie entréavgiften, publika arrangemang samt antal dagar som programverksamhet genomförts. Den minskade kostnaden relativt 2010 beror på lägre bemanning. Underlaget till detta diagram är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (249 st varav 22 besökare valde att inte svara på frågan) och materialet är inte statistiskt säkert. Utdrag från kassasystemet visar att 26 % av besökarna på Gamla Uppsala museum är under 18 år (se ovan). 50   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 20. Geografisk hemvist, svenska besökare Ort Uppsala Stockholm Enköping Göteborg Sollentuna Tyresö Värmdö Västerås Knivsta Linköping Övriga orter (35 st.) Procentuell del 29 10 4 4 4 3 3 3 2 2 38 Tabell 21. Geografisk hemvist, utländska besökare Ort USA Storbritannien Tyskland Nederländerna Tjeckien Schweiz Spanien Italien Frankrike Estland Övriga (18 länder) Procentuell del 18 16 12 9 4 4 3 3 3 3 25 Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (115 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (134 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Glimmingehus Tabell 22. Entréavgifter Entrétyp* Vuxen Barn 0-18 år i målsmans sällskap Vuxen i grupp om minst 10 betalande Årskort (berättigar till fria entréer under ordinarie öppettid) Pris 60 kr gratis 50 kr 150 kr *Entré inkl. ordinarie visning (beroende på säsong) per person (momsfritt). Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur Riksantikvarieämbetets beslutade taxor och avgifter (dnr 120-875-2011). Tabell 23. Antal besökare Förändring i besöksutveckling (antal och procent). Glimmingehus Antal Procent jämfört med föregående år 2011 48 758 0,4 % 2010 48 558 -20,1 % 2009 60 792 11 % 2008 54 781 -5,4 % 2007 57 947 10,2 % 2006 52 583 Ingen uppgift Glimmingehus har under 2011 ökat antalet besökare jmfrt med 2010 med 200 personer (0,4 %). Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2009-2006 GEL-kassa, 2010-2011 SoftOne) 51   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 24. Antal skolbesök och antal elever. 2011 Skolvisningar Antal elever Totalt antal barn 246 6 400 16 053 2010 274 5 977 15 344 2009 270 6 752 19 724 Tabell 26. Könsmässig fördelning 2011 Män Kvinnor 45% 55% 2010 39% 61% 2009 Ingen uppgift ingen uppgift Underlaget till tabellen ovan är hämtat ur besöksmålets kassasystem (2009 GEL-kassa, 2010-2011 SoftOne) Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (2011: 134 st. 2010: 155 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Sex besökare valde att inte svara på frågan (5 %). Tabell 25. Visningar, arrangemang och program. 2011 Skolvisningar Övriga visningar Publika arrangemang (antal genomförda) Programverksamhet (antal dagar) Kostnad i tkr 269 73 44 69 2010 274 53 41 59 2009 270 70 44 50 Diagram 8. Åldersfördelning % 50 40 30 8 292 8 207 7 756 Tabellen visar antal genomförda visningar utöver de som ingår i den ordinarie entréavgiften, publika arrangemang samt antal dagar som programverksamhet genomförts. 20 10 0 0-6 7 - 14 15 - 24 25 - 44 45 - 64 65 - ålder Underlaget till detta diagram är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (134 st varav fem besökare valde att inte svara på frågan) och materialet är inte statistiskt säkert. Utdrag från kassasystemet visar att 33 % av besökarna på Glimmingehus är under 18 år (se ovan). 52   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 27. Geografisk hemvist, svenska besökare Ort Malmö Stockholm Göteborg Umeå Uppsala Linköping Lund Simrishamn Ystad Ekerö Övriga orter (41 orter) Procentuell del 11 5 4 4 4 3 3 3 3 2 58 Tabell 28. Geografisk hemvist, utländska besökare Ort Tyskland USA Belgien Schweiz Nederländerna Österrike Danmark Frankrike Italien Procentuell del 43 20 7 7 7 5 5 3 3 Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (2011: 92 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Underlaget till denna tabell är framtaget med hjälp av frivilligt besvarade besöksenkäter (2011: 42 st.) och materialet är inte statistiskt säkert. Tillgänglighet I visionen för Riksantikvarieämbetets besöksmål uttrycks tydligt att ”ingen verksamhet (…) ska vara exkluderande för någon kategori besökare oavsett etnicitet, religion, genus, generation, klass, sexuell läggning eller funktionsnedsättning”. Som ett led i detta har det i arbetet med ett nytt pedagogiskt program i Gamla Uppsala ingått att den ansvarige pedagogen ska ha ett tillgänglighetsperspektiv på de pedagogiska produkter museet erbjuder besökarna. Programmet ska därför även anpassas till att passa besökare som inte har svenska som första språk. På Glimmingehus har ett arbete med att fram ett lättläst studiematerial om borgen har inletts och den ansvarige pedagogen har under året arbetat med att analysera termer och begrepp som används i verksamheten och som kan vara exkluderande för olika besöksgrupper. Målet är att dessa termer inte ska användas i förmedlingen. Tillgängligheten till den fysiska miljön har förbättrats. För att underlätta för besökarna har Gamla Uppsala museum förbättrat ljudanläggningarna och montrarna har fått nya skyltar med större textstorlek och bättre kontrast. Vid Glimmingehus har ett nytt räcke har satts upp i en av trapporna i borgen och ett nytt slitlager har anlagts i källarvåningen för att göra marken jämnare. Bänkar har placerats ut i borgen för att ge besökare möjlighet att vila. 53   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Insatsområde: Informationsförsörjning Mål Infrastruktur samt efterfrågad, kvalitetssäkrad och användbar information om kulturarvet, från såväl Riksantikvarieämbetets som andra informationsägares källor har tillhandahållits. Med kommunikativa verktyg har kunskapsprocesser drivits och stimulerat till dialog om kulturarvs- och kulturmiljöfrågor. Diagram 9. Insatsområdet informationsförsörjning andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 70,4 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Verksamhetsbeskrivning För att göra kulturarvsinformationen tillgänglig och användbar erbjuder Riksantikvarieämbetet flera e-tjänster. E-tjänsterna stödjer såväl det professionella kulturarvsarbetet som medborgarnas möjlighet att vara delaktiga genom att det är lätt att söka, förstå, ladda hem och tillföra kulturmiljöinformation. Basen för e-tjänsterna är myndighetens informationssystem och databaser. Sammanfattning med måluppfyllnad Året har präglats bland annat av att förvalta och utveckla infrastrukturen för informationsförsörjningen. I syfte att öka användbarheten av informationen till exempel som stöd i samhällsprocesser, lärande och forskning samt för kommersiella tjänster har myndigheten i olika sammanhang poängterat vikten av att informationen är öppen och kan länkas och bli del av den semantiska webben. Det har rea- liserats genom arbetet i K-samsöksprojektet där nu kulturmiljö- och museiinformation på ett helt annat sätt än tidigare har potentialen att mer effektivt kunna tillföras olika kunskapsprocesser. K-samsök ger stor nytta genom att många institutioner kan utnyttja och samverka kring gemensamma lösningar. Mängden information om kulturarvet har ökat och kvaliteten i informationen i databaserna (BBR, FMIS och KMB) har höjts. Detta har genomförts i ett särskilt projekt i nära samarbete med Arbetsförmedlingen på Gotland. Arbete med Creative Commons-licensiering av myndighetens information har påbörjats, för att på ett enkelt och tydligt sätt visa hur informationen får återanvändas. 54   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 29. Översikt över informationssytem Bebyggelseregistret BBR Forminnesinformationssytem FMIS Kulturmiljöbild KMB K-samsök webbservice Information om det byggda kulturarvet Information om fornlämningar i Sverige Presentation av ett urval av RAÄ bildsamlingar En teknisk plattform som skördar och tillgängliggör information från RAÄ:s egna system samt från museers och biblioteks Användarnas egna berättelser om en plats. Söktjänst som söker i K-samsök samt Europeana (cirka 15 miljoner föremål) Söktjänst för mobiltelefoner som söker i K-samsök (ca 3,5 miljoner objekt) Platsr Kringla Kringla mobil Vidareutvecklingen av e-tjänsten Kringla är inriktad på att ge bättre användarupplevelse för att ta till sig kulturarvsinformation. Kringla har tillförts funktionalitet för att länka samman data. Det har skapat förutsättningar för att användarna ska kunna bidra till att förbättra och berika informationen som tillgängliggörs via K-samsök. Platsr har tagit ett steg framåt genom att e-tjänsten tillförts en användarnivå för organisationer. Det innebär att vilken organisation som helst kan bidra med digitala berättelser, information och interagera med användarna. Som stöd för att samla in berättelser i fält har en även en prototyp av en Platsr mobilapplikation för Android utvecklats i samarbete med Västmanlands länsmuseum. En av nyttorna med denna samordnade insats är att museer och andra organisationer inte behöver utveckla och förvalta samma eller liknande lösningar. Antalet besök till myndighetens informationssystem visar på en ökning, vilket kan tolkas som ett ökat intresse för informationssystemens innehåll, vårt kulturarv. En förklaring är bland annat den infrastruktur som har utvecklats och som bättre tillgängliggör myndighetens information. Samverkan med andra myndigheter och aktörer både nationellt och internationellt bland annat genom Europeana har också bidragit till ett ökat intresse. Antalet besök på webben har fortsatt att öka. Detta är en internationell trend och i enlighet med myndighetens strategi för att nå fler användare oavsett vilka de är och var de befinner sig. Myndigheten har som tidigare år, genomfört ett antal evenemang som höstmötet och kulturarvsdagen. Årets höstmöte hade temat Landsbygden – där föreläsare och deltagare involverades i en aktiv mötesform, som var mycket uppskattat. Infrastruktur och strategisk utveckling K-samsök Riksantikvarieämbetet förvaltar och utvecklar K-samsök och e-tjänster för kulturarvsinformation. Samhällsnytta skapas genom att informationen mer effektivt kan tillföras olika kunskapsprocesser och genom att många kan utnyttja och samverka kring gemensamma lösningar, istället för att institutioner utvecklar olika lösningar för samma uppgift. Detta medför ökade kostnader för Riksantikvarieämbetet men gör det möjligt att spara resurser i hela kulturarvsområdet. 55   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Utvecklingen av K-samsök avslutades i början av året och har godkänts av projektets styrgrupp med representanter från Riksantikvarieämbetet, Kungliga Biblioteket, Riksarkivet, Västarvet och Statens historiska museum. Under året har Kulturen i Lund, Östasiatiska museet och Medelhavsmuseet, tillkommit som nya leverantörer av information till K-samsök. Leverantörerna uppgår i dagsläget till drygt 40, varav hälften är hembygdsföreningar. En stor del av K-samsöksarbetet har varit att stötta museer för att kunna leverera utifrån sina olika tekniska system. Processen att ansluta ansvarar respektive institution för och Riksantikvarieämbetet har därmed små möjligheter att påverka vilka museer som ansluter till K-samsök. Förvaltningen och utvecklingen av K-samsök har inriktats på att ta fram en ny version av K-samsöksprotokollet – det är ett slags schema - för leverantörernas information. Förändringarna innebär nya möjligheter för ingångar till kulturarvet, till exempel genom att man kan söka på personer och händelser i historien. Ett nytt leverantörsavtal för K-samsök har tagits fram och undertecknats. Leverantörsavtalet reglerar vad museerna förbinder sig i fråga om leverans av information och vad Riksantikvarieämbetet ska göra för att ta emot och tillgängliggöra informationen. K-samsök har marknadsförts via webb, nyhetsbrev, deltagande i konferenser och workshops. Myndigheten har deltagit i en nationell applikationsutvecklingstävling där K-samsöks information var den mest attraktiva och vinnarna utvecklade en applikation på K-samsök. Riksantikvarieämbetet kan se ett ökande intresse för användning av informationen och under året har 18 API-nycklar delats ut. Nya e-tjänster med K-samsök som bas är Fornfynd (I-phoneapp), Tidsmaskinen (androidapp) och Östergötlands Museums söktjänst. K-samsök och Kringla har klassats som två strategiska e-förvaltningsprojekt av E-delegationen. Digitala Sveriges Runinskrifter Riksantikvarieämbetet driver med finansiering av Riksbankens Jubileumsfond projektet Digitala Sveriges Runinskrifter. Projektet ska i en första fas tillgängliggöra bokverket digitalt på myndighetens hemsida och genomföra en modellering för hur ett forskarstöd för runforskning ska kunna se ut. Den digitala versionen beräknas vara publicerad på hemsidan i januari 2012. Public Sector Information (PSI) Syftet med PSI-direktivet är att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad genom att genomföra ett minimum av harmonisering och anta en allmän ram för villkor för vidareutnyttjade av handlingar som produceras inom den offentliga sektorn. Med handlingar menas både pappershandlingar och handlingar i elektronisk form. Med vidareutnyttjade avses att handlingarna används för andra ändamål än dem som de ursprungligen framställdes eller samlades in för. Det kan röra sig t ex. om förädling eller bearbetning. Genom lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen genomförs PSI-direktivet i svensk rätt. Under året har myndigheten tagit fram informa- 56   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 tionstexter om PSI och om de informationsmängder som Riksantikvarieämbetet förvaltar. Dessa texter kommer att tillgängliggöras på myndighetens hemsida och på respektive e-tjänsters hemsida under början av 2012. Semantisk webb Ett systematiskt arbete har påbörjats för att anpassa Riksantikvarieämbetets informationssystem till en global informationsarkitektur. Målet är att unik data endast lagras på en plats och sedan länkas till andra relevanta datakällor. Det innebär att nuvarande system behöver utvecklas utifrån en myndighetsgemensam vision där systemen anpassas till omvärldens förväntningar på användbarhet gällande uppmärkning och tillgänglighet. Genom att länka ihop olika objekt i olika databaser, där länken visar vilken relation objekten har, ökas användbarheten av informationen. Den blir mer entydig och datorerna håller reda på vilka objekt som hänger samman med andra. Data blir mer värdefullt av att kunna visas och sökas i många sammanhang, så som stöd i samhällsprocesser, lärande och forskning samt för kommersiella tjänster. Resultaten av det inledande arbetet har kommunicerats internt och inom ramen för K-samsök. Datamodelleringar har även genomförts kring hur länkningsarbetet kan utföras. Infrastructure for spatial information in Europe (Inspire) som har ett informationsansvar för geodata inom ramen för Inspire åläggs skyldigheter enligt EU:s direktiv att ta fram metadata och att göra informationen tillgänglig via nättjänster. För datadelning ska myndigheternas data anpassas enligt de specifikationer som Inspire ställer som krav för att uppnå interoperabilitet. Riksantikvarieämbetet ansvarar för följande datamängder: sive gränsbestämda fornlämningar •• Fasta fornlämningar enligt 2 kap. KML inklu•• Skyddad bebyggelse enligt 3 kap. KML Bygg•• Statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. nadsminnen och Kyrkliga kulturminnen. Arbetet med Inspire är flerårigt och kommer att löpa fram till 2017. Under dessa år finns ett antal aktiviteter och mål som ska vara genomförda vid givna tidpunkter. Under året har Riksantikvarieämbetet börjat harmonisera data i fornminnesinformationssystemet (FMIS) och Bebyggelseregistret (BBR) efter kraven från Inspire, lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation och förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation. En anpassad WMS (Web Map Service) har satts upp och finns nu tillgänglig på Geodataportalen. E-tjänster Intresse för och användning av information från myndighetens informationssystem visar på en sta- Samarbetet inom Europa och globalt ökar och ställer tydliga krav på att skapa harmonisering och interoperabilitet av nationella geodata. Alla myndigheter 57   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 dig ökning. En bedömning är att samsökfunktionen Kringla.nu kan ses som en framgångsfaktor. Besökarna kan på ett enkelt sätt nå information om bland annat fornlämningar, byggnadsminnen och fotografier. Ytterligare en faktor är länkar till Riksantikvarieämbetets information från Wikipedia. Kringla Tabell 30. Platsr Volym i antal Antal nyregistrerade platser Antal nyregistrerade användare Kostnad i tkr 2011 434 340 2 070 2010 380 690 2 783 2009 - E-tjänsten Kringla söker i all information som är indexerad i K-samsök och information som finns i Europeana (tillsammans cirka 20 miljoner objekt). Kringla är utvecklad för att visa potentialen med sökgränssnitt utöver respektive institutions samling. Genom samsökning vänds fokus från institutionen till användarens behov. Kringla erbjuder institutioner utan egna sökgränssnitt en söktjänst. Kringla driftsattes i början av året. Därefter har en vidareutveckling gjorts för att ge en bättre användarupplevelse och för att skapa förutsättningar för användarna att förbättra och berika informationen i K-samsök. Inom ramen för detta har en databas utvecklats där användarnas information kan lagras och tillgängliggöras för andra applikationer. Dessa uppdateringar kommer att driftsättas under januari 2012. Platsr Tabellen visar antal registrerade användare och antal skapade platser i Platsr vilken bygger på användarnas egna berättelser om platser med historia och historier. Fokus ligger på personligt berättande och interaktivitet användare emellan. Kostnaden omfattar systemutveckling och förvaltning av Platsr samt del av kostnad för kartserver. Kostnaden är lägre p.g.a att utvecklingstakten minskat. Platsr.se är ett led i Riksantikvarieämbetets utveckling av e-tjänster för dialog och delaktighet, en plattform för fler att dela med sig av berättelser om platser. Platsr är också en plattform för samarbeten mellan institutioner för att göra gemensamma och för samhället kostnadseffektiva satsningar kring digitalt berättande. Under året har applikationen vidareutvecklats med en användarnivå för organisationer. Organisationsingången fyller ett efterfrågat behov av att synliggöra institutionen själv. Organisationsingången har testats av bl. a. Sveriges Fängelsemuseum, Sjöhistoriska museet, Kulturparken Småland och Västarvet. Efter ca en månads drift har 18 organisationer tagit möjligheten att skapa en organisationssida. I december driftsattes en prototyp av en Platsr mobilapplikation för Android. Mobilapplikationen är ett resultat av ett samarbete med Västmanlands läns museum. Platsr-användarna har varit involverade i arbetet och utvecklingen har skett på öppna arenor så som Platsrs diskussionsforum, Facebook, Platsrs och Riksantikvarieämbetets bloggar och Riksantikvarieämbetets twitterkonto. Kulturmiljöbild (KMB) och Flickr commons Anpassningen av KMB för Creative Commonslicensiering är klar. Hittills har 13 227 bilder med 58   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Diagram 10. Antal besök KMB 200000 2011 150000 100000 2010 2009 50000 interagera kring bilderna och låta användarna bidra med information. Under året har 208 bilder lagts ut. Det totala antalet visningar för samtliga bilder har under året varit 811 405. Närvaron på Flickr Commons väcker fortsatt intresse och uppskattning vilket verifieras av kommentarer och annan aktivitet från användare i Sverige och hela världen. I arbetet med Flickr Commons har intresse väckts hos andra myndigheter och museer, t ex Riksarkivet och Nordiska museet. Riksantikvarieämbetet har deltagit i seminarier för att informera om verksamheten med Flickr Commons samt besökt och tagit emot studiebesök i samma syfte. Bebyggelseregistret (BBR) och fornminnesregistret (FMIS) 0 Antal besök i KMB har ökat med 100 % jämfört med 2010. Ett exempel är att i samband med presentation av Fredrik Brunos bilder från 1940-talet på Flickr Commons, märktes en ökning av antal besök i KMB. Det visar på de synergieffekter som uppstår mellan informationssystemen och tillgängligheten. Mätningarna visar endast antal besök i systemet, inte hur informationen utnyttjats. utgången upphovsrätt märkts med CC-licensen ”Public Domain Mark”. Licensieringsarbetet fortsätter och ytterligare cirka 75 000 bilder är klara för att märkas. Antalet besök på KMB ökar och har närmast fördubblats från det föregående året, vilket kan tolkas som att intresset för bilder är stort. Bildsamlingarna på Flickr Commons har fortsatt publiceras med syfte att nå nya användargrupper, Ett omfattande utvecklingsarbete har genomförts med BBR. Utvecklingen omfattade konvertering till ny databas och ny databasstruktur som driftsattes i slutet av året. En förstudie för en liknande utveckling för FMIS har påbörjats. I samverkan med Arbetsförmedlingen på Gotland har projektet Kvalitetslyftet genomförts. Syftet med projektet har varit att höja kvaliteten på informationen i Riksantikvarieämbetets e-tjänster. Mycket goda resultat har uppnåtts, bland annat har över 3 000 objekt i FMIS förbättrats, fler än 10 000 bilder i KMB har koordinatsatts och fler än 6 000 bilder har länkats till FMIS. Projektet har även inneburit kompetensutveckling för deltagarna. Två av deltagarna har fått kortare anställningar på Riksantikvarieämbetet efter avslutat arbetsmarknadsprojekt. 59   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 31. Antal registrerade objekt i FMIS, BBR, KMB Volym i tusental Fornlämningar Byggnader Bilder Kostnad i tkr 2011 648 82 96 20 925 2010 641 80 92 23 179 2009 633 74 90 Diagram 11. Antal besök i informationssystemen BBR, FMIS 400 000 350 000 300 000 2011 2010 2009 15 381 250 000 I kostnaden ingår även förvaltning av informationssystemen samt kartserver till FMIS och BBR. I samverkan med Arbetsförmedlingen har projektet Lyftet genomförts med syfte att höja kvaliteten på systemens information. Licenskostnad för FMIS, 550 tkr ingår ej i beräkningen, den finansieras med anslag 7:2. I samverkan med den regionala kulturmiljövården, centrala myndigheter, kommuner och stift tillför Riksantikvarieämbetet kontinuerligt ny information samt uppdaterar befintliga objekt med information i informationssystemen BBR och FMIS. 2010 belastade en nedskrivning kostnaden med 3000 tkr. Ingen motsvarande nedskrivning gjordes 2011 200 000 150 000 100 000 50 000 0 BBR FMIS Samverkan med andra myndigheter och aktörer Riksantikvarieämbetet har deltagit i ett 90-tal olika samverkansforum och konferenser nationellt och internationellt inom ramen för K-samsök. Målet har varit att sprida kunskap om K-samsök, licensierings- och öppenhetsfrågor men även för att lära mer om och bidra till kreativa näringar, barn- och ungdomsfrågor, berättande m.m. Frågan om upphovsrätt och licensiering har varit aktuell under året. Bland annat har en fortsatt dialog förts med Sveriges Fotografers Förbund. ABMseminarieserien från föregående år avslutades med tematiska möten om att skörda metadata om video och ljud till K-samsök. Intresset bland institutioner för konkreta utvecklingssamarbeten har dock varit Antalet besök i BBR har ökat med 176 % jämfört med 2010, vilket tyder på ett ökat intresse av informationen. En förklaring är att Riksantikvarieämbetet tillhandahåller information bland annat genom datauttag från databasen vilken gör den mer lättåtkomlig. Detta kan göras av privatpersoner och företag, men görs framförallt av kommuner, länsstyrelser och regionala museer. Mätningarna visar endast antal besök i respektive system inte hur informationen utnyttjats. litet vilket kan bero på att sätten att finansiera utveckling inom ABM-sektorn uppmuntrar till parallella utvecklingsprojekt istället för till samarbeten. Ett undantag är utvecklingsprojektet Platsr där några institutioner bidragit. Här ska särskilt Västmanlands länsmuseum nämnas som varit en aktiv part i utvecklingen. Det och en rad olika mindre museer har valt att inte utveckla egna applikationer utan använder Platsr och kan därigenom spara sina resurser. 60   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Europeana Myndigheten medverkar i projektet Carare (Connecting Archaeology and Architecture to Europeana), som finansieras inom EU:s 7:e ramprogram. Målet för Carare är att leverera kulturmiljöinformation till Europeana. För Riksantikvarieämbetet innebär Carareprojektet att myndigheten har fått extern delfinansiering för leverans av kulturmiljöinformation om bland annat fornlämningar och bebyggelse till Europeana. Under året har Riksantikvarieämbetets kulturmiljöinformation förberetts för Europeanas protokoll och testleveranser av data har genomförts. Detta arbete fortsätter under 2012. En stor del av det Europeanarelaterade arbetet har rört avtalsfrågor kring både Riksantikvarieämbetets roll som aggregator för information och leverantör av data. Viktigast är Europeana Data Exchange Agreement som reglerar vad leverantörer och aggregatorer åtar sig. Riksantikvarieämbetet deltog i en europeisk utvecklingstävling – Hack4Europe – som arrangerades tillsammans med Europeana. Syftet var att visa vilka möjligheter som öppen data ger samt göra PR för Europeanas och K-samsöks API:er. Systemutvecklare från Riksantikvarieämbetet utsågs av den externa juryn till vinnare. Under året har myndigheten även deltagit i två ansökningar för Europeanarelaterade projekt. Ett av dessa har beviljats av EU (Europeana Awareness) och kommer att pågå 2012-2014. Riksantikvarieämbetet har deltagit i ett hackathon (utvecklingstävling) i Nederländerna i Europeanas regi. Inom ramen för Carare har Riksantikvarieämbetet deltagit i en workshop i Tyskland. Testmappning mot Carare-protokollet har påbörjats för FMIS och BBR. Arkiv och bibliotek Arkiv- och bibliotekssamlingarna omfattar drygt sju hyllkilometer publikationer, fyra hyllkilometer arkivhandlingar och cirka fem miljoner foton och bilder. Samlingarna tillgängliggörs för närvarande i huvudsakligen analog form. Myndighetens strävan är att göra framför allt arkivsamlingarna digitalt tillgängliga i utökad utsträckning. Antalet fysiska besök var svagt stigande jämfört med tidigare år. Det stora antalet besök sker dock digitalt genom sökningar i bibliotekskatalogen och i de olika e-resurser som biblioteket äger eller prenumererar på. För närvarande finns inga bra metoder att mäta besök/nedladdningar/sökningar när det gäller elektroniskt material beroende på att delar ligger lokalt, delar ingår i informations-/databaspaket till vilka biblioteket länkar. Metoder som visar det digitala utnyttjandet av biblioteket och arkivet behöver utvecklas. Bibliotekets låneutveckling följer ungefär samma minskande utvecklingstrend som övriga forskningsbibliotek både avseende första lån och omlån. En förklaring till den generella tendensen att antalet lån minskar är att e-resurser används istället för fysiska lån. Vetenskapliga publikationer tenderar idag i större utsträckning än tidigare att endast tillgängliggöras i form av nedladdningsbara filer på universitetens hemsidor. Utvecklingen av e-publikationer inom bibliotekets samlingsområde är dock svag. 61   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 32. Användning av arkiv och bibliotekssamlingar 2011 Inkomna ärenden till arkivet Nya låntagare registrerade i bibliotekssystemet Utlånade volymer varav arkivmaterial varav biblioteksmaterial Beställda fotokopior av arkivmaterialet och KMB* Bibliotekets bestånd 11 067 44 978 844 440 000 12 719 43 429 1 137 435 000 10 820 50 437 **601 430 000 871 363 2010 901 367 2009 958 339 * Siffran visar beställda fotokopior av arkivmateriel men inte via KMB Tabell 33. Antal öppettimmar och besökare på informationstorget Öppettimmar Inskrivna besökare * Kostnad i tkr 2011 1 228 7 400 16 653 2010 1 178 1 277 18 614 2009 1 075 1 270 15 881 * Bygger på notering av antal besökare per dag (jan-feb), samt noteringar under en mätdag per månad av antal besök (mars-april). Evenemang – Höstmötet, Kulturarvsdagen och Arkeologidagen En viktig mötesplats är det årliga höstmötet där myndigheter, intresseorganisationer och verksamma inom kulturarvsområdet deltar för att diskutera aktuella frågor. Andra årliga evenemang är Kulturarvsdagen och Arkeologidagen. Höstmötet Höstmöte 2011 hade temat Landsbygden. Föreläsningarna handlade om liv, kunskap och arbete för en hållbar framtid – med landsbygden i fokus. Ett program med internationella utblickar presenterades och föreläsare och deltagare involverades i en aktiv mötesform. I utvärderingen framkom att deltagarna uppskattade mötesformen för bättre dialog, liksom att de upplevde att temat var inspirerande och lärorikt. I samband med höstmötet utgavs skriften Countrysides i syfte att visa kulturmiljöns betydelse för frågor om landsbygdsutveckling. Skriften gavs ut på engelska för att även kunna användas i internationella sammanhang. 62   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 34. Höstmötet, antal besökare. 2011 Höstmöte Kostnad i tkr 326 3 609 2010 439 2 492 2009 431 1 228 Tabell 35. Kulturarvsdagen och arkeologidagen, antal besökare. 2011 Kulturarvsdagen Arkeologidagen Kostnad i tkr 4 000 5 154 2 279 2010 10 000 6 112 2 492 2009 10 000 4 100 1 228 I förhållande till 2009 genomfördes 2010 en ambitionshöjning genom att använda ett dialogverktyg där mötesdeltagarna kunde interagera tillsammans med föreläsarna. Antalet utställare var 14 år 2010 och 11 år 2011. Det minskade antalet besökare 2011 bedöms bero på en avgiftshöjning. Utvärderingen av 2011 års höstmöte visade att 81 % ansåg att syftet med deltagandet uppfylldes. Kostnadsökningen 2011 jämfört med 2010 förklaras av en ändrad bokföringsprincip vid bokföring av fakturan från konferensarrangören för höstmötet. Intäkter och kostnader bokförs nu brutto. Antal besökare är beräknat utifrån de uppgifter som arrangörerna uppgivit i myndighetens utvärdering. Den stora minskningen bedöms bero på dåligt väder. På grund av att inte alla arrangörer angivit antal besökare är uppgifterna ungefärliga. Arkeologidagen Kulturarvsdagen Runt om i Europa arrangeras årligen Kulturarvsdagen i Europarådets samarbetsprojekt European Heritage Days, med olika teman i respektive land. Riksantikvarieämbetet är samordnare i samarbete med Sveriges Hembygdsförbund. Kulturarvsdagen genomfördes i september och temat var Gröna platser. I utvärderingen framkom att temat var mycket uppskattat av såväl arrangörerna som besökarna. Arrangörerna upplevde att de lättare fick gehör i och med kopplingen till Riksantikvarieämbetet och European Heritage Days. Över 100 arrangörer i hela landet anordnade totalt cirka 150 evenemang med uppskattningsvis cirka 4 000 besökare, det var färre än tidigare år, vilket kan bero på dåligt väder. Kulturarvsdagen fick stort genomslag i lokala medier med totalt cirka 200 artiklar. Arkeologidagen arrangeras den sista söndagen i augusti. Målet är att locka besökare till utgrävningsplatser och fornlämningsmiljöer för att där låta arkeologer och andra engagerade möta allmänheten. Under dagen genomför länsstyrelser, museer, fornbyar, föreningar och andra kulturentreprenörer visningar, utgrävningar, föreläsningar och andra aktiviteter. Under årets arkeologidag genomfördes 48 arrangemang i 18 deltagande län jämfört med 2010 som hade 33 evenemang i 14 län. Nya webbplatser internt och externt I augusti 2011 startade myndigheten ett arbete med att ta fram nya webbplatser internt och externt. Dessa ska stödja arbetssätt, innehåll och funktionalitet vilka följer myndighetens strategi och vision 2011-2013. De båda webbplatserna ska skapa relevanta, lättillgängliga, användbara och informativa forum på nätet där besökare erbjuds goda möjligheter till e-tjänster, dialog och interaktivitet. De nya webbplatserna lanseras i juni 2012. 63   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Insatsområde: Arkeologisk uppdragsverksamhet Mål Arkeologiska uppdrag har utförts kostnadseffektivt med hög antikvarisk och vetenskaplig kvalitet. Den pågående omstruktureringen av verksamheten har fortsatt. Affärsmodellen har fortsatt att utvecklas i enlighet med den affärsplan som beslutats för att skapa en stabilare ekonomisk situation och på sikt arbeta bort det ackumulerade underskottet. Diagram 12. Insatsområdets arkeologisk uppdragsverksamhet andel av det totala kostnadsutfallet. Belopp i mnkr. 128,6 14,8 34,7 36,5 70,4 28,0 Inriktning och samordning Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning 70,4 Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjning Arkeologisk uppdragsverksamhet Verksamhetsbeskrivning Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet (UV) arbetar för att kulturarvet ska vara en angelägenhet för alla. Det görs genom att utveckla formerna för inventering, dokumentation samt undersökning av fornlämningar och kulturlandskap. Vidare genom att sprida kunskap om historien som är värdefull för alla, att ha hög och bred kompetens samt arbeta över hela landet. Forskningen har en framträdande nationell och internationell ställning och UV kännetecknas av att vara en attraktiv samarbetspartner. Sammanfattning med måluppfyllnad Uppdragsvolymen har varit hög men har inte nått 2010 års nivå. Jämfört med åren dessförinnan år har den varit tillfredsställande. Det omstruktureringsarbete som genomfördes åren 2009-10 har fortsatt. Åren 2009 och 2010 inriktade sig främst på chefsstruktur och arkeologer. Under 2011 samordnades redaktions- och teknikverksamheten i en ny enhet och översyn av ekonomiadministrationen genomfördes med syfte att förenkla, effektivisera och samordna de regionala strukturerna. Detta arbete fortsätter. De genomförda åtgärderna har så här långt inneburit att UV:s ekonomiska förluster minskats över tid men det finns fortfarande mer att göra för att uppnå önskvärd stabilitet. 64   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 36. Nyckeltal 2011 Omsättning mnkr Debiterade timmar Fälttimmar Antal påbörjade projekt varav budget över 200 tkr Resultat mnkr 130,1 142 388 74 602 272 83 -2,9 2010 146,2 166 448 118 995 277 90 6,7 2009 100,5 114 635 50 584 321 68 -37,1 2008 108,5 132 595 57 118 390 81 -11,1 I affärsplanen som togs fram 2010 uttalas en ambition att ändra arbetssättet till att bli mer affärsmässigt. Det innebär att förutsättningar ges att minska den administrativa överbyggnaden bl.a. genom att medarbetarna ges möjlighet till större ansvar och delaktighet. För att kunna ta ett större ansvar krävs att möjlighet finns kompetensmässigt. För att möta detta behov har utbildningar genomförts i arbetsrätt, avtalsjuridik och upphandling. Vidare har en utbildning i arbetsmiljö för projektledare genomförts så att de kan motta delegering i form av fördelning av arbetsmiljöuppgifter vid fältarbete. Senare års tendens till förtätning av bebyggelsen i många städer håller i sig. Flera stadsarkeologiska undersökningar har utförts i Norrköping, Nyköping och Kalmar. Det ställer också särskilda krav på kompetensen hos arkeologerna. Även om det finns en viss förskjutning av uppdragen in till städerna eller i dess utkanter baseras fortsatt flera större uppdrag på utbyggnad av infrastrukturen. Där kan nämnas dubbelspårsutbyggnaden för järnväg förbi Motala, väg E22 genom Blekinge samt riksväg 40 mellan Borås och Ulricehamn. Resultat Det ekonomiska resultatet för UV totalt blev -2,9 mnkr. Då inkluderas pensionskostnader (riskpremie) med cirka 1,2 mnkr och ränta på UV:s ackumulerade underskott med cirka 0,8 mnkr. Den löpande verksamheten gav ett underskott på 0,9 mnkr. Delar man i sin tur upp detta på avgiftsområdena uppdragsverksamhet och Intrasis så ger uppdragsverksamheten en förlust med 3,3 mnkr medan Intrasis ger en vinst på 0,4 mnkr Fluktuationerna i resultatet styrs i allt väsentligt av variationer i uppdragsvolymen. Även om 2011 varit ett relativt bra år uppdragsmässigt innebär det ändå ett steg tillbaka jämfört med fjolåret. Jämfört med 2010 föll antalet debiterade timmar med 24 000 eller 14 procent och antalet fälttimmar minskade med 44 000, en minskning med 37 procent. Detta visar att uppdragsvolymen är för liten för att täcka de nuvarande fasta kostnaderna. Utöver effekter av uppdrags volym påverkas resultatet också av prisutveckling på våra tjänster och priset för insatta resurser. Timtaxan har under åren 2001-2009 haft en låg ökningstakt jämfört med den 65   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 generella prisutvecklingen. Till detta skall läggas att timtaxan inte kunnat indexregleras i fleråriga uppdrag vilket sammantaget innebär att prisrelationen mellan försäljning och resursanvändande utvecklats ogynnsamt. Ambitionen är att korrigera detta genom att höja taxorna något över PPI (producentprisindex) för ett antal år framåt i syfte att kompensera den låga ökningstakten som taxan haft tidigare. Arkeologiska resultat I Nyköping har undersökningarna av ett centralt kvarter i staden fortsatt. Undersökningen var en direkt fortsättning på 2010 års stora undersökning invid Nyköpingsån. Arbetet har skett i samarbete med Sörmlands museum som ansvarat för den publika delen. Medeltida stadstomter, gator och hantverkslämningar har dokumenterats. Ner mot strandkanten av Nyköpingsåns äldre lopp har bryggkonstruktioner och tidigare även vad som bedömts vara en naust (båthus) hittats. Även välbevarade byggnadslämningar, avlopp och gränder. De goda bevaringsförhållandena för träföremål vittnar skålar, skedar, tunnor, årtullar, spadar, en åra, ett kugghjul till en kvarn, laggkärl, otaliga vackert snidade träpluggar om. Utmed den gamla häradsvägen och mellan Barkarbyån och Bällstaån i Järfälla socken undersöktes lämningarna efter vad som en gång var platsen för Äggelunda by. Platsen har varit bebodd åtminstone sedan medeltid men en vikingatida runsten och gravarna som ligger på andra sidan den lilla höjden tyder på att människor har bott här betydligt längre än så. Det sista bostadshuset i Äggelunda revs på 1940- talet, men även efter rivningen användes tomten troligen som lägerplats av romer. Arbetet utfördes i samarbete med AB Arkeologikonsult. De arkeologiska undersökningarna i Motala, vilka genomförs till följd av Trafikverkets infrastrukturprojekt BanaVäg, fortsatte under 2011. Vid Motala ström undersöks ett omfattande mesolitiskt boplatskomplex. På platsen finns även lämningar från medeltid. Det arkeologiska resultatet visar på ett utvecklat och specialiserat ben- och hornhantverk på platsen under äldre stenålder. I strömmens gyttjelager är bevarandeförhållandena exceptionella vilket gett ett ovanligt omfattande och variationsrikt ben- och hornmaterial. Där finns också spår efter fasta fiskeanläggningar vilka flätats av vidjor. Från de yngre tidsperioderna dominerar fyndmaterial som visar på betydande metallhantverk på platsen. Undersökningarna kan belägga såväl gjuteriverksamhet som avancerat flermetallsmide från 1200-1300-talet. Under hösten påbörjades två undersökningar utanför Vadstena. Dels ett gravfält från äldre järnålder vid Krogarängen och dels två förhistoriska gårdar vid Kvarnbacken. I gravfältet ingick bland annat en skelettgrav. Som ett led i metodutveckling, undersöktes denna med den fältantropologiska metoden (forensisk arkeologi). Gårdarna innehöll vardera ett gårdstun med hus, härdar och gropar. Under våren och sommaren har en arkeologisk förundersökning genomförts i Kalmar gamla stad. Projektet ingår som ett viktigt led i ett nytt gestaltningsprogram för kvarteret Valnötsträdet där arkeologin är som en grundpelare för det fortsatta arbetet. Förundersökningen utfördes i de mest centrala 66   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 delarna av det medeltida Kalmar och innebar att gatumark och bebyggelse, från 1200-talet fram till tidigmodern tid, kunde undersökas. Lämningarna bedöms ha mycket stort kulturhistorisk potential för att närmare kunna belysa breda aspekter av såväl Kalmar stads historia som urbaniseringsproblematiken i ett vidare sammanhang. En större undersökning i nya staden i Kalmar (Kvarnholmen) genomförs i samarbete med Kalmar läns museum. Arbetet påbörjades på hösten och fortsätter under 2012. Bland stadsarkeologiska undersökningar kan även nämnas ett samarbete mellan arkeologer från Kulturmiljö Halland, Kulturen i Lund, Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum när fjärrkyla ska dras genom delar i Halmstad. På västkusten har undersökningarna vid Balltorp söder om Mölndal och utmed riksväg 40 utförts efter flera års fördröjning. Några mindre delobjekt på Riksväg 40 kvarstår att utföras till nästa år. I Göteborg har en mindre slutundersökning för Volvo på Hisingen genomförts. I samarbete med Bohusläns Museum har den större delen av anbudet på E6 i Tanum vunnits. Dessa undersökningar påbörjades under hösten 2011, men kommer till största delen att utföras under våren 2012. Det största infrastrukturprojektet i sydvästra Sverige är den planerade ombyggnaden av väg E22 i Blekinge. Där har ett antal undersökningar utförts på sex platser i samarbete med Blekinge museum, Sydsvensk Arkeologi AB, Kulturparken Småland/Smålands museum och Kalmar läns museum. Undersökningarna omfattar bland annat boplatslämningar, gravar och förhistoriska åkrar och lämningarna spänner över minst 11 000 år. Med de omfattande utgrävningarna växer en helt ny bild fram av Blekinges och Listerlandets äldsta historia. Vid Stora Uppåkra undersöktes en boplats från äldre järnålder, strax norr om Sveriges fyndrikaste från samma tid. Den fyndrika centralplatsen har varit centrum för religiös kultutövning, hantverk, innovationer och maktutövning. Men nästan inget av detta har spridits till de boende i närheten där endast enkla föremål som minner om dagligt liv, jordbruk och boskapsskötsel hittades. Analyserna medför ibland nya tolkningar. Analysarbetet efter sommarens undersökning är i full gång och när benen undersöktes visade det sig att en mängd brända ben inte var djurben utan människoben. Betraktade tillsammans ger de båda boplatserna en intressant bild av makt, ekonomi och fördelningspolitik under äldre järnålder i Skåne, som fortsatt kommer studeras. Utveckling av arkeologiska metoder, utökat tjänsteutbud och service till uppdragsgivarna ”Nya metoder för byggnadsarkeologisk dokumentations- och analysprocess” är ett internationellt forskningsprojekt i samarbete mellan UV, Påvliga institutet för kristen arkeologi i Rom, Svenska institutet i Rom och Vatikanmuseerna. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla nya rutiner och metoder för dokumentation, analys, tolkning och förmedling av resultat från byggnadsarkeologiska undersökningar. Den långsiktiga målsättningen är att utveckla och stärka det byggnadsarkeologiska 67   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 perspektivet så att det i framtiden utgör en självklar och viktig del av kulturvården. Under september genomfördes en tredimensionell dokumentation av hela Lateran-baptisteriet i Rom. Arbetet utfördes med laser-scanner men även med digitalkamera, där en ny metod kallad ”structure from motion” eller ”fotoskanning” användes. Resultaten innebär att metoder och tekniker hittats för en snabbare, billigare och kvalitativt bättre dokumentation för byggnadsarkeologin. Vidare har projektet resulterat i att det nu finns en tredimensionell modell av hela baptisteriet vilken möjliggör nya former av analyser. Den framtida utvecklingen av tjänster för ickeförstörande markprospektering med georadar och magnetometer ska utvärderas. En dokumentation i form av historik, nuläge och tre möjliga scenarier inför framtiden har tagits fram som beslutsunderlag. Bland annat har en förundersökning utförts i form av georadarundersökning på en cirka 400 meter lång sträcka med syftet att spåra rester av de gamla befästningarna ur mot älven i Göteborg. UV är dessutom projektägare till de tre största prospekteringsuppdrag som utförts i Sverige. Projekten är Birka – Hovgården, Uppåkra och Gamla Uppsala. Samarbetet med LBI (Ludwig Boltzmann Institute, Archaeological Prospection and Virtual Archaeology) som gjort det möjligt för UV att utföra och delta i storskaliga mätningar med motoriserad magnetometer- och georadarutrustning för att utveckla och testa nya metoder för landskapsanalys. Upphandlingsunderlag för en ny version av fältdatasystemet Intrasis har tagits fram. Den nya ver- sionen kommer bli mer användarvänlig och bli ett mer integrerat system. Arbete pågår för att bredda verksamheten genom att tillhandahålla planeringsunderlag till skilda aktörer och i flera olika sammanhang. Våra tjänster efterfrågas huvudsakligen av vindkraftsföretag, infrastruktur- och kraftbolag, tekniska konsulter samt kommuner. Ett exempel är Projektet Sydvästlänken (Svenska Kraftnät) som pågår under flera år och som lett vidare till Arkeologiska utredningar etapp 2 i Skåne, Jönköpings och Östergötlands län. I Östergötland har också en del förundersökningar utförts i samband med detta under hösten. Ytterligare en sträcka in i Norge innebär inventeringar och kulturlandskapsanalyser i samarbete och samråd med norska kollegor. Ett annat projekt som visar på ökat tjänsteutbud likväl på tillgängliga resultat är Örberga utanför Vadstena. Under hösten 2005 genomfördes en arkeologisk undersökning vid kyrkan. I det schakt som grävdes runt kyrkan påträffades fyra kalkstenshällar till tidigkristna gravmonument från 1000-talets mitt. Eftersom hällarna var mer eller mindre hela fanns möjligheten att rekonstruera ett gravmonument för att visa hur dessa ursprungligen såg ut. I stället för att använda originalhällarna för detta ändamål beställdes ett komplett gravmonument av en stenhuggarmästare i Borghamn. Originalstenarna kopierades och färgsattes därefter som de en gång hade varit. Ett rum i ett medeltida stenhus på kyrkogården gjordes i ordning för en utställning av de konserverade hällarna. Dessa är upphängda på väggarna och belysta med släpljus och det rekonstruerade gravmonumen- 68   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 tet är placerat på golvet. Utställningen som kompletterats med texter om tidigkristna gravmonument och Örberga kyrka invigdes i juni 2011. I augusti visades utställningen och kyrkan på Arkeologidagen för hundratals intresserade. Projektet har varit ett samarbete mellan församlingen, Svenska Kyrkan och UV. Någon undersökning för att undersöka kundernas uppfattning om service och kvalitet har inte gjorts. Prioriteringen har varit att utveckla affärsplanen. Tillgängliga resultat Ett steg för att göra rapporter mer tillgängliga och lätta att hitta på webben har varit att gå från en rapportserie per region till en gemensam rapportserie för hela UV. Vid många samarbeten svarar länsmuseer för den publika delen, t.ex. i Nyköping och Halmstad. Merparten av förmedlingen av resultaten sker dock inom projektens ram. Som ett exempel kan nämnas förmedlingsarbetet vid undersökningarna i Motala. Där har projektet arbetat intensivt med sociala medier – blogg, Facebook och YouTube – som en del i det publika arbetet. Ett stort antal skolklasser har kunnat besöka undersökningarna. Regelbundna visningar för allmänheten har organiserats tillsammans med Motala turistbyrå. I samarbete med Platengymnasiet genomfördes ett kvalitativt temaarbete där fokus låg på att hos eleverna skapa insikter om olika historieskapande processer. En mindre utställning om utgrävningarna och boplatskomplexet från äldre stenålder producerades i kommunbiblioteket tillsammans med Östergötlands Museum och Motala kommun. Det andra numret av tidskriften Arkeologi i Östergötland gavs ut inför arkeologidagen i augusti. Tidskriften som är ett samarbete mellan UV och Östergötlands museum innehåller en rad spännande artiklar och arkeologiska nyheter. Tillsammans med Stockholms Medeltidsmuseum och Academica Travel har UV en fortbildningskurs för lärare i grund- och gymnasieskolan arrangerats. Kursen, som heter Allt står inte i läroboken - rapport från den senaste arkeologiska forskningen, löper över två terminer. Vidare har flera medarbetare vid UV fungerat som handledare för doktorander samt föreläsare vid universiteten i Stockholm, Linköping, Lund, Göteborg Linnéuniversitet i Kalmar och SLU i Uppsala. En medarbetare från UV är projektledare för en förstudie rörande en vetenskaplig värdering och för tillgängliggörandet av det arkeologiska materialet från undersökningarna på Helgeandsholmen i Stockholm 1978-80. Uppdragsgivare är Stockholms Stadsmuseum. 69   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Redovisning av intäkter och kostnader per insatsområde Tabell 37. Intäkter och kostnader per insatsområde 2011 Insatsområde Inriktning och samordning Administration Kulturminnen Samhällsbyggnad Kulturarvsförvaltning, exkl SMT Fastigheter och besöksmål Informationsförsörjnning Avgiftsbelagda verksamheter Arkeologisk uppdragsverksamhet Intrasis Svensk Museitjänst Butiksförsäljning besöksmål 0 0 2 500 0 124 315 1 332 23 308 1 305 -127 686 -901 -23 283 -1 581 -3 370 431 2 524 -276 2 498 0 18 715 1 295 -23 355 -1 636 -2 142 -341 0 0 0 0 0 0 0 0 0 144 304 -137 647 6 658 0 100 483 -137 903 -37 420 Anslag 15 256 0 35 830 35 116 39 850 19 410 59 871 Övriga intäkter 592 0 1 735 1 706 3 934 8 940 5 622 Kostnader -14 822 0 -34 729 -36 535 -47 125 -26 424 -70 412 Summa 1 026 0 2 837 287 -3 341 1 926 -4 919 38 816 36 054 36 183 20 005 56 788 1 501 1 172 3 290 6 753 4 917 -35 821 -36 109 -42 627 -24 624 -62 730 4 496 1 117 -3 154 2 134 -1 024 39 325 26 617 31 025 14 353 51 612 2 922 3 536 1 762 12 204 6 615 -41 203 -32 200 -33 958 -27 451 -62 938 1 044 -2 048 -1 171 -894 -4 711 Anslag 15 061 2010 Övriga intäkter 727 Kostnader -15 419 Summa 369 Anslag 13 467 2009 Övriga intäkter 499 Kostnader -11 548 Summa 2 418 Summa 207 833 172 789 -383 499 -2 876 211 427 185 475 -393 580 3 322 200 277 130 286 -368 854 -38 291 Avvikelser mellan ovanstående sammanställning och resultaträkningen i årsredovisningens finansiella del förklaras av intern kostnadsfördelning mellan anslagsfinansierad och avgiftsfinansierade verksamheter. Delar av verksamheten har full kostnadstäckning som ekonomiskt mål och ska bära delar av gemensam ledning och administration. Totala summeringsbelopp för respektive år motsvarar årets kapitalförändring. Siffrorna för 2009 har justerats för att öka jämförbarheten mellan åren. Anslag och kostnader kopplade till transfereringar återfinns inte i ovanstående uppställning. Inom insatsområde "Administration" återfinns till och med 2010 kostnader som är kopplade till myndighetens omlokalisering till Gotland såsom lönekostnader för personal i omställning, pensionsersättningar o dyl. Kostnader för myndighetens administration i övrigt har fördelats ut på övriga insatsområden. 70   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Övrig redovisning Samverkan med andra myndigheter och aktörer Riksantikvarieämbetets arbete präglas till stor del av samverkan med andra aktörer för att öka kunskap och förståelse för kulturarvet och kulturarvsarbetets förutsättningar i samhället. I myndighetens årsredovisning framgår att ett stort antal insatser under året på olika sätt genomförts i samverkan med andra aktörer. Från Riksantikvarieämbetets utgångspunkt syftar samverkan till att kulturarv ska förvaltas väl och utgöra en utvecklingsresurs inom olika samhällsområden. Samverkan handlar både om att hävda egna intressen och inhämta kunskap om andras intressen, för att nå bättre gemensamma lösningar. Riksantikvarieämbetet har under året bidragit med kunskap och underlag, i samverkan med olika aktörer, till en mängd olika samhällsprocesser. En översikt av de olika aktörerna och genomförandet av konkreta insatser under året redovisas nedan. Nationella myndigheter Riksantikvarieämbetet samverkar kontinuerligt med en rad andra nationella myndigheter. Grunden för detta samarbete är att främja ömsesidig förståelse för varandras roller, ansvarsområden och arbetssätt. Det förutsätter kontinuerliga kontakter, inhämtande av kunskap om andra verksamheter och deras förutsättningar samt aktivt deltagande i varandras forum och uppdrag inom det gemensamma området. Samarbete sker i stor utsträckning i samverkansformer som etablerats inom ramen för miljömålsarbetet, den regionala tillväxt- och landsbygdsutvecklingen samt bebyggelse- och infrastrukturutbyggnaden. Det innebär att RAÄ har systematiska kontakter med Trafikverket, Boverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Statens fastighetsverk, Tillväxtverket, Vinnova, Socialstyrelsen, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikskriminalpolisen, Statens kulturråd, Havs- och vattenmyndigheten, Sametinget, Miljömålsberedningen och Delegationen för hållbara städer. I flera fall befästs samverkan med årliga bilaterala avstämningar på generaldirektörsnivå. Under året har samarbetet mellan Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet vidareutvecklats. Syftet är att främja ömsesidig förståelse för varandras roller, ansvarsområden och arbetssätt. Bägge myndigheterna har aktivt deltagit i varandras forum och uppdrag inom det gemensamma området. Inom ramen för det s.k. FURA-projektet prövas samordnad och effektiviserad handläggning inom och mellan myndigheterna samt med skogsbruket. Det har inneburit effektivisering och kvalitetsvinster och resultatet har redovisats av Skogsstyrelsen som en del av regeringsuppdraget En dörr in. Inom det gemensamma projektet Skog & Historia ligger fokus på kvalitetssäkring som ett gemensamt ansvar för Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Ambitionsnivån för arbetet har fastställts i en gemensam projektplan. Riksantikvarieämbetet har deltagit i planeringen av Förbifart Stockholm. Där har samverkan handlat om att på olika sätt belysa frågor om bevarande och förvaltning av nationellt och internationellt värderade kulturmiljöer samt problem med att förena 71   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 växande samhällsanspråk på transportkapacitet med tillvaratagande av kulturmiljöns värden har stått i fokus. Riksantikvarieämbetet har aktivt drivit på för ökad kunskap om dessa förutsättningar och samverkat med Trafikverket, Statens fastighetsverk och Ekerö kommun för att hitta goda lösningar. Riksantikvarieämbetet, Boverket, Formas och Arkitekturmuseet avrapporterade under året ett gemensamt regeringsuppdrag om hållbar stadsutveckling. Arbetet har därefter fortsatt i enlighet med en gemensam långsiktig plan för samverkan. Syftet är att tydligare knyta samman olika miljöaspekter med kulturmiljö, arkitektur och stadsutveckling inom ramen för statens ansvar för samhällsbyggande och att stärka förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. De särskilda satsningar och seminarier som genomförts har bidragit till att fördjupa och sprida medvetenheten om vilka faktorer som bidrar till att skapa socioekonomisk och fysisk hållbarhet samt hur segregationens drivkrafter i det urbana landskapet kan motverkas. Riksantikvarieämbetet har i samverkan med Boverket genomfört ett flertal utbildningar och tagit fram ett utkast till vägledning, i samband med introduktionen av den nya plan- och bygglagen (PBL). Vägledningen och ett fördjupat utbildningsmaterial ska färdigställas under 2012. I arbetet med vägledningen har förankring och samråd skett med bland annat länsstyrelserna, kommuner och Sveriges kommuner och landsting (SKL). I arbetet med den Europeiska landskapskonventionen har Riksantikvarieämbetet i en rapport till regeringen, föreslagit en modell för hur samverkan mellan olika myndigheter bör utformas. Ett första möte mellan åtta myndigheter i en nationell samordningsgrupp har genomförts under hösten. Riksantikvarieämbetet har medverkat i sex av tio nätverksgrupper som ingår i den myndighetssamverkan som syftat till att ta fram mätbara mål för friluftslivspolitiken. Myndigheten har där utan framgång lyft vikten av ett tillämpat landskapsperspektiv, enligt den europeiska landskapskonventionens intentioner. Arbetet har dock utgått från en snäv uppfattning om vilka delar av landskapet som lämpar sig för friluftsliv, där allt för stor tonvikt läggs vid ett traditionellt naturbegrepp. Utbyggnaden av infrastruktur för transporter och energiförsörjning/vindkraft är starka drivkrafter i omvandlingen av landskapet. Myndigheten har samverkat inom området för att stödja utvecklingen av landskapsanalyser och utveckla kunskapen om förändringarna i landskapet. Bland insatserna kan framhållas stöd till Trafikverket i utvecklingen av en metod för regional landskapsanalys samt bidrag i arbetet med att ta fram exempel till Trafikverkets Exempelbank om miljökonsekvensbeskrivningar. När det gäller vindkraftutbyggnaden har Riksantikvarieämbetet i samverkan med Energimyndigheten, bidragit till ökade kunskaper om konsekvenserna för landskapet genom deltagande i forskningsprogrammet Vindval och medverkan i den myndighetsgemensamma gruppen Vinddialog samt genom informationsinsatser vid vindkraftskonferenser. Arbetet utifrån den nationella strategin för regional utveckling och tillväxt har fortsatt i samverkan med kulturmyndigheterna och Tillväxtverket. Riksantikvarieämbetet sitter i tre övervakningskommittéer och har medverkat i tre regionala projekt som 72   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 beviljats medel från Tillväxtverket. Detta har stärkt myndighetens uppgift att bidra till utvecklingen av kulturella och kreativa näringar kopplat till kulturarvet. Nationella museer och kulturinstitutioner RAÄ har ett väletablerat samarbete med myndigheter och institutioner inom kulturområdet. Syftet med denna samverkan är både att hitta former för ömsesidigt stöd, kunskapsuppbyggnad och att tillsammans medverka till att kulturarv synliggörs i samhället. Samverkan handlar till exempel om kultur i regional utveckling, metodutveckling, ABMsamverkan (arkiv, bibliotek, museer) eller utveckling av digital datahantering. Viktiga samverkansparter är Statens kulturråd, Riksarkivet, Kungliga biblioteket, Riksutställningar, Riksteatern, Stiftelsen Svenska filminstitutet, Konstnärsnämnden och Statens historiska museer samt övriga nationella museer med kulturhistorisk inriktning och deras samverkansorgan. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Statens maritima museer och Naturhistoriska riksmuseet genomfört en förstudie inför ett planerat FoUprojekt om hur kulturarvet under vatten påverkas av klimatförändringar och invasiva arter. Kunskaper om detta måste stärkas för att öka förståelsen om hur Östersjöns välbevarade skeppsvrak i trä påverkas. Riksantikvarieämbetet samverkar även för att utveckla museernas samlingsförvaltning. Ett led i detta var genomförandet av Samlingsforum 1-2 december på Världskulturmuseet med temat ”Tillgänglighet och bevarande”. Målgruppen var konservatorer, samlingsansvariga, föremålsantikvarier och intendenter m.fl. Arrangemanget skedde i samarbete med Världskul- turmuseet i Göteborg samt PRE-MAL, de svenska museernas och arkivens skadedjursgrupp. Riksantikvarieämbetet förvaltar och utvecklar K-samsök och e-tjänster för kulturarvsinformation i samverkan med framförallt museer och andra kulturinstitutioner. Arbetet med K-samsök har bedrivits som ett samordningsprojekt med syfte att kulturmiljö- och museiinformation effektivare ska kunna tillföras olika kunskapsprocesser. Samhällsnytta skapas genom att informationen kan tillföras olika kunskapsprocesser och genom att många kan utnyttja och samverka kring gemensamma lösningar, istället för att institutioner själva utvecklar olika lösningar för samma uppgift. Utvecklingen av K-samsök avslutades i början av året och har godkänts av projektets styrgrupp med representanter från Riksantikvarieämbetet, Kungliga Biblioteket, Riksarkivet, Västarvet och Statens historiska museum. Leverantörerna av information till systemet uppgår i dagsläget till drygt ett 40-tal, varav hälften är hembygdsföreningar. Forskningsråd, universitet och högskolor Riksantikvarieämbetet har ett brett kontaktnät med flera universitet och högskolor i landet. Det gäller dels sådana institutioner som står för grundutbildning inom det arkeologiska, antikvariska och kulturhistoriska området, dels de institutioner som bedriver forskning som är relaterad till kulturarvsområdet. Samverkan bedrivs i många olika former med fokus på bidrag till forskning för kulturarvsområdet. För forskningen är också samverkan med de större forskningsfinansiärerna av stor betydelse. Det gäller särskilt Riksbankens jubileumsfond, Vitterhetsakademien, Vetenskapsrådet, Formas och MISTRA 73   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 men också andra myndigheter med sektorforskningsanslag. I några fall har samverkan handlat om gemensam finansiering av projekt vid universitet och högskolor och i ett par fall bidrag till forskning som bedrivs inom Riksantikvarieämbetet eller andra myndigheter. Riksantikvarieämbetet deltar även i ett samarbete för forskningsfinansiering av projekt inom hållbar stadsutveckling, där samverkan sker med Formas, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Trafikverket. Under året har ett samarbete med Linnéuniversitetet inletts om frågor som rör mångfald och kulturarv inom forskning och praktik. Intervjuer med aktörer inom kulturarvssektorn har genomförts och publicerade studier och forskningsresultat har hämtats in. Arbetet håller för tillfället på att sammanställas. Under året har även samverkan med olika universitet och högskolor om nyttjande av myndighetens laboratorie- och konserveringsmiljöer intensifierats. Det har bland annat skett genom mottagande av forskarstuderande och masterstudenter, som utifrån sina projektarbeten fått tillgång till den laborativa miljön. Myndigheten har också genomfört metallanalyser för Gothenburg Organ Art Center vid Göteborgs Universitet. Länsstyrelser till spetskompetens inom kulturarvsområdet. Under hösten 2011 har verksledningen medverkat i fyra regionala möten där samtliga länsstyrelser deltagit. Regioner, kommuner och landsting Riksantikvarieämbetets samverkan med regioner och landsting utgår numera i huvudsak från den s.k. kultursamverkansmodellen. Fördjupade dialoger har etablerats med Region Skåne och Västra Götalandsregionen, där också berörda länsstyrelser deltagit. Syftet med dessa dialoger är dels att säkerställa att kulturarvsfrågor hanteras i de regionala kulturplanerna, dels för att uppmärksamma goda exempel på projekt och samverkansformer. Vid sidan av kultursamverkansmodellen samverkar Riksantikvarieämbetet liksom tidigare med de regionala museerna och deras samverkansorgan. Direkt kontakt med enskilda kommuner förekommer undantagsvis i vissa större ärenden av principiell karaktär som t.ex. Stadsomvandlingen i Kiruna. Samverkan med Sveriges kommunder och landsting är relativt sparsam och kan utvecklas. Näringsliv, organisationer och det civila samhället Riksantikvarieämbetet har under några år intensifierat samverkan med länsstyrelserna med utgångspunkt från de uppdrag som lämnats till myndigheterna i respektive regleringsbrev. En modell för samverkan har etablerats och fylls efter hand med ett konkret innehåll. De områden som särskilt uppmärksammats är samverkan inom IT-området, hantering av riksintressen, tillsynsfrågor samt överblick och tillgång Riksantikvarieämbetet samverkar med en rad olika aktörer inom kulturarvsområdet. Exempel är Sveriges hembygdsförbund, Kulturarv utan gränser, Icomos, Stiftelsen för föremålsvård i Kiruna, Europa Nostra samt olika sammanslutningar inom museiområdet. Syftet med denna samverkan är att uppmärksamma civilsamhällets och det ideella arbetes betydelse för kulturarvets förvaltning och utveckling. Samverkan med branschorganisationer av olika slag är etablerad men långt ifrån heltäckande. Exempel på samverkan som löpt väl under många år är den 74   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 med LRF. Däremot finns det anledning att söka mer samverkan med skilda branschorganisationer inom näringslivet, exempelvis inom byggsektorn. Riksantikvarieämbetets samverkan med Svenska kyrkan sker till stor del genom den centrala samrådsgruppen för nationell samverkan i kyrkoantikvariska frågor. Riksantikvarieämbetet har deltagit i en referensgrupp för Svenska kyrkans översyn av villkor och allmänna råd för kyrkoantikvarisk ersättning. Tillsammans med Svenska kyrkan har myndigheten också medverkat i Centrala samrådsgruppen och anordnat den årliga konferensen om kyrkoantikvariska frågor för bland annat stift, församlingar, museer och länsstyrelser. Riksantikvarieämbetets deltagande i Turistnäringens Utvecklingscenter har bidragit till att skapa en dialog med turistnäringens företag om dels kulturarvets betydelse för en mer konkurrenskraftig och hållbar turism, dels vad myndigheten kan bidra med. Myndigheten har engagerat sig i utveckling av ett kvalitetssäkringssystem för hållbar besöksnäring och deltagit i flera större events med utställningar och seminarier för att visa på möjligheter att använda sig av digital kulturarvsinformation, bedriva och utveckla turism i kulturmiljö samt Riksantikvarieämbetets besöksmål. Ett arbete med att främja hållbar turism i världsarven har inletts. De olika insatserna som gjorts inom turismuppdraget förväntas bland annat leda till tydligare och mer strukturerad samverkan mellan olika sektorsområden, färre administrativa hinder för mellansektoriella frågor och förstärkt bild av Riksantikvarieämbetet som en samhällstillvänd och utvecklingsinriktad organisation inom turismområdet. Riksantikvarieämbetet har under året arbetat i bred samverkan för att lyfta fram det civila samhällets potential för bevarande och utveckling av kulturmiljön och i syfte att skapa arenor för en mångfacetterad kulturutövning och ett vidgat demokratiskt samtal. Tillsammans med Västra Götalandsregionen och Sveriges Hembygdsförbund och regionala ideella föreningar har myndigheten genomfört en konferens i Uddevalla. Den har bidragit till att fördjupa kunskaperna om de olika aktörernas drivkrafter och förutsättningar och hur det offentliga samhället kan svara upp mot de ideella organisationernas engagemang för kulturarvet. Konferensen har lett till att en dialog och ett kunskapsutbyte inletts med regionala och kommunala politiker om hur de kan stödja och ta tillvara ideella organisationers engagemang, bland annat i kulturplanerna. Riksantikvarieämbetet har även inom ramen för satsningen Människors mötesplatser, påbörjat ett samarbete med folkbildningen och det civila samhället i syfte att lyfta fram kulturarvet som en resurs. Målgruppsenkät För att få våra målgruppers uppfattning om service och kvalitet har en enkätundersökning genomförts. Målgrupperna var andra myndigheter, länsstyrelser, svenska kyrkan, intresseföreningar, museer, universitet och högskolor samt regioner och kommuner. Frågorna omfattade förtroende, information, tillgänglighet, bemötande, kompetens och effektivitet. Helhetsbetyget, Nöjd-Kund-Index (NKI) blev 53 vilket är ett godkänt betygsindex. Det vi framförallt behöver arbeta med är att förbättra vår information. 75   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Lokalkostnader Tabell 38. Hyreskostnader inklusive uppvärmning samt elkostnad och övrig skötsel av hyrda lokaler (tkr) 2011 Lokalhyror Elkostnad Reparationer och underhåll Övriga driftskostnader Summa 52 889 4 123 52 1 946 59 010 2010 53 131 3 699 171 2 167 59 168 2009 45 400 1 607 416 2 064 49 487 Tabell 39. Lokalkostnader fördelade per respektive hyresvärd (tkr) 2011 Statens Fastighetsverk RBS nordisk Renting AB Fastighetsbolaget Reglaget AB Realia Fastighets AB Väderholmen KB Platzer Forsåker 1:196 Cineasten AB Klövern Ström AB Lambertsson Sverige AB Vasakronan Uppsala City AB* Henry Ståhl Fastigheter AB Övriga Summa 17 146 16 297 7 464 6 425 2 425 1 850 2 136 1 677 1 181 1 417 992 59 010 2010 18 178 16 724 7 634 6 367 2 527 1 601 2 106 1 834 1 409 168 620 59 168 2009 19 414 18 653 0 0 2 191 1 461 1 962 1 405 1 160 1 426 1 815 49 487 *Tidigare Fastighets AB Dombron Arkeologiska uppdragsverksamheten i Linköping har under 2011 förhyrt speciella lokaler av Lambertsson Sverige AB i samband med ett större projekt 76   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Kompetensutveckling Riksantikvarieämbetet är en kunskapsintensiv myndighet som ska säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. För att lyckas med myndighetens uppdrag är förmågan att rekrytera, attrahera, utveckla och behålla kompetens avgörande varför ett flertal insatser har genomförts inom ramen för kompetensförsörjning. Ett internt chefsutvecklingsprogram pågår, med fokus på det framtida ledarskapet och för att skapa en gemensam plattform för chefsgruppen. Det ska ge möjligheter till erfarenhetsutbyte, skapa gemensamma bilder och stimulera till samtal mellan chefer. Programmet erbjuder verktyg som underlättar för chefer att nå sina mål och genomföra sina uppdrag. Under året har myndighetens samtliga chefer fått kunskap om och verktyg för det coachande ledarskapet. En del av chefsutvecklingsprogrammet handlar om medarbetarskapet där olika modeller förtydligar kopplingen mellan arbetsgruppens uppdrag, verksamhetens mål, den individuella medarbetarrollen samt gruppers utveckling. Under 2012 kommer ett program för medarbetarskap för myndighetens samtliga 400 anställda att påbörjas. Programmet ska pågå ett antal år framåt. Målet är att stärka medarbetarskapet för att ge bättre förutsättningar att nå myndighetens vision och mål, i enlighet med den gemensamma värdegrunden. Fyra områden omfattas – medarbetaransvar, kommunikation, grupprocesser och offentligt etos. I samband med att myndigheten gick över från traditionell förhandling till lönesättande samtal, vad gäller RALS (ramavtal för löner i staten), erbjöds utbildning till alla medarbetare av vad den nya modellen innebär. Arbetsgivaren genomförde utbildningarna tillsammans med representanter från de lokala fackliga organisationerna. Drygt 300 medarbetare har deltagit. Denna satsning har gjorts för att få till en tydligare dialog om resultat och mål mellan chef och medarbetare. I oktober genomfördes en arbetsmiljöutbildning för Riksantikvarieämbetets nya chefer och skyddsombud. Årligen avsätts särskilda medel för ett kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsprogram som ska användas i syfte att öka medarbetarnas anställningsbarhet inom eller utom myndigheten. 219 medarbetare har under 2011 ansökt om att utnyttja möjligheten att kompetensutveckla sig inom ett eget intresseområde. Under året har totalt 521 medarbetare varit anställda, varav 343 tillsvidare. Medeltal anställda var 416 och beräknat i årsarbetskrafter 377. 13 medarbetare har nyanställts tillsvidare under året, motsvarande siffra 2010 var sex. Under den senaste femårsperioden har antalet tillsvidareanställda medarbetare minskat från 391 till 343. Lojala och kompetenta medarbetare i kombination med en satsning på kompetensutveckling har bidragit till att verksamhetens mål har nåtts. Jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och hälsa Arbetet med jämställdhet och mångfald sker bland annat genom en kontinuerlig utveckling av interna styrdokument. Genom satsningen på att delta i pro- 77   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tabell 40. Sjukfrånvaro 2011 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 2,6 21,1 3,3 1,7 2,3 2,6 2,7 2010 2,5 25,6 3,1 1,6 1,8 2,0 3,2 2009 2,3 16,0 2,8 1,8 0,0 2,3 2,4 2011 uppgick antalet sjukfrånvarotimmar till 2,6 % av ordinarie arbetstid. Siffran för samma period 2010 var 2,5 % och 2009 2,3 %. Under det senaste året har sjukfrånvaron för män totalt ökat med 0,1 % och sjukfrånvaron för kvinnor ökat med 0,2 %. Riksantikvarieämbetet har som mål att minska sjukfrånvaro bland både män och kvinnor samt att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser. Arbetsmiljö och hälsa grammet Staten leder Jämt, med mål att öka andelen kvinnor i ledande befattning och att ge ökad kunskap och verktyg för jämställdhetsintegrering, har en datorbaserad genusutbildning genomförts för alla medarbetare under 2010 och 2011. Utbildningen ska ge en grund för fortsatt dialog om jämställdhet med fokus på verksamhetsutveckling där alla medarbetares kompetens tas till vara på bästa sätt. Arbetet har stärkt grunden för ett långsiktigt arbete med jämställdhet och mångfald. Under året har en översyn av myndighetens systematiska arbetsmiljöarbete gjorts. En arbetsmiljöpolicy är beslutad och rutinerna och kartläggningsinstrumenten har setts över. Överlag har Riksantikvarieämbetet etablerade rutiner för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. De huvudsakliga hälsobefrämjande åtgärderna är att alla medarbetare erbjuds en friskvårdstimme per vecka eller ersättning med 50 % av kostnaden för friskvårdsaktiviteter. 78   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Redovisning av avgiftsbelagd verksamhet Tabell 41. Avgiftsbelagd verksamhet, utfall (tkr) Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning Arkeologisk uppdragsverksamhet Intrasis Museitjänster Summa 1) ± t o m 2009 -54 656 0 -19 661 0 -74 317 ± 2010 6 658 0 -2 142 -341 4 175 Int. 2011 124 315 1 332 25 808 1 305 152 760 Kost. 2011 127 686 901 23 283 1 581 153 451 ± 2011 -3 371 431 2 524 -276 -692 Ack. ± utgå. 2011 -51 369 431 -19 278 -618 -70 834 Butiksförsäljning besöksmål Svensk museitjänst fördes över till Riksantikvarieämbetet den 1 januari 2010. Ackumulerat saldo per 2009-12-31, -19 661 tkr, överfördes från Riksarkivet. Övriga uppdrag Tabell 42. Särskilda uppdrag Uppdrag Regleringsbrevets uppdrag Barn- och ungdomsstrategi Kulturarvs-IT Övriga regeringsuppdrag Hållbar stadsutveckling Europeiska landskapskonventionen Metallsökare 2011-03-01 2011-03-01 2011-04-08 2011-10-01 2011-02-22 Redovisat 79   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Prestationer Transparens För beräkning av overheadkostnad för respektive prestation har personår använts som fördelningsnyckel. Antal personår baseras på tidredovisning eller uppskattad andel av total arbetstid. För beräkning av hyra per prestation har kostnaden fördelats utifrån faktiskt nyttjad yta. Huvuddelen av tabellerna omfattar prestationer för åren 2009-2011. I tabell 10,11 och 12 redovisas kostnad endast för 2011 men volymer även för 2009 och 2010 (i tabell 12 ingen volymuppgift för 2009). I tabell 29 redovisas kostnad och volymer för 2010 och 2011. Dessa undantag har gjorts då vissa prestationer är nya för perioden 2009-2011. Riksantikvarieämbetets instruktion och redovisning av prestationer 1 § Riksantikvarieämbetet ansvarar för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. 2 § Myndigheten ska särskilt 3. leda och samordna arbetet med att bygga upp kunskapen om kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål, Sid 58, tabell 30, Platsr Sid 63, tabell 34, höstmöte 4. vårda och visa de kulturmiljöer som står under myndighetens förvaltning, Sid 50, tabell 18, visningar, arrangemang och program Sid 52, tabell 25 besöksmålen 5. samordna frågor om konservering och vård av byggnader, föremål och annat kulturhistoriskt material, Sid 42, tabell 10, samordning av vård och konservering Sid 44, tabell 11, utvecklingsinsatser Sid 44, tabell 12, antal arkeologiska undersökningar med färdigkonserverade föremål 6. utföra arkeologiska undersökningar, Sid 65, tabell 36, nyckeltal arkeologisk uppdragsverksamhet 7. besluta om förvaltning av fornfynd, Sid 21, tabell 4 fyndfördelning och fyndinlösen 1. verka för att kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet tas till vara samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande, Sid 28, tabell 5 ärenden och remisser samhällsbyggnad Sid 63, tabell 34, höstmöte 2. verka för ett försvarat och bevarat kulturarv samt ett hållbart samhälle med goda livsmiljöer, Sid 18, tabell 3 ärenden och remisser kulturminnen Sid 63, tabell 34, höstmöte 8. följa det regionala kulturmiljöarbetet samt stödja länsstyrelserna och de regionala museerna, Sid 33, tabell 6, kulturmiljövårdsanslaget Sid 28, tabell 5, ärenden och remisser (MB och PBL) 9. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde. Förordning (2009:1564). 80   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Sid 15, tabell 2, forskning och utveckling Sid 58, tabell 30, Platsr Sid 63, tabell 34, höstmöte 3 § Myndigheten ska även 1. bedriva informations- och rådgivningsverksamhet samt främja utbildning om kulturmiljön, kulturminnen, kulturföremål och om vård av dessa, Sid 63, tabell 34, höstmöte Sid 58, tabell 30, Platsr 2. verka för att resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet utnyttjas inom kulturvården, Sid 15, tabell 2, forskning och utveckling 3. verka för att kulturhistorisk värdering och urval utvecklas samt att kulturmiljöer, kulturminnen och kulturföremål av särskild betydelse skyddas och vårdas, Sid 18, tabell 3, ärenden och remisser kulturminnen Sid 63, tabell 34, höstmöte 4. verka för att det finns ändamålsenliga system och metoder för arbetet med kulturmiljön och kulturarvet, Sid 15, tabell 2, forskning och utveckling Sid 60, tabell 31, FMIS, BBR, KMB 5. följa upp kulturmiljöområdets styrmedel och arbetssätt, Sid 33, tabell 6, kulturmiljövårdsanslaget 6. förvalta nationella databaser för kulturhistorisk information, Sid 58, tabell 30, Platsr Sid 60, tabell 31, FMIS, BBR, KMB 7. integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Förordning (2009:746). Sid 50, tabell 18, visningar, arrangemang och program Sid 52, tabell 25, besöksmålen 4 § Utöver de uppgifter som myndigheten har enligt 1-3 §§ får den tillhandahålla varor samt åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra tjänster inom sitt verksamhetsområde. Sid 65, tabell 36, nyckeltal arkeologisk uppdragsverksamhet Sid 45, tabell 14, SMT 5 § Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Ingen prestation redovisad p.g.a. att uppgift om volym inte finns. Avvikelsen är redovisad på sid 95. Verksamheten finns beskriven på sid 28. 81   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 82   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Finansiell redovisning perioden januari till december 2011 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad - utnyttjad Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret - beviljad - maximalt utnyttjad Räntekonto hos Riksgäldskontoret - räntekostnader - ränteintäkter Avgiftsintäkter och andra ersättningar - disponerar Arkeologisk uppdragsverksamhet - beräknade intäkter - verkliga intäkter Anslagskredit Anslag 17 01 004 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 1) - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 001Riksantikvarieämbetet - beviljad - utnyttjad Anslag 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård - beviljad - utnyttjad Anslag 17 08 003 ap 3 Bidrag till regionala muséer - beviljad - utnyttjad Utgående överföringsbelopp UO 17 07 001 ap 1 och 2 Riksantikvarieämbetets, förvaltningskostnader (ram) UO 17 07 002 ap 1 och 2 Bidrag till kulturmiljövård (ram) UO 17 01 005 ap 10 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) Anslag intecknade av framtida åtaganden 17 07 001 ap 1 och 2 Riksantikvarieämbetets, förvaltningskostnader (ram) 17 07 002 ap 1 och 2 Bidrag till kulturmiljövård (ram) 17 01 004 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) 1) Bemyndiganden Tilldelade bemyndiganden Utestående bemyndiganden Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Personal Medeltal antal anställda Antal årsarbetskrafter Driftkostnad per årsarbetskraft 2011 155 000 137 310 45 000 19 851 6 16 163 909 120 000 124 315 2010 155 000 134 789 34 380 20 588 15 7 177 770 110 000 144 155 2009 90 000 70 659 21 830 0 297 116 862 110 000 100 483 2008 90 000 69 300 21 830 0 2 240 131 178 110 000 108 513 2007 90 000 61 242 21 830 0 2 493 139 664 150 000 124 831 442 6 315 7 552 -2 366 0 4 302 -2 366 278 440 6 291 7 552 -1 089 0 1 764 -1 089 148 427 6 569 7 162 -937 0 12 493 -938 0 422 6 677 7 702 422 -239 5 421 330 -239 419 5 944 7 732 -1 920 419 16 353 -1 920 659 - - - - - 100 000 81 696 -2 876 -65 082 416 377 959 100 000 88 951 3 321 -68 391 437 398 936 100 000 79 488 -38 291 -10 660 444 400 877 100 000 79 390 7 509 -31 469 481 435 738 100 000 78 083 -23 304 -8 161 530 500 743 1) Tidigare 17 01 005 ap 10. 84   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa verksamhetens kostnader VERKSAMHETSUTFALL Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 6 266 900 0 0 -266 900 0 -2 876 273 320 0 0 -273 320 0 -3 321 5 4 -220 239 -59 010 -82 296 -2 522 -19 432 -383 499 -2 876 -226 302 -59 168 -86 915 -738 -20 457 -393 581 3 321 1 2 3 207 833 163 908 8 715 166 380 623 211 427 177 770 7 652 52 396 902 Not 2011 2010 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer mm Pågående nyanläggningar Summa Materiella anläggningstillgångar Varulager mm Varulager och förråd Summa Varulager mm Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Fordringar 17 890 25 187 358 43 435 14 734 32 681 656 48 071 912 912 976 976 8 30 360 74 597 27 772 0 132 729 31 587 73 548 32 490 0 137 624 7 12 721 4 565 17 286 14 398 5 269 19 667 Not 2011-01-01--2011-12-31 2010-01-01--2010-12-31 85   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Balansräkning, forts. (tkr) Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR 11 5 867 0 5 867 234 026 0 0 0 249 382 10 -964 -964 4 303 4 303 Not 9 15 382 913 18 466 34 761 15 379 386 22 976 38 741 2011-01-01--2011-12-31 2010-01-01--2010-12-31 (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Avsättningar Skulder mm Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Skulder mm Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Not 12 2011-01-01--2011-12-31 2010-01-01--2010-12-31 6 818 282 -65 082 -2 876 -60 858 13 5 366 3 838 9 205 14 137 310 0 14 152 16 081 3 557 171 101 15 13 408 47 412 53 757 114 578 234 026 7 444 270 -68 391 3 321 -57 356 8 647 5 450 14 097 134 789 13 237 14 043 19 633 3 539 185 241 18 018 48 999 40 383 107 400 249 382 Ansvarsförbindelser (tkr) Pensionsutfästelser, pensionsersättningar Riskpremier, pensionsersättningar Not 2011-01-01--2011-12-31 0 0 2010-01-01 --2010-12-31 0 1 284 86   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Anslagsredovisning Anslag Ingående överföringsbelopp 148 Årets tilldelning enligt regleringsbrev 14 723 Omdisponerat anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp 14 871 Utgifter Utgående överföringsbelopp 278 UO 17 01 004 ap 10 Forsknings och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet, förvaltningskostnader (ram) UO 17 07 001 ap 2 Kulturarvs-IT (ram) UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård (ram) UO 17 07 002 ap 2 Bidrag till arbetslivsmuséer (ram) UO 17 07 002 ap 3 Kunskapsunderlag SUMMA -14 593 1 764 200 965 202 729 -198 427 4 302 0 -1 089 9 545 245 718 630 9 545 245 259 -9 206 -247 661 339 -2 402 0 6 000 6 000 -5 964 36 630 1 453 0 476 951 -630 630 0 0 478 404 0 -475 851 0 2 553 Kommentar till anslag UO 17 07 002, ap 1: Omföringsbelopp avser anslagsbehållning 2010 ap.3. Redovisning mot bemyndiganden i årsredovisningen Anslag Tilldelat bemyndigande (ram) 100 000 Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtaganden fördelning per år 2012 UO 17 07 002 ap 1 Bidrag till kulturmiljövård 88 951 81 697 76 417 2013 4 428 2014 852 87   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Villkor för anslag Anslag UO 17 07 001 ap 1 Riksantikvarieämbetet förvaltningskostnader (ram) Bidrag till organisationer inom kulturmiljövårdens område, högst Miljömålsfrågor relaterade till kulturmiljön Kostnader för Svensk museitjänst, högst Finansiering av det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet UO 17 07 002 Bidrag till kulturmiljövård (ram) ap 1 Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård enligt 2-5, 7,8 och 13 §§ enl förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av kulturmiljöer Regionala och kommunala kunskapsunderlag i enlighet med 9 § bidragsförordningen enligt ovan, högst Arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enl 10§ bidragsförordningen, högst Ersättning enl 3 kap 10§ lagen (1988:950) om kulturminnen mm Bidrag enl 2 kap 14§ samt 2 kap 7, 8 och 15 §§ lagen (1988:950) Konserveringsinsatser Intrångsersättning får betalas ut vid beslut om kulturreservat Projektet Hus med historia varav samordning Sveriges Hembygdsförbund, högst Licensavgifter digital fornminnesinformation Förvaltning och utveckling av K-samsök 25 000 15 000 4 000 15 000 3 000 1 000 5 000 215 259 24 931 4 080 2 421 3 701 1 000 14 914 3 000 550 4 712 3 500 1 200 2 500 316 3 500 1 725 2 500 316 Finansiellt villkor Utnyttjat belopp 88   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Belopp redovisas i tkr där ej annat anges. Övriga upplysningar Uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret redovisas i resultatredovisningen. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad efter den uppställning som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Brytdag för löpande redovisning har varit den 5 januari 2012. Fordringar har upptagits till belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag eller där fordrings- eller skuldbeloppet ej är känt vid brytdagen, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningsposter har belopp över 20 tkr bokförts. Skulderna har tagits upp till det nominella värdet på bokslutsdagen. Lagret består av souvenirer och böcker. Lagren av souvenirer har värderats till beräknat inköpsvärde för kuranta varor. Lagren av egenproducerade böcker har värderats till beräknat försäljningsvärde för kuranta böcker. Materiella och immateriella anskaffningar med en beräknad ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr, eller immateriella anläggningstillgångar till ett värde av minst 100 tkr, har redovisats som anläggningstillgångar. På anskaffningsvärdet har linjär avskrivning gjorts utifrån den bedömda ekonomiska livslängden. Under 2011 har tre anläggningstillgångar omklassificerats från anläggningsgrupp Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar till anläggningsgrupp för Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalen i balansräkningen och i not för 2010 har justerats för att underlätta jämförelsen mellan åren. Följande avskrivningstider tillämpas: Balanserad utveckling, rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgifter på annans fastighet, SMT Maskiner, inventarier, installationer mm 3-5 år 20-40 år 3-10 år 3-30 år 3-7 år Uppgifter om insynsråd och ledande befattningshavare enligt FÅB 7 kap2§ Ledning Ersättning utbetald under år 2010 Tkr Inger Liliequist Knut Weibull Ledamöter i insynsrådet Ersättningen fördelas enligt följande 1 088 926 Ulf Boman Sara Haag Henrik Larsson Karin O´Connor Summa 8 5 8 5 26 Styrelseuppdrag 2011 Ulf Boman Sara Haag Henrik Larsson Karin O`Connor Boman Wiking Konsultation AB Sara Haag AB Hemmelbos Byggnadsvård AB Buttle Kalk AB Telge Energi AB SOS Barnbyar Corporate Crativity AB Ampliato Private Equity Teqhair AB Teqhair AB Jumperfabriken AB Inger Liliequist Stiftelsen för föremålsvård i Kiruna Grönsöö Kulturhistoriska stiftelse Riksantikvarieämbetet har under 2011 överskridit beloppsgränsen för direktupphandling, enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, från nio tjänsteleverantörer till ett belopp om drygt 8 mnkr. Nya rutiner har utarbetats i syfte att kontrollera och säkerställa att beloppsgränserna för direktupphandling inte överskrids framöver. Ansvariga beställare inom myndighetens vanligaste inköpsområden kommer att utses och utbildningsinsatser inom inköpsområdet kommer att genomföras. 89   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Noter till resultaträkningen Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2011 Avgiftsbelagd verksamhet Arkeologiska undersökningar Intrasis Övrig avgiftsbelagd verksamhet Svensk Museitjänst Entrémedel Konserveringsavgifter Transportavgifter Butiksförsäljning vid besöksmål Övriga avgifter avgiftsbelagd verksamhet 23 273 3 080 3 51 1 304 20 18 715 3 028 2 25 1 295 22 124 276 1 331 144 155 2010 Ökningen beror främst på en omföring av räntekostnader under uppförandetid för investering i den hyrda fastigheten hos Svensk museitjänst. Not 4 Kostnader för personal 2011 Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier mm Övrigt Totalt lönekostnader 148 357 2010 151 698 71 882 220 239 74 605 226 302 Not 5 Finansiella kostnader 2011 Räntekostnader räntkonto hos RGK 6 2 477 39 2 522 2010 15 665 59 738 Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191) - enligt 4§ Publikationer Konferenser/kurser Hyresintäkter Resurssamodning Övrigt -enligt 15§ Fotostatkopior Andra ersättningar Andra ersättningar Summa 1 582 163 908 3 034 177 770 35 46 221 1 481 2 094 4 295 862 434 179 2 454 3 866 516 Räntekostnader lån hos RGK Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån hos Riksgälden har ökat markant till följd av höjd ränta samt att en större investering i Svensk museitjänsts lokaler har aktiverats under året. Not 6 Årets kapitalförändring 2011 Avskrivning av invärderad anläggningstillgång Avskrivning av tidigare anslagsfinansierade tillgångar Resultat av arkeologisk uppdragsverksamhet Resultat Intrasis Resultat av butiksförsäljning besöksmål Resultat Svensk Museitjänst Avsättning ränta donationskapital Årets kapitalförändring -871 -1 319 -3 371 431 -276 2 524 6 -2 876 2010 -871 0 6 658 0 -341 -2 142 17 3 321 Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat relativt 2010. Förklaringen är främst att intäkterna för den arkeologiska uppdragsverksamheten har minskat. Intrasis har till och med 2010 redovisats som en del av den arkeologiska uppdragsverksamheten men utgör ett eget avgiftsområde 2011. Intäkterna för Svensk museitjänst har ökat. Not 2 Intäkter av bidrag 2011 Statliga myndigheter Mellanstatliga organ (EU projekt) Icke statliga bidrag Summa 494 282 7 939 8 715 2010 836 125 6 691 7 652 Kapitalförändring arkeologisk uppdragsverksamhet (UV) 2011 Ingående underskott Årets intäkter Årets kostnader -47 998 124 315 -127 686 -3 371 -51 369 2010 -54 656 144 304 -137 647 6 658 -47 998 Not 3 Finansiella intäkter 2011 Ränteintäkter räntkonto hos RGK Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 16 150 166 2010 7 45 52 Årets resultat Ackumulerat resultat Uppdragsverksamhetens intäkter har varit lägre 2011 jämfört med 2010. Skillnaden kan till sin helhet förklaras av lägre uppdragsvolym. 90   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Kapitalförändring Intrasis 2011 Årets intäkter Årets kostnader Årets resultat Ackumulerat resultat 1 332 -901 431 431 2010 0 0 0 0 Noter till balansräkningen Not 7 Immateriella anläggningstillgångar 2011-12-31 Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffning 35 931 2 034 -82 37 883 -21 533 -3 711 82 25 162 12 720 30 161 5 770 0 35 931 -18 927 -2 606 0 -21 533 14 398 2010-12-31 Intrasis redovisades till och med 2010 tillsammans med den arkeologiska uppdragsverksmheten (UV). Något ackumulerat resultat från 2010 finns därför inte. Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Kapitalförändring Svensk Museitjänst 2011 Ingående underskott Årets intäkter, avgifter Årets intäkter, anslag Årets kostnader Årets resultat Ackumulerat resultat -21 802 23 308 2 500 -23 283 2 524 -19 278 2010 -19 661 18 715 2 498 -23 355 -2 142 -21 802 Bokfört värde balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Ack avskrivningar UB Bokfört värde rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar 14 897 1 795 16 692 -9 628 -2 500 0 -12 128 4 564 13 954 943 14 897 -4 267 -2 727 -2 634 -9 628 5 269 Svensk Museitjänst överfördes den 1 januari 2010 till Riksantikvarieämbetet från Riksarkivet. Verksamhetens ackumulerade resultat per 091231 om -19,7 mkr fördes också över. Verksamheten har under 2011 för första gången uppnått sitt ekonomiska mål att nå full kostnadstäckning. 17 286 19 667 Kapitalförändring butiksförsäljning 2011 Ingående över-/underskott Årets intäkter Årets kostnader Årets resultat Ackumulerat resultat -341 1 305 -1 581 -276 -618 2010 0 1 295 -1 636 -341 -341 Butiksförsäljning sker vid Riksantikvarieämbetets besöksmål; Glimmingehus och Gamla Uppsala Museum. Försäljningsintäkter och kostnader avseende butiksförsäljningen har före 2010 redovisats ihop med den anslagsfinansierade verksamheten. Något ackumulerat resultat från 2009 finns därför inte. 91   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Not 8 Materiella anläggningstillgångar 2011-12-31 Byggnader, mark och annan fast egendom IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Ack avskrivningar UB Summa byggnader, mark och annan fast egendom 58 935 1 129 60 064 -27 348 -2 356 -29 705 30 360 58 811 124 58 935 -25 060 -2 288 -27 348 31 587 2010-12-31 Konst och andra ej avskrivningsbara tillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Avslutade inlösensärenden Anskaffningsvärde UB Bokfört värde 676 50 -676 50 50 1 259 40 -623 676 676 Pågående anläggningar IB anskaffningsvärde Omföring av saldo Årets anskaffningar Anskaffningsvärde UB Bokfört värde pågående nyanläggningar 0 0 0 0 0 2 694 -3 712 -445 0 4 156 RAÄ ansvarar för ca 150 fastigheter och ett 70-tal kulturmiljöer. Fastighetsbeståndet består av ruiner, runstenar, forngravar och kyrkor mm. Det finns fastigheter som inte är upptagna i balansräkningen som saknar anskaffningsvärde. Något krav på invärdering av tillgångar som anskaffats tidigare än 2003 finns inte och RAÄ har därför inte invärderat dessa tillgångar vilka följdaktligen inte har något värde i bokföringen. Fastigheternas taxeringsvärde uppgår till 4 008 tkr. Summa materiella anläggningstillgångar 132 729 137 624 Not 9 Periodavgränsningsposter – fordringar 2011-12-31 2010-12-31 12 981 2 398 15 379 Förutbetalda kostnader Hyreskostnader 13 435 1 947 15 382 Förbättringsutgifter på annans fastighet 2011-12-31 IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet 80 219 4 889 0 85 108 -6 671 -3 840 0 -10 511 74 597 2010-12-31 10 157 70 912 -850 80 219 -4 299 -3 222 850 -6 671 73 548 Övriga kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Fordringar projekt RAÄ exkl. UV Summa Upplupna intäkter Projektfordringar UV Övriga upplupna intäkter Summa Summa periodavgräningsposter fordringar 913 913 386 386 18 418 48 18 466 34 761 21 532 1 445 22 976 38 741 Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Byte av anläggningsgrupp Årets anskaffningar Årets utrangeringar Anskaffningsvärde UB IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar Ack avskrivningar UB Bokfört värde maskiner, inventarier, installationer mm 102 163 0 3 019 -11 583 93 599 -70 350 -7 023 11 496 -65 877 27 722 92 907 5 023 6 868 -2 635 102 163 -66 006 -6 979 2 635 -70 350 31 813 Minskningen av upplupna intäkter förklaras främst av att projektfordringar inom den arkeologiska uppdragsverksamheten är lägre till följd av lägre uppdragsvolym. 92   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Not 10 Avräkning med statsverket 2011-12-31 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (bidrag) Medel hänförbara till transfereringar mm som betalts från icke räntebärande flöde (utbetalningar) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag utgifter Anslagsmedel som tillförs räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat under året enligt undantagsregeln Fordran avs semesterlöneskuld som inte redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Totalt 537 -255 304 254 767 0 -964 1 470 -265 279 263 809 0 4 303 4 443 -1 118 3 325 5 659 -1 216 4 443 -1 912 222 226 -225 233 0 -4 919 -12 516 228 610 -224 355 6 349 -1 912 1 772 253 625 -254 767 4 187 261 393 -263 809 2010-12-31 Not 12 Myndighetskapital 2011-12-31 Statskapital Kulturtillgångar Anslagsfinansierade anläggningar Summa Donationskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen föregående år Balanserad kapitalförändring föregående år Justering donationskapital Korrigering icke anslagsavräknade poster Summa Årets kapitalförändring Summa myndighetskapital 50 6 768 6 818 282 3 321 -68 391 -12 0 -65 082 -2 876 -60 858 676 6 768 7 444 270 -30 320 -38 291 0 220 -68 391 3 321 -57 356 2010-12-31 630 1 772 Ett antal fyndinlösningsärenden har avslutats och värdet för kulturtillgångar har således minskat. Anslagsfinansierade anläggningstillgångar utgörs av systemen Platser, K-samsök och Kringla vilka har finansierats med anslag 7:2, ap 3. Svensk museitjänst fördes per 2010-01-01 över till Riksantikvarieämbetet från Riksarkivet. Verksamhetens balanserade underskott fördes då också över mellan myndigheterna. Not 11 Kassa och bank 2011-12-31 Behållning på Räntekonto Kassa Bank Summa 5 867 0 5 867 2010-12-31 0 0 0 Behållningen på räntekontot per 2010-12-31 var negativt varför föregående års saldo återfinns på balansräkningens skuldsida. 93   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Not 13 Avsättningar 2011-12-31 Avsättningar för pensioner Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning varav särskild löneskatt Övriga avsättningar Avsättning avgångsvederlag -årets förändring -utgående balans Avsättning lönekostnader avseende personal i omställning -årets förändring -utgående balans Engångspremier särskild pensionsersättning -årets förändring -utgående balans Avsättning för särskild kompetensutveckling Ingående balans -årets förändring -utgående balans Summa Summa avsättningar 3 473 -18 3 455 3 838 9 205 0 0 0 5 450 14 097 -2 890 313 -108 3 204 -2 177 70 2 246 2 246 0 0 -278 0 8 647 468 -3 749 5 366 1 048 4 892 6 821 -3 066 8 647 1 688 2010-12-31 Not 14 Skulder m.m. 2011-12-31 Lån i Riksgäldskontoret Låneram enligt 20§ lag (1996:1059) om statsbudgeten Ingående skuld Upptagna lån under året Amorteringar Utgående låneskuld Räntekontokredit i riksgäldskontoret Beviljad kreditram Utgående skuld Skulder till andra myndigheter Leverantörsskuld statliga Övriga skulder, statliga Summa statliga skulder Leverantörsskuld övriga Övriga skulder 8 407 5 746 14 152 16 081 3 557 7 574 6 469 14 043 19 633 3 539 45 000 0 34 380 13 237 134 789 19 652 -17 131 137 310 70 659 82 681 -18 551 134 789 155 000 155 000 2010-12-31 Summa skulder m.m. 171 101 185 241 Myndighetens skulder har minskat relativt föregående årsskifte. Den främsta orsaken är att saldot på räntekontot nu är positivt. Saldot redovisas därför på tillgångssidan. Avsättningar för pensioner har minskat under 2011. Avsättningen avser totalt 16 personer varav fyra avser delpension. Avsättning för särskild kompetensutveckling redovisades till och med 2010 som en periodavgränsningspost. 94   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011 Not 15 Periodavgränsningsposter - skulder 2011-12-31 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter Upplupna löner inkl sociala avgifter Upplupna bidrag Avgångsvederlag Avsättning för särskild kompetensutveckling Övrigt Summa Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag statliga Oförbrukade bidrag utomstatliga Donationer Summa Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter UV:s projekt övriga projekt Förutbetalda intäkter UV:s projekt statl projekt Befarade projektunderskott Förutbetalda hyresintäkter statliga Förutbetalda hyresintäkter utomstatliga Övriga förutbetalda intäkter Summa Summa periodavgränsningsposter - skulder 15 776 31 693 1 140 3 020 2 129 0 53 757 114 578 17 058 18 381 793 1 760 2 079 311 40 383 107 400 38 464 8 184 764 47 412 39 383 8 866 750 48 999 10 876 1 767 387 0 0 378 13 408 10 798 1 675 0 1 381 3 473 690 18 018 2010-12-31 Riksantikvarieämbetet har inte redovisat någon prestation för uppgiften om generationsmål för miljöarbetet mm. på grund av att någon uppgift om volym inte finns. Den verksamhet som genomförts finns beskriven på sida 28. Jag bedömer att Riksantikvarieämbetet genom att genomföra de prestationer som redovisas har nått målen för 2011. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2012-02-20 Inger Liliequist, riksantikvarie Periodavgränsningsposterna har ökat något jämfört med 2010. Ökningen beror främst på förutbetalda intäkter i den arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) som till viss del är en följd av förbättrade faktureringsrutiner. Avsättning av särskild kompetensutveckling redovisas från och med 2011 som en övrig avsättning (se not 12). 95   RIKSANTIKVARIEÄMBETETS ÅRSREDOVISNING 2011